Kategorifel

Intressant. Tror inte man kan se det så, men det är en intressant tanke.


Kategorifel handlar om en sorts kompatibilitet snarare än om sant eller falskt. "2 är ett udda tal" är inte är ett kategorifel eftersom talet två tillhör en kategori - naturliga tal - för vilken det är meningsfullt att fråga om det är udda eller inte. Egenskapen "att vara udda" är kategoriskt kompatibel med kategorin naturliga tal. Udda ta kan också betraktas som en kategori. Om vi kommer med påståendet "X är ett udda tal" där vi vet att X tillhör kategorin udda tal, blir påståendet tomt, tautologiskt. Möjligen räknas även detta som kategorifel, men mina kunskaper är för grunda för att kunna säga något om det.

Föreställningen om att "tiden går" är ett kategorifel.

Ett kategorimisstag är att, inom allmän filosofi, inte betrakta detta med "kategorimisstag" som en relativt begränsad ansats överförd från Russells typteori, som väl Ryle säkert läst.

Hmm ja det är nog en bra poäng. Så om element kan undersökas på en parameter så är det inte kategorifel? Vet inte om jag greppar påståendet riktigt. Ska fundera mer på det, men jag tog upp ekvivalensklasser tidigare. Kan ses som en partition av en mängd. Udda och jämna tal är partitioner på naturliga talen exempelvis.

Ja det börjar kanske kristalliseras nåt. Kategorifel är när man tror att ett tal hör till någon annan mängd. Icke-kategorifel är när talet hör till korrekt mängd, men "fel" partition. Problematiken är att jag inte riktigt får ihop det ändå, för partitioner är bara mängder också. Därav min hävd om att man kan se allt som kategorifel, men jag vet uppenbarligen inte heller.

Ja ... jag är ute på djupt vatten också. Egentligen tror jag tråden handlar om två delvis olika saker.

1. Kategorifel i en filosofisk eller språklig bemärkelse, det TS egentligen avsåg. Här handlar det i grunden om att man kommer med ett påstående som betraktas som meningslöst eftersom man försöker mäta något med fel måttstock. Löfven är moderat, helt ok påstående i och med att Löfven i alla fall är politiker, så att att påstå något om hans politiska tillhörighet är relevant även i fall där påståendet är fel. Det finns någon sorts test man kan göra för att se om påståendet håller, i fallet med Löfven skulle testet kunna vara att han fick göra något onlinetest om vad han tycker om sänkta skatter och via detta skulle man kunna få en indikation på om han var moderat eller inte. Poängen är att det finns någon sort metod som är relevant och tillämplig på objektet för påståendet som låter sig utföras utan att det blir jättekonstigt. Löfven är flerkärning, är inte ett ok påstående. Om man påstår om en frukt, en CUP eller en region att den är flerkärning så finns det metoder som är relevanta för att ta reda på om påståendet är sant eller falskt. Det finns ingen sådan metod för politiker, de varken är- eller är inte flerkärninga eftersom påståendet är kategoriskt meningslöst.

2. Kategorifel i en matematisk bemärkelse. Även om jag använde matematiska exempel så har mina inlägg i tråden främst handlat om den filosofiska eller språkliga bemärkelsen. Jag gissar att den filosofiska bemärkelsen lånat från den matematiska, men är inte säker. Om man tittar på vad ett kategorifel skulle kunna betyda matematiskt innom ramen för kategoriteori blir det tyvärr svårt och över min nivå ganska snabbt. T.ex. här försökte jag bättre förstå något som jag tror både du och jag skulle behöva greppa bättre, nämligen skillanden mellan en mängd och en kategori. Här är ett citat från cs.stackexchange:


https://cs.stackexchange.com/questio...tegory-and-set

Det finns en explicit definition alltså? Ska kolla upp det, trodde det bara fanns implicita eller explicit-ish.

"Till godtycklig grad" tänkte jag mig relativt ett praktiskt ideal. Det vanliga teoretiska idealet kan man utesluta, tror jag.

Skälet att vi kan kategorisera elektroner är enligt mig för att dom har så kallad fysisk information, så vi kan slänga in alla elektroner i en mängd baserat på att dom har liknande information. Strukturellt kan man nog kalla det, dom har samma struktur av bits, något som utgör en unik referens till elektroner. Kategorin är etablerad?

Om allt är samlingar av elementarpartiklar så är man i princip framme vid en värld som går att kategorisera generellt.

Modellering är kanske en onödig koppling. Men jag tycker mig se en korrelation till kategorisering. Men det kan vara ett senare projekt att kika på det.

Jag ska kolla på det, och förhålla mig mer uttryckligt senare. Citatet antyder att det kanske finns någon definierbar skillnad åtminstone, spännande! Sitter på telefon nu, lönlöst skriva och forska på.

Din tveksamhet i frågan om huruvida naturliga språk förmår beskriva yttervärlden matematiskt,
Använder du det som ett argument för att ords betydelse är meningslösa? Jag uppfattar dig i.a.f så.

Enligt mig som är någon slags kvasi-nominalist/realist har begrepp både en extension och en intension.
Extensionen existerar i en postulerad yttervärld, medans intensionen existerar i en postulerad idévärld.
En ideal utsaga har egenskapen 'intension=extension', om och endast om så är fallet är sanningsvärdet 1.
När vi talar om entiteter i idévärlden är så alltid fallet, därför att det är intensionen vi talar om.
När vi talar om entiteter i yttervärlden är så också alltid fallet, därför att våra begrepp är namn på det fenomen i den postulerade yttervärlden som vi refererar till. Hänger du med i vad jag menar?

Vi talar alltså alltid om en postulerad modell, som har en viss karaktäristik.
Det som gör postulat meningsfulla är dess användbarhet.
Språk är användbart om det möjliggör kommunikation, beskrivning eller beräkning.

Enligt mig är din skepsis meningslös.
Om du meningsfullt kan argumentera för att så inte är fallet (utan att dra OT) blir jag positivt överraskad.
Jag kanske också skall tillägga att min idévärld förhåller sig så att ignoransargument alltid har sanningsvärdet 0.
Vi kanske, kanske kan tala om begreppet i det filosofiska sammanhang som det var ämnat?

Kanske kan det i din modell vara meningsfullt (ur poetisk aspekt) att fundera på vilken färg kvantskummet har.
I min modell har begreppet 'färg' sådan karaktäristik att det endast går att applicera på den qualia som uppstår när det vi benämnt 'synligt ljus' reflekteras från något i yttervärlden och därifrån sänder information till upplevande varelsers synorgan, där fenomenet 'seende' då emergerar.

Om du vill diskutera huruvida våra utsagor beskriver verkligheten eller inte finns det bättre trådar för frågan i forumet.

Ett annat är att missta Ryles definition för densamma som Russels.
Dessutom är Russels typteori OT.

Är det ett kategorifel att tala om typteori här i tråden?

Fantastiskt välcyklat tycker jag!

Aha, intressant, förstår kopplingen bättre. Får fundera lite jag med.

Aldrig kunde jag tro att någon skulle argumentera emot huruvida kategorifel existerar eller huruvida det är meningsfullt att tala om kategorifel i filosofiska spörsmål.. Hittills har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det. Vill man leva i ett samhälle där medmänniskor är osäkra på huruvida naturliga språks begrepp har karaktäristik, huruvida kategorier verkligen existerar eller om det är meningsfullt att tala om naturliga kategorier?

Kommer samma sak att hända också när jag startar en tråd om bevisbörda och ignoransargumentation?
Då ger jag upp.