Hon är kär i mig men inte jag i henne (ÄN)

Tja, ska sammanfatta mig kort.

Har träffat en tjej nu i 1 månad ungefär och träffats ca 10-15 gånger, vi har haft sex om det är intressant. Grejen är att jag är rätt 100 på att hon är störtkär i mig men jag känner inte likadant. Vet inte om känslorna kan väckas efter ett tag? Tycker hon är väldigt attraktiv, rolig och vi har en del gemensamma intressen men jag känner inte dedär pirret. Vill inte såra henne, hur fan ska jag göra? Go with the flow eller skita i det?

Förstnämnda, kör på

Varannan dag eller var tredje? Upplevde exet som förälskad i mig och var själv aldrig det i honom och blev inte det heller eftersom jag inte fick sådant som behövdes för att skapa den kemin men jag utvecklade väldigt starka känslor efter ett tag.

Alla blir inte kära och vissa sällan. Betyder inte att man inte kan trivas. Tror många relationer baseras med en som från början mest är bekväm med att ha någon. Sedan så ska man tänka sig för eftersom det är sårande att lämnas ju längre tid som går.

Okej vi kanske ses 2 dagar i veckan nånting. Har varit otroligt förälskad förut, så detta är första gången jag är "in charge" att det hänger på mig om jag vill eller inte. Det är ganska stressande och får mig att backa undan lite.

Känn efter och om du trivs med henne mer än fokusera på allt du inte känner. Relationer går upp och ner och man tycker mindre om ibland och mer vid andra tillfällen.

Ja jo, vissa dagar kan jag sakna henne och blir varm i kroppen, andra glömmer jag nästan bort att hon finns. Sjukt skumt.

Du kanske är lite "kär i kärleken", alltså förtjust i det ni har tillsammans, vilket verkar vara en rätt ytlig romans baserad på att ni har kul tillsammans och uppskattar varandra som personer. Det är inget fel i detta, njut av det ni har så länge det känns bra, men glöm inte bort att lyssna på det ditt hjärta säger- att hon inte är "rätt".
Hon kanske har mer romantiska idéer än du har, det är vanligt särskilt bland unga tjejer som lätt blir "kära" i allt som visar dem uppmärksamhet, men våga stå upp för din mer rationella syn på det hela, det är ni båda mer förtjänta av än att börja leka förhållande på fel premisser.

Huruvida man känner sig förälskad har inte speciellt mycket att göra med hur man känner för varandra senare i förhållandet. Funkar ni bra ihop kör på och låt allt ha sin naturliga gång utan att du funderar för mycket. På sätt och vis har ju förälskelse ganska lite med kärlek till den andra att göra, det är ju en fantasibild man blir förälskad i.

Jag var aldrig förälskad eller kände pirr med min andra pojkvän men jag var sexuellt attraherad av honom och tyckte mycket om honom som person. Vi hade väldigt kul ihop, gemensamma intressen osv

Vi var tillsammans i 2 år men sen gjorde jag slut pga att han ville helt plötsligt ha barn från att ha sagt när vi träffades att han inte ville ha det.

Sen i mina andra längre förhållanden (3 st) så har jag känt pirret från början men gått upp och ner under relationen och samma sak för killarna jag varit ihop med.

En av dessa killar tog det 1,5 år innan han kände det där "pirret" .

Tycker du ska ge det ett par månader till för lätt att sakna något man inte har när man inte har det.

Du vet inte om hon är störtkär i dig till att börja med. Det är emellertid inte ovanligt att den ena personen är mer styrande och den andra mer dynamisk.

Njut av att vara med någon som tycker om dig. Det är väldigt sällan man faktiskt träffar någon som man känner sig kompatibel med och som uppskattar en för den man är. Även om du inte känner dig störtkär just nu så handlar det om att bygga upp ett förtroende för varandra och du kommer bli mer och mer fäst vid henne.

Om du finner henne attraktiv och bra att umgås med så borde du ge henne åtminstone ett par månader för att se hur du känner efteråt. Att sluta träffas bara för en sådan här bagatell är väldigt dumt.

Hur gammal är du på ett ungefär?

Det där med störtkär på en gång och ”pirr” är rätt upphaussat. Trivs du med henne? Känner du att det finns något att bygga vidare på? Om du svarar ja, fortsätt att träffa henne, men jag tycker att du ska vara ärlig mot henne i hur du känner.

Hon förtjänar inte att (om det nu är så) lägga alla sina känslor hos dig med risken att bli ännu mer sårad om ett tag.

När ska killar lära sig att vara öppna mot de tjejer de träffar?

Jag är 20 och hon 21. Ska träffa henne i veckan och vara 100% ärlig och ta det därifrån antar jag. Och ja jag trivs i hennes sällskap och det känns rätt bra, förutom tvisten att jag inte känner någonting för henne. Men aa, tar det som det kommer helt enkelt.