Kategorifel

Tänkte att jag kunde starta några trådar angående partikulära fallasier - så att vi tillsammans ordentligt kan samtala om deras logiska funktion, hur vi identifierar dem, varför vi så ofta är blida för dom, varför de så ofta är svåra att identifiera, hur och på vilket sätt de förstör inte bara argumentationen i sig och hela diskussioner utan också mänsklighetens hela världsbild och begreppsvärld samt allt annat högt som lågt av allt med filosofiskt värde som kan sägas om fallasin ifråga.

Vi börjar med kategorifelet:

https://sv.qaz.wiki/wiki/Category_mistake

”Kategorifel är ett semantiskt eller ontologiskt fel där saker som tillhör en viss kategori presenteras som om de tillhör en annan kategori, eller alternativt tillskriver en egenskap till en sak som inte kunde ha den egenskapen.

Ett exempel är en person som lär sig att spelet cricket involverar laganda, och efter att ha fått en demonstration av varje spelares roll och sedan frågar vilken spelare som utför "lagandan": laganda är inte en uppgift i spelet som att bowla eller slå, men en aspekt av hur laget beter sig som en grupp.

För att visa att ett kategorifel har begåtts måste man vanligtvis visa att när fenomenet i fråga förstårs ordentligt blir det klart att påståendet om det inte kan vara sant.

Gilbert Ryle
Uttrycket "kategorifel" introducerades av Gilbert Ryle i sin bok The Concept of Mind (1949) för att ta bort vad han hävdade vara en förvirring över sinnets natur födda ur kartesisk metafysik . Ryle hävdade att det var ett misstag att behandla sinnet som ett föremål av en immateriell substans eftersom predikationer av substans inte är meningsfulla för en samling dispositioner och kapacitet. Frasen introduceras i det första kapitlet. Det första exemplet är en besökare i Oxford . Besökaren, efter att ha tittat på högskolorna och biblioteket , frågade enligt uppgift "Men var är universitetet?" Besökarens misstag antar att ett universitet är en del av kategorin "enheter av fysisk infrastruktur" snarare än en "institution". Ryles andra exempel är ett barn som bevittnar marschförflutet för en uppdelning av soldater. Efter att ha påpekat bataljoner, batterier, skvadroner etc. frågar barnet när uppdelningen kommer att dyka upp. "Marsförflutet var inte en parad av bataljoner, batterier, skvadroner och en division; det var en parad av bataljoner, batterier och skvadroner i en division." (Ryles kursiv) Hans tredje exempel är att en utlänning får en cricketmatch. Efter att ha blivit påpekade batsmen, bowlers och fielders, frågar utlänningen: "vem är kvar att bidra med den berömda delen av laganda?" Han fortsätter med att hävda att den kartesiska dualismen i sinnet och kroppen vilar på ett kategorifel. I sinnets filosofi kan Ryles argument för kategorifel användas för att stödja eliminativ materialism . Genom att använda argumentet kan man attackera existensen av ett separat, distinkt sinne. Argumentet drar slutsatsen att sinnen inte är medvetna, utan ett kollektivt predikat för en uppsättning observerbara beteenden och icke-observerbara dispositioner.”

Vad tror ni? Vad tänker ni? Sugna på att ge exempel på kategorifel?
Blir detta nu en riktig diskussion om saken i sig och det som kan kopplas till ämnet som ju absolut har potential att utvecklas till en riktigt givande, intressant och kunskapsförmedande filosofisk diskussion, då tänker jag definitivt starta upp fler om andra liknande logiska felsteg.

I matematiken är det möjligt att definiera tydliga kategorier med skarpa och helt logiska gränser. Givet varje sådant kategorisystem blir det då möjligt att begå misstag i utsagor dvs kategorifel.

Är det möjligt och meningsfullt att definiera lika tydliga kategorier i andra mindre exakta domäner? Kanske möjligt, men klart tveksamt.

Är det relevant att tala om kategorifel i domäner där kategorierna inte är tillräckligt väl definierade? Nej.

Talet tre är ett udda tal: sant, inget kategorifel.

Talet två är ett udda tal: falskt, men inget kategorifel.

En liksidig triangel är ett udda tal: saknar sanningsvärde, typiskt kategorifel.

Stefan Löfven är ett udda tal: sanningsvärde, oklart. Skulle traditionellt kallas ett kategorifel. Det bygger dock på att den kategor man anser att Löfvén skulle tillhöra är väldefinierad. Tveksam till att det låter sig göras, om man är tillräckligt strikt. Skulle nöja mig med att utsagan har ett oklart sanningsvärde, snarare än att försöka få det till kategorifel.

Vad är ditt krav på "tillräckligt väl definierade"? Matematik och sånt är så väldefinierat som någonting kan bli eftersom det förlitar sig på axiom.

Jag tänker mig att fotoner och elektroner och allt sånt utgör exempel på en kategorisering av verkligheten. Det är långt ifrån lika starkt grundat som matematik, men det utgör väl ändå instanser av approximeringar av kategorisering av verkligheten?

Jag skulle nog kunna säga det såhär också. Att hävda att det inte går att göra kategoriska analyser av exempelvis mänskliga handlingar är detsamma som att säga att vi inte kan modellera en människa till godtycklig grad givet tillräckligt med information.

Jag ställer mig frågande till en sån hävd. Hur ser du på saken?

Menar du verkligen att världen är odefinierad, därför att våra naturliga språk inte är rigorösa?

Är det ett kategorifel att fråga "Vilken färg har kvantskummet?",
Eller är kategoriseringen meningslös enligt dig?

Hmm. Jag kan tänka mig att kategorifel är de enda fel som finns.

Ett annat bidrag till tråden pratade om att "2 är ett udda tal" inte är ett kategorifel. Men det är det väl? Utsagon är falsk för att 2 inte hör till kategorin "udda tal." Visst, det är ett tal, men udda tal är en egen kategori. Eller är det inte det som menas med kategori?

Om man vill vara anal så kan man säga "1 är ett naturligt tal, 2 är ett naturligt tal, men dom hör till olika kategorier" också. Om 1 modelleras av [[]] och 2 av [[],[]] eller [[[]]] eller nåt sånt, så kan vi skilja dom åt och sätta in i varsin kategori, så att varenda tal har sin egen kategori. Eller så skapar vi bara två kategorier enkelt: Ena kategorin är x < 2 och andra är x ≥ 2.

Vi brukar vara lite mindre anala än så inom konstruktiv matematik, men ett liknande fenomen existerar alltså redan inom seriös matematik. Symbolen 1 kan hänvisa till ett naturligt tal eller ett heltal, men det är inte samma entitet, så vi kan skilja dom åt kategoriskt. Det gör vi ibland, vi säger 1 ∈ ℕ eller 1 ∈ ℤ och som konstruktivist vet vi att det som hänvisas till är två skilda ting.

Skälet att vi säger att 1 är samma sak i alla mängder är till följd av en så kallad... vad var det nu, trivial mappning tror jag är termen, typ som att X och ¬X är trivialt mappade (om X representeras av en bitmängd så representeras ¬X av en bitmängd där alla bittar är flippade, informationsmässigt ekvivalent alltså, så man får ¬X "på köpet" om man lyckas definiera X). Men om man tittar på vad 1 representerar i de olika systemen så är det vitt skilda ting. Reella talen följer från Dedekind-snitt. Dedekind-snitt definierar mängder som är helt väsenskilda från naturliga talet 1 som kan hänvisa till typ mängden [[]] som sagt.

Nu är det här väldigt specifikt argumenterat för just matematik, men jag tänker att detsamma gäller verkligheten. Den består av såkallad fysisk information; svensken Tegmark har gjort sig rik på det genom att prata om att universum är matematik eller nåt sånt. Så vi kan dela in hela verkligheten i kategorier om vi vill. Fotoner och elektroner är ett exempel.

Om jag har fel: När är det korrekt att säga "det här är en riktig kategori" och "det här är ingen kategori"?

Nu har jag lärt mig något nytt, för jag har i hela mitt vuxna liv trott att symbolen 1 hänvisade till en unik entitet som både hörde till de naturliga talet och till heltalen. Å andra sidan har jag aldrig fördjupat mig i seriös matematik utan mest använt matematiken som ett praktiskt verktyg.

"Ett exempel är en person som lär sig att spelet cricket involverar laganda, och efter att ha fått en demonstration av varje spelares roll och sedan frågar vilken spelare som utför "lagandan": laganda är inte en uppgift i spelet som att bowla eller slå, men en aspekt av hur laget beter sig som en grupp."

Idealt "utförs" väl lagandan av varje spelare i laget? Jag kan tänka mig att ett lag vill utesluta spelare NN med hänvisning till att vederbörande "saknar laganda"! Är det ett kategorifel?

Det kom lite som en "shock" för mig också kan jag säga. Jag läste förvisso en del matte på universitet men det var ingenjörsmatte. Det är en rätt specifik matematik jämförelsevis.

Jag tror inte så många har nytta av djupare matte, men man stöter på intressanta koncept där. Ekvivalensklasser exempelvis.

Jag tror det. Är det inte snarare så att personen "förstör lagandan" eller till och med bara låter bli att bidra till den?

Nånstans så gäller det förstås att varje individ bidrar eller inte bidrar. Lagandan följer från flera individers agerande. Men det följer ingen laganda från en enda individ, typ i singeltennis. Så det som följer från individernas bidrag går bara att definiera relativt gruppen. Eller?

Ungefär som att tre kvarkar och en elektron interagerar, och deras interaktion är något helt annat: En väteatom, som inte är en vibration i något enskilt fält till skillnad från elementarpartiklarna. Elektroner har inget väteatomsbidrag. Kvarkarna har inget väteatomsbidrag. Men tillsammans bidrar dom allihopa till väteatomigheten? Man kan se det som att båda har potential till väteatomsbidrag, som uppfylls i och med deras interaktion. Typ som att alla spelare har potential till laganda, som uppfylls i och med deras interaktion?

Jag kanske är ute och cyklar. Vet som sagt inte om "kategori" ens är det jag tänker mig: En mängd med element som är grupperade längst gemensamma parametrar.

I sammanhanget menar jag bara tillräckligt väldefinierat för att det ska vara meningsfullt att tala om kategorifel. Min definition av "tillräckligt väldefinierad" är tyvärr inte själv tillräckligt väldefinierad.


Jag tror jag håller med här. Man kan t.ex. tala om elektroner, som en approximativt definierad kategori. Om sedan betraktar en utsaga om elektroner, som man uppfattar som ett kategorifel, t.ex. "elektroner är dumma" kan man väl kanske tala om någon typ av approximativt eller förmodat kategorifel i alla fall. Om den kategori vi anser att elektroner tillhör vore möjligt att exakt definiera och de kategorier om vilka värdeomdömmen som "dum" och "snäll" är meningsfulla vore möjligt att exakt definiera så är vi ganska säkra på att det skulle visa sig att utsagan "elektroner är dumma" vore ett kategorifel. Är man sedan generös så kanske man kan förenkla hela det långa påståendet till "elektroner är dumma" är ett kategorifel i vardagligt tal. Själv skulle jag inte vara så förtjust i en sådan generös förenkling eftersom jag tror det blir olyckligt att ta en begrepp kategorifel som har en mycket exakt betydelse och göra ett mer vardagligt lösare uttryck av det. Vill man uttrycka sig vardagligt är det mycket bättre att bara säga "elektroner är dumma" är trams. Då får man fram det viktiga och slipper befatta sig med funderingar om kategorifel.


För mig är kategorisering och modellering mycket olika saker, så jag följer inte med i slutsatsen om kopplingen. Personligen är jag osäker på om det går att modellera en människa, eller något annat fysiskt fenomen, till godtycklig grad givet tillräckligt med information. Kanske går det, kanske finns det principiella hinder. För mig är det en annan diskussion eftersom jag inte hänger med i kopplingen till möjligheten att göra kategoriska analyser.

Nej, det låter starkare än det jag tror. Det starkaste jag vågar säga att jag tror är ungefär så här:

Det är tveksamt om det är möljligt att definiera alla aspekter av världen exakt matematiskt. Kanske är det möjligt, kanske inte. Om det går att defineria alla aspekter av världen exakt matematiskt så kommer dessa defintioner inte att vara uttrycka i något naturligt språk, eftesom de inte är tillräckligt exakta.


Om vi ger uttrycket kategorifel en mer lös, vardaglig betydelse kan det fungera. Själv tror jag det blir olyckligt, eftersom man på det sättet antyder att man uttrycker något mer exakt än vad man faktiskt gör. Ett bra sätt att beskriva kvantskummets färg är att säga att det är poesi. Det är ett spännande uttryck. Liksom all konst blir det då osagt om uttrycker hjälper oss att förstå världen bättre. Kanske, kanske inte.