Citat:
Ursprungligen postat av
Farfarsfarfar
Ja, så är det.
En kvinna kan säga: Jag vill bara ha långa killar.
Men en man kan inte säga: Jag vill bara ha smala tjejer.
Då jäklar blir det liv i luckan.
Min senaste så kallade relation var med en kvinna som jag trodde var omtänksam och kärleksfull. 40 år, välutbildad, söt och klok. Hon var ensamstående mamma. Men när det kom till kritan, ville hon under hela fjolåret bara träffa mig en timme i månaden, och då enbart för att ha sex.
Varje gång jag föreslog att jag skulle komma hem till henne och dottern (som gillar mig), kanske äta middag eller åka på utflykt, fick jag nobben med lögnaktiga bortförklaringar. Hon kom hem till mig en timme innan jul. Vi hade sex, men hon sa att jag gärna fick komma hem till henne och dottern i mellandagarna och fira jul. Jag blev glad och gick ut och köpte julklappar till dem båda. Men nej, under hela jullovet kom hon med dåliga bortförklaringar på varför vi inte kunde ses ens i ett par timmar. Nu när jag förklarat att jag har känslor för henne och vill ha en riktig relation har hon helt enkelt slutat svara på mina sms. Tydligen dög jag bara till en enda sak. Nu ligger julklapparna här oöppnade.
Fyfan vad jobbig situation. Känns som dessa saker är mer regel än undantag, tyvärr. Dock lyfts det aldrig, utan det är bara mannen som är en gris.
Även på mitt jobb kan vi sitta och snacka skit i början på arbetetspasset, vi är alltid några gubbar som är först på plats. Sen så fort det rullar in en kvinna är det stånk och stön. Chefen är kass, allt är jobbigt osv. Ingen stämningshöjare direkt.