• 3
  • 4
2021-02-22, 16:05
  #37
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bovelius
Det finns ju området Belief Set Revision som även svenska filosofer arbetat med. Det kanske är något för dig. https://en.wikipedia.org/wiki/Belief_revision
Ja det låter som ett vettigt område, kan säkert vara nyttigt. Ska kolla igenom wikin. Vid första anblick så lät det inte som något nytt koncept, men dom kan ju ha intressanta resultat / metoder som är relevanta! Tack för tipset.
Citera
2021-02-22, 16:23
  #38
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bovelius
Sa du inte någonstans att vi inte kan vara helt säkra på utfallet av ett tärningskast (snake eye) därför att det finns källor till avläsningsfel etc. (eller var det någon annan sa det?) Det jag ville säga är att om man skall gå så långt med krav på säkerhet, varför gäller inte samma risk för avläsningsfel etc. för även ett matematiskt bevis? Det har ju hänt att man upptäckt misstag i bevis med tiden. Och även om det skulle vara så - vilket är tveksamt - att ett matematiskt påstående alltid är antingen sant eller falskt, så är det ju inte säkert att vi vet huruvida det är sant eller falskt även om vi har ett bevis för det. Våra sinnen kanske bedrar oss.
Vet inte om jag pratat om det, låter inte bekant, men jag håller helt med: I slutändan kan man inte lita på bevis heller. I vilket fall, se Münchhausen trilemma för grundproblemet med både deduktiv och induktiv kunskap.

Personligen så ser jag ändå distinktionen som väldigt användbar, mellan induktion och deduktion alltså. Att den är opålitlig är kanske en nackdel men ingen dealbreaker så att säga. Det mesta är opålitligt (fast till olika grad), så det är det man bör förhålla sig till.

Citat:
Ursprungligen postat av Bovelius
Den signifikanta skillnaden mellan induktiv och deduktiv sanning/kunskap har att göra med sättet man avgör/bestämmer/verifierar sanning inom respektive områden som jag ser det. Observationer är det som gäller inom induktiv vetenskap. Formella metoder inom deduktiv vetenskap.
Ja absolut. Därför jag pratade om verifierbar kontra falsifierbar kunskap tidigare.

Citat:
Ursprungligen postat av Bovelius
Såunda kan man i ett bra riggat tärningsexperiment veta om utfallet är snake eye eller ej med större säkerhet än man kan veta att ett komplicerat matematiskt bevis, som kanske bara ett fåtal matematiker begriper sig på, bevisar sanningen av det matematiska påståendet ifråga.
Yes. Jag har läst om den typen av problem inom matematik relativt nyligt, finns ett ganska välkänt modernt exempel på en snubbe som tagit fram en så invecklad modell att bara han och eventuellt nån enstaka till i samma grupp förstår den. Resten av matematikerna i samma område har försökt förstå den länge utan framsteg. Den har använts av skaparen för att bevisa en sats som länge saknat bevis.

Så det du beskriver är absolut ett reellt problem. Men jag ser det inte som att induktion / deduktion är en dålig kategorisering för det. Det visar bara att det inte är så enkelt som vissa kanske hade hoppats (även jag själv i mina yngre år).
Citera
2025-06-02, 20:31
  #39
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Datura.Naturans

Hur rättfärdigar man sina kunskapsanspråk?


Jag tror man får argumentera för hur man kom över kunskapen. Såvitt jag kan tänka så här på rak arm så kan man nå kunskap på följande sätt:

1. Media
Fördelen med den här metoden är att den kräver minimalt med ansträngning. Det räcker med att sätta på tv:n eller gå ut på internet så blir man ”informerad” direkt. nackdelen är att om den information som man tillåter äntra ens hjärna inte stämmer överens med verkligheten så blir man misinformerad, vilket oftast är sämre än att inte vara informerad överhuvudtaget.

2. Empiriska observeringar av verkligheten
Man använder sig av sina sinnen för att observera verkligheten empiriskt. Dvs man tittar och lyssnar etc. Fördelen med den här metoden är att man inte gör sig beroende av rapporter från någon annan. nackdelen är att det kräver egen ansträngning - varför de flesta människor idag väljer bort den till fördel för metod nr 1 ovan.

3. Rationalisering
Detta innebär att man liksom tänker fram kunskap. Ett exempel: Låt säga att man vill få reda på vilket land som är störst av Sverige, Danmark och Norge, men att denna information av någon anledning inte finns någonstans. Det enda som finns är informationen att Sverige är större är Norge och att Norge är större ä Danmark. Utifrån att man då vet det så kan man tänka/slutleda fram att eftersom Sverige är större än Danmark och att Norge är större är Danmark så måste Sverige vara det största av de tre länderna. Ett alternativt sätt att skiva detta på är att man vet att Sverige är större än Danmark och att Norge är mindre än Sverige och att man då komme fam tll samma slutsats, dvs att Sverige måste Sverige vara det största av de tre länderna (givet att den givna informationen stämmer, givetvis). Lite krångligt att förklara, men principen är som sagt att man tänker/slutleder sig fram till kunskap genom att använda sig av logik.

4. Intuition
Den här metoden innebär att man liksom lyssnar på sin egen inre röst och magkänsla, dvs sin intuition, för att få tillgång till kunskap. Många kanske skeptiskt rynkar på näsan åt detta, men själv tror jag att intuitionen många gånger kommer från Skaparen, änglar, andra övernaturliga väsen, ens förfäder eller från en själv i en annan dimension enc. Jag ligger såldes mycket stor vikt vid min intuition, större vikt än vid någon annan metod för informationsinsamling.

Information är egentligen bara information och för att denna information ska kunna betraktas som kunskap så måste den först genomgå någon slags prövning/granskning/värdering. Så när man har samlat i information med hjälp av en eller (helst) flera av de här metoderna så kan man göra en allmän bedömning om hur saker och ting ligger till med hjälp av sitt sunda förnuft. Men som sagt, av dessa metoder så lägger jag störst vikt vid intuitionen, många gånger.

Epistemologi handlar (åtminstone bland annat) om hur man kan nå kunskap om vekligheten. En relaterad gren är den som (bland annat) handlar om frågan huruvida det överhuvudtaget finns en objektiv verklighet till att börja med att införskaffa kunskap om och den kallas för ontologi (den handlar mer allmänt om naturens/tingens beskaffenhet i en vidare mening, tror jag).

Hursomhelst; epistemologi är centralt (eller borde vara centralt, kanske rättare sagt) inom forskning, vetenskap och frågan om vad som är sant respektive falskt samt hur man kan veta det.

Med reservation för att det kan finnas fler metoder för kunskapsinsamling som jag kanske inte tänkt på. Tex:

5. Forskningsstudier
Att ta del av forskningsstudier skulle kanske kunna sägas vara ännu en metod, även om det också kanske skulle kunna betraktas som en blandning av metod 1 och 2.
Citera
2025-06-02, 20:47
  #40
Medlem
Lyckligtvis är det fullständigt oväsentligt och en icke-fråga så länge som döden existerar och sannolikt gör dig omedveten om att du öht levt. Vi kan börja i den ändan. Motbevisa detta först, sedan kan vi ha avancerade diskussioner om kunskap.
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in