Epistemologi - Vad är kunskap? Har vi någon sådan?

Vad ställer ni för grundkrav på satser för att de skall anses ’kunskapsmässiga’?

Vad innebär det att ’besitta kunskap’, eller att ’tala sanning’?
Hur rättfärdigar man sina kunskapsanspråk?
Är det verkligen kunskap/sanning då?

Själv är jag väl något slags konstruktivist och tänker mig att naturen lämnat frågorna åt oss att besvara.

Välkommen att argumentera för eller emot vår kunskap!

1) Vad är kunskapsutveckling/’epistemiskt evolution’?
2) Kan vi rättfärdigt beskriva kunskapsutveckling (eller ens beskriva något) alls?
3) Hur skiljer vi då beskrivningen från det den beskriver?

Bonus:
IV) Är ’kameler’ en art ökenvandrande biologiska organismer med två fettfyllda pucklar, eller ett ord?
V) Är A=A=A=A, eller ens A=A?

1) Varför inte säga att allting aldrig/alltid är sanning?

I) Är det sant att man kan ha fel?
II) Är det falskt att man alltid menar något verkligt?

2) Kan något vara mer eller mindre sant?

III) Är en sats som är ’not even wrong’ mer sann/falsk än en sats som är ’wronger than wrong’? (Se länkar)

Utmärkt trådstart!

Bidrar med två begrepp:

Kunskap = Undefeated justified true belief.

Undefeated= Empistemiska defeaters har behandlats och slutsatsen blir densamma.

Utmärkt bidrag!

Tillägget ’undefeated’ (som är det enda tillägg som gjorts sedan Platon) är intressant!
Egentligen kan man nog kanske säga att Platon eliminerade det kravet m.fl från Sokrates skepticism?

https://www.jstor.org/stable/2024435?seq=1

Vad är en ’defeater’?
Har du exempel på när ditt eget kunskapsanspråk blivit ’defeated’?

En defeater är ett känt eller dolt bevis från verkligheten som kan rubba sannolikheten att en viss hypotes är den mest sannolika.

T.ex. Du tror dig se en hund på en äng, men får sedan veta att grannen klippt sina får så att dessa liknar hundar på avstånd. Nu har din slutsats att du sett en hund på ängen besegrats :-)

Jag tror det finns minst två kategorier av kunskap. Binär, där allting är ja eller nej. Stokastisk, där allting är sannolikhetsbaserat (och ingenting är binärt, 0 / 1 är inte sannolikheter).

Den första sorten, binär, är sånt som bara går att definiera relativt en kontext: Logik, matematik, axiom, schackregler; något som lånar sanning till utsagorna. Bara i den kategorin kan vi tilldela "true / false" till utsagor. En sån binär bit går att verifiera, så vi kan kalla det verifierbar kunskap. Ingen verifierbar kunskap rör dåtid eller framtid.

Den andra sorten, stokastisk, är sånt som inte går att verifiera. Det lånar istället sin essens från falsifiering. För att en modell ska kunna prata om dåtid och framtid måste den alltid vara falsifierbar. Det är precis samma sak som att den aldrig kommer verifieras. Vilket är samma sak som att ingen predicering (av varken dåtid eller framtid) kan tilldelas sanningsvärdet noll eller hundra procent. Vi kan kalla den typen av kunskap för prediktiv kunskap. (Edit: Kallade det vägledande först, men det är nog båda typerna av kunskap.)

Det är ju önskvärt att en teori predicerar icke-triviala observerbara konsekvenser som kan kontrolleras. Ju fler sådana observerbara konsekvenser av teorin som kan verifieras, desto starkare stöd för att teorin är korrekt. Falsifierbarhets-kriteriet är viktigt, något som redan Darwin var medveten om. Jag tycker de välkända begreppen induktiv resp. deduktiv sanning eller kunskap är vettiga begrepp som kunde duga för det du talar om.

Ja men precis, det kan stämma. Jag gillar att göra det explicit just med binärt vs stokastiskt, det har hjälpt mig. Men den kategoriska analysen jag gör funkar kanske rakt av på induktion vs deduktion också.

Nu när vi ändå snackar om olika kategorier: Jag tror det finns en till partitionering av kunskap. Jag nämnde "minst två olika typer." Jag tänker att medvetande är en typ av kunskap som inte behöver verifieras eller falsifieras.

Hur vet jag att det jag såg inte faktiskt var en hund som helt enkelt blivit nyfiken och gick runt bland fåren på ängen?

Om jag från bilen ser en massa gamla lador efter vägen under några kilometer och en medpassagerare frågar "vad är det där för hus?" pekandes på en av ladorna, varpå jag svarar "det där är en lada, så brukade bönderna hushålla djur eller foder i äldre dagar". Minuter senare får jag se att flera lador är fejkade och egentligen är stora utskrivna fotografier på lador. Var mitt svar till medpassageraren ändå 'kunskapsmässigt'? Var det "sanning"?

Om 'kunskap' definieras av att vara "sann", hur vet jag om min tro verkligen är det?

Problemet är obönhörligt för den som definierar 'kunskap' som så att den är 'sann'. Vad betyder ens 'sann'?
Kanske är en bättre kunskapsdefinition;

'Obesegrad Rättfärdigad Sannolik Tro'

Dethär med ”bevis”, existerar det verkligen utanför matematiken?

Enligt mig är det enbart med formella språk vi kan leda något till ’bevis’:
Med ett formaliserat språk kan man bevisa att en sats är sann i det språket.
Men utsagor uttryckta med naturliga språk kan aldrig ’bevisas’.