Elitstyrkans hemligheter

Fast du kanske menar att tv-programmet har mycket, mycket hårdare utmaningar än vad som gäller irl vid utbildningen av elitsoldater?

Jo, men även om det är ett underhållningsprogram så ska det väl även vara en spegling av hur hårt rekryter måste drillas för att kunna fungera optimalt, som elitsoldater?
Vissa som deltar talar ju om att de imte kom in på den ena eller andra utbildningen och ser detta utmaningsprogram som ett alternativ.

Som utomstående fattar man ju inte att det måste vara hårda prövningar gör att kunna klara av tuffa förhållanden om de väl utbildats.
Att utomstående inte fattar visar ju bara det där svt-inslaget där många blev förfärade av en "hård miljö" inom försvaret.

Men det är ju faktiskt så att man utbildas för att klara av krig och då måste man kunna utstå fasansfulla situationer?

Jag tycker det är extremt prövande att se på hur de står och skriker och är otrevliga mot rekryterna och hur äckligt hårt de pressas , men det jag som utomstående tittare kan få insikt om är att det är viktigt att kunna fixa det för att kunna bli en stark soldat. Eller?

Min teori är att folk som avancerar till duktiga soldater redan på sätt och vis är det från grunden för att de har en personlighet som gör att de graviterar naturligt mot träning som t ex speciellt kampsport.

På samma sätt att man kan ifrågasätta varför nån som inte är friluftsutövare och knappt varit ute i skogen vill bli soldat.

Möjligt. Men isåfall kunde de ju bli lika irriterade på Lukas, som inte fixade att slå någon alls, att han också hade fel attityd?
Eller är jag helt fel ute?

"Pliktens pris" beskriver inte antagningen till elitsoldat utan rekryter vid olika utbildningar vid karlsborgs regemente, tex fallskärmsjägare. Det är vanligt att en hyfsad andel inte pallar även det och åker hem. Att gråta över våta sockor eller att någon slår med en pinne mot hjälmen säger bara att ungdomarna helt enkelt hamnat på fel plats.

Okej. Ja, jag är inte hemma på det här alls.

Men även de ska väl rustas för att klara av skarpt läge,
vilket varken svt eller allmänheten är införstådda med då de förfäras av de hemska förhållandena?

Vi har helt enkelt blivit för ovana i Sverige att utbilda stridspittar och rusta oss?
Vilket ju inte alls är bra, då det lutar åt mer spänningar i världen (tänker jag själv).

Helt plötsligt verkar vi ha förstått vikten av att ha ett bra försvar?

Det skulle inte vara så dumt heller om vi kunde transponera den där drillningen till skolväsendet, heller.
Missförstå mig rätt nu. Jag är ingen sån där rabiat "hårdare tag"-typ men jag funderar hur folk i skolsammanhang kan vara överkänsliga mot att en lärare lyfter undan en elev eller har för skarpt tonfall, men tränar de så har de inget emot alls om tränaren eller befälet (om man rustas i försvaret) gastar, skriker, är ap-otrevlig.

Nja, det är ju enkel logik som gäller. Naturligtvis har de tränat utomlands, i länder med maximal erfarenhet. Det krävs inte hellre direkt någon djuplodande undersökning för att inse att SSG/SOG alltid har varit ute på missioner. En del finns att läsa i klartext, om man väljer att läsa vad som faktiskt förtäljs av nyhetsartiklarna. Även om de inte skriver ut det så förstår man vilka som avses.

Det är ju ärligt talat helt irrelevant om t ex. SAS grundades under andra världskriget, soldaterna idag har ju noll personlig erfarenhet av det idag. Den erfarenhet som t ex. USA och UK har tillagt sig finns ju givetvis att ta del av. Även SAS måste ut på aktiva uppdrag för att vara på tårna.

Det är sedan väldigt länge officiellt att vi har haft tidigare SSG förlagda till väldigt många olika krigszoner. T ex. Mali, Tchad, Kongo, Afghanistan, Kosovo, Liberia m fl. En del av det kan vi läsa om i tidningarna (t ex. de uppmärksammade franska krigsbrotten i Kongo som rapporterades av SSG), stupade soldater som Jesper Lindblom osv.

Vidare har vi nu rikskända Petra Malm som var med i brittiska TV-serien "Who dares win". Hon gjorde 8 missioner i Afghanistan under sin tid i SOG.

Naturligtvis har SOG tonvis med erfarenhet. Det säger sig självt. De förläggs i diverse krigszoner jorden runt, de sitter inte hemma och gör armhävningar i väntan på när kriget kommer. Som sagt...om nu Petra Malm hann med hela 8 (!) turer till Afghanistan under sina 10 år inom förbandet, så säger det sig självt att förbandet är extremt aktivt och nästan hela tiden ute på missioner. Sannolikt har hon gjort även andra missioner, men jag orkar inte ta reda på det.

Okej. Ja, jag är inte hemma på det här alls.

Men även de ska väl rustas för att klara av skarpt läge,
vilket varken svt eller allmänheten är införstådda med då de förfäras av de hemska förhållandena?

Vi har helt enkelt blivit för ovana i Sverige att utbilda stridspittar och rusta oss?
Vilket ju inte alls är bra, då det lutar åt mer spänningar i världen (tänker jag själv).

Helt plötsligt verkar vi ha förstått vikten av att ha ett bra försvar?

Det skulle inte vara så dumt heller om vi kunde transponera den där drillningen till skolväsendet, heller.
Missförstå mig rätt nu. Jag är ingen sån där rabiat "hårdare tag"-typ men jag funderar hur folk i skolsammanhang kan vara överkänsliga mot att en lärare lyfter undan en elev eller har för skarpt tonfall, men tränar de så har de inget emot alls om tränaren eller befälet (om man rustas i försvaret) gastar, skriker, är ap-otrevlig.

Jag tror många missuppfattar elitsoldatubildningar som att det är den fysiska prövningen som är det tuffa, men det är nog snarare den psykiska påfrestningen som avgör.

Sen är det ju en produktion. Deltagarna ska framställas på ett visst sätt och befälen på ett annat för att skapa en dramaturgi.

Precis så är det. De flesta skulle klara att bli elitsoldater om dom hade psyket för det. Fysiken är tämligen enkel att träna upp, men psyket att aldrig ge upp desto svårare.

Är inte dom hårda eller "hårda" tagen med blöta sockar , pinnknack på hjälmen och annat osoft behandling från befälen mot dom värnpliktiga ett sätt att stärka gruppkänslan hos gruppen värnpliktiga?
Plus att det i vasst läge kanske är bra att ha lagt sig till med vanan att inte hålla huvudet för högt.
Efter ett tag har väl dom värnpliktiga vant sig att vårda utrustningen och hålla sig i skydd/inte utsätta sig för onödiga risker p.g.a slarv och okunnighet samtidigt som befälen blir lite mindre hårda.
Så både värnpliktiga och befäl svetsas samman till en effektiv grupp.