__________________
Senast redigerad av Datura.Naturans 2021-02-19 kl. 23:29.
Senast redigerad av Datura.Naturans 2021-02-19 kl. 23:29.
Citat:
Vissa faktum (binära) är alltså sanning, och andra falska - eller menar du att faktum är bådeochsamtidigt?Stokastiskt? Förklara dig. Kräver viss kunskap tro på 'slumpen'?
Citat:
Menar du explicit att tro på slumpmässighet hjälper oss att erhålla kunskap?
göra det explicit just med binärt vs stokastiskt, det har hjälpt mig.
På vilket sätt hjälper det någons kunskapssökande att tro på slumpen?
Var vänlig utveckla.
Min deduktion implicerar att du mest sannolikt har godis i den påsen.
__________________
Senast redigerad av Datura.Naturans 2021-02-20 kl. 03:28.
Senast redigerad av Datura.Naturans 2021-02-20 kl. 03:28.
Citat:
Det jag hävdar rent uttryckligt är att det vi kallar "sanning" bara kan etableras i den deduktiva kategorin av utsagor. Sanningsvärdet kan verifieras / bevisas och är binärt.
Citat:
Nja inte nödvändigtvis "slumpen," bara osäkerhet (fullständig information saknas). Vi kan kalla det osäkra utsagor istället.Vi kan inte verifiera osäkra utsagor, vi kan bara falsifiera dom eller bidra med evidens / uppdatera sannolikheten.
Vad jag vet så är det här kända egenskaper som induktiva och deduktiva utsagor besitter, jag har gjort ett försök att explicera det så jag kan använda egenskaperna till något praktiskt.
Citat:
Det har varit godis för mig, absolut! (Med förståelsen ovanför, att det inte handlar om just slump.)Jag har kunnat använda det som ett verktyg som varit hjälpsamt. Så fort jag upptäcker att jag är säker på nåt (övertygelse) så försöker jag söka alternativa förklaringar samt tilldela rimliga sannolikheter. Tömma koppen. Det handlar alltså om att tro på färre saker, inte på fler.
En heuristik som hjälper mig tänka bättre; jag skulle nog kalla det honung hellre än godis.
Citat:
Det jag hävdar rent uttryckligt är att det vi kallar "sanning" bara kan etableras i den deduktiva kategorin av utsagor. Sanningsvärdet kan verifieras / bevisas och är binärt.
Nja inte nödvändigtvis "slumpen," bara osäkerhet (fullständig information saknas). Vi kan kalla det osäkra utsagor istället.
Vi kan inte verifiera osäkra utsagor, vi kan bara falsifiera dom eller bidra med evidens / uppdatera sannolikheten.
Vad jag vet så är det här kända egenskaper som induktiva och deduktiva utsagor besitter, jag har gjort ett försök att explicera det så jag kan använda egenskaperna till något praktiskt.
Det har varit godis för mig, absolut! (Med förståelsen ovanför, att det inte handlar om just slump.)
Jag har kunnat använda det som ett verktyg som varit hjälpsamt. Så fort jag upptäcker att jag är säker på nåt (övertygelse) så försöker jag söka alternativa förklaringar samt tilldela rimliga sannolikheter. Tömma koppen. Det handlar alltså om att tro på färre saker, inte på fler.
En heuristik som hjälper mig tänka bättre; jag skulle nog kalla det honung hellre än godis.
Nja inte nödvändigtvis "slumpen," bara osäkerhet (fullständig information saknas). Vi kan kalla det osäkra utsagor istället.
Vi kan inte verifiera osäkra utsagor, vi kan bara falsifiera dom eller bidra med evidens / uppdatera sannolikheten.
Vad jag vet så är det här kända egenskaper som induktiva och deduktiva utsagor besitter, jag har gjort ett försök att explicera det så jag kan använda egenskaperna till något praktiskt.
Det har varit godis för mig, absolut! (Med förståelsen ovanför, att det inte handlar om just slump.)
Jag har kunnat använda det som ett verktyg som varit hjälpsamt. Så fort jag upptäcker att jag är säker på nåt (övertygelse) så försöker jag söka alternativa förklaringar samt tilldela rimliga sannolikheter. Tömma koppen. Det handlar alltså om att tro på färre saker, inte på fler.
En heuristik som hjälper mig tänka bättre; jag skulle nog kalla det honung hellre än godis.
Det finns ju området Belief Set Revision som även svenska filosofer arbetat med. Det kanske är något för dig. https://en.wikipedia.org/wiki/Belief_revision
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera