Ja, synthar krävde en del arbete förr i tiden att låta bra. Det var ofta ingen EQ i synthen, så detta behövdes göras efteråt utan att det fanns i en patch. Jag är själv hardware-freak, men har nu lärt mig vad min hardware slår all software på samt vad jag kan få ut av software som är helt omöjlig med min hardware. Ja, det är skillnad på digital hardware och software, även om det sägs att allt digitalt är samma.
Lite motvilligt så köpte jag VPS Avenger när mästaren Manuel Schliess hade tioårsjubileum och sålde allt för halva priset. Avenger visade sig vara den bästa lead-synthen av software hittills, och Schliess’ flaggskepp på ljusdesign; faktum är att han kan EDM leads som inte jag har lagt någon tid eller intresse i, och jag slogs över hur lätt hans färdiga patch satt i en mix. Sanningen är att fullt parametrisk EQ är såklart i synthen, vilket gör att leadet är helt färdigt för många ändamål med endast mikrojusteringar kvar. Med en software trummaskin, en stock plugin bassynth, Kickstart 2 (duckning) och Avenger så kan ett ganska professionellt EDM-Sound göras på en lunchrast, förutsatt att leadet är färdigskrivet i MIDI. Det är betydligt lättare med software att få fram något cleant, och användaren kan så lätt ordna färdiga patcher från nätet och behöver inte ens kunna tweaka synthen. Software kan ha färdigt reverb, delay, chorus, distorsion/exciter och kompression så användaren behöver inte ens veta vad allt gör - plug and play. Lite som halvfabrikat-mat.
Jag minns när jag började med hardware, att det var ganska svårt att samordna både inställningar och händelser i DAW med desamma i hårdvaran externt, men detta är alltså historia för de flesta. Det var helt enkelt ganska tekniskt att lägga upp tracking med hardware i DAW förr, medan helt in the box så kan troligen grannen göra det efter en kvarts introduktion.
Men allt är inte så underbart, då sanningen nu ska fram. Låt säga en Supersaw pluck, den är ungefär lika långt ifrån the real deal hos all software inklusive Avenger som ett samplat Yamaha-piano från 1999 är jämfört med ett riktigt piano. Det går inte riktigt att beskriva, men skillnaden är enorm. Det finns heller absolut ingenting som kan göra Roland’s Feedback Osc-ljud tillfredsställande, varför vet jag inte. Yamaha har Feedback, men det låter inte så. Virus samma dead end, liksom all software.
Vidare finns det oändligt många lågbudget producenter idag, typiska Fruity Loops. Nästan ingen spelar piano/keyboard, och nästan ingen klarar att göra en riktig melodi, då de skriver melodin med muspekaren i DAW. Jag kan erkänna rakt ut att skulle jag skriva melodier med muspekaren så skulle jag få fram under 5% av det jag ganska lätt får fram med att spela på ett pianoklaviatur. Ibland när jag ska rätta till ett spelat MIDI med muspekaren så måste jag spela på pianot igen för att hitta rytmen, och harmonin. Utan pianot skulle det för mig bli antingen mycket svårt och löjligt tidskrävande, eller i vissa fall omöjligt. De flesta kör alltså på så sätt för de har ändå rena dyngan till melodier och då går det liksom bra ändå. Elektronisk musik har i mångt och mycket blivit en alltför isolerad ljuddesign, utan musikalisk kvalitet. Jag är också ärlig med att är det musikaliska riktigt bra, så kan det vara software hela vägen och lite tunt/sterilt.
Det som kan sägas ärligt från mig är att den genre som står för musikalisk kvalitet än idag är Italo Disco. Där kan inte en fuskare ta sig in med tafflig melodi och försöka att dölja sitt fiasko med coola samples, ett världshav med white noise och importerad kick från Vengeance. Italo Disco är riktiga musiker som gör, i motsats till många andra elektroniska knark-genres. Italo Disco kan komma att göra en rejäl comeback och kanske är mycket snart på radio, förhoppningsvis istället för tönt-EDM-för-överklass-barn-som-vill-krogrejva-lite-när-mamma-inte-ser à la Kygo (som är det sämsta jag hört gå stort).
Diskutera:
1. Nästan inga melodier är värda namnet idag inom elektronisk musik, stämmer? Ja, jämför med 2000-talet, eller tidigare.
2. Syntharna låter INTE imponerande idag, det låter bara ”Det där gör jag också på fem minuter”. Också känt som ”bread and butter”. Stämmer?
Lite motvilligt så köpte jag VPS Avenger när mästaren Manuel Schliess hade tioårsjubileum och sålde allt för halva priset. Avenger visade sig vara den bästa lead-synthen av software hittills, och Schliess’ flaggskepp på ljusdesign; faktum är att han kan EDM leads som inte jag har lagt någon tid eller intresse i, och jag slogs över hur lätt hans färdiga patch satt i en mix. Sanningen är att fullt parametrisk EQ är såklart i synthen, vilket gör att leadet är helt färdigt för många ändamål med endast mikrojusteringar kvar. Med en software trummaskin, en stock plugin bassynth, Kickstart 2 (duckning) och Avenger så kan ett ganska professionellt EDM-Sound göras på en lunchrast, förutsatt att leadet är färdigskrivet i MIDI. Det är betydligt lättare med software att få fram något cleant, och användaren kan så lätt ordna färdiga patcher från nätet och behöver inte ens kunna tweaka synthen. Software kan ha färdigt reverb, delay, chorus, distorsion/exciter och kompression så användaren behöver inte ens veta vad allt gör - plug and play. Lite som halvfabrikat-mat.
Jag minns när jag började med hardware, att det var ganska svårt att samordna både inställningar och händelser i DAW med desamma i hårdvaran externt, men detta är alltså historia för de flesta. Det var helt enkelt ganska tekniskt att lägga upp tracking med hardware i DAW förr, medan helt in the box så kan troligen grannen göra det efter en kvarts introduktion.
Men allt är inte så underbart, då sanningen nu ska fram. Låt säga en Supersaw pluck, den är ungefär lika långt ifrån the real deal hos all software inklusive Avenger som ett samplat Yamaha-piano från 1999 är jämfört med ett riktigt piano. Det går inte riktigt att beskriva, men skillnaden är enorm. Det finns heller absolut ingenting som kan göra Roland’s Feedback Osc-ljud tillfredsställande, varför vet jag inte. Yamaha har Feedback, men det låter inte så. Virus samma dead end, liksom all software.
Vidare finns det oändligt många lågbudget producenter idag, typiska Fruity Loops. Nästan ingen spelar piano/keyboard, och nästan ingen klarar att göra en riktig melodi, då de skriver melodin med muspekaren i DAW. Jag kan erkänna rakt ut att skulle jag skriva melodier med muspekaren så skulle jag få fram under 5% av det jag ganska lätt får fram med att spela på ett pianoklaviatur. Ibland när jag ska rätta till ett spelat MIDI med muspekaren så måste jag spela på pianot igen för att hitta rytmen, och harmonin. Utan pianot skulle det för mig bli antingen mycket svårt och löjligt tidskrävande, eller i vissa fall omöjligt. De flesta kör alltså på så sätt för de har ändå rena dyngan till melodier och då går det liksom bra ändå. Elektronisk musik har i mångt och mycket blivit en alltför isolerad ljuddesign, utan musikalisk kvalitet. Jag är också ärlig med att är det musikaliska riktigt bra, så kan det vara software hela vägen och lite tunt/sterilt.
Det som kan sägas ärligt från mig är att den genre som står för musikalisk kvalitet än idag är Italo Disco. Där kan inte en fuskare ta sig in med tafflig melodi och försöka att dölja sitt fiasko med coola samples, ett världshav med white noise och importerad kick från Vengeance. Italo Disco är riktiga musiker som gör, i motsats till många andra elektroniska knark-genres. Italo Disco kan komma att göra en rejäl comeback och kanske är mycket snart på radio, förhoppningsvis istället för tönt-EDM-för-överklass-barn-som-vill-krogrejva-lite-när-mamma-inte-ser à la Kygo (som är det sämsta jag hört gå stort).
Diskutera:
1. Nästan inga melodier är värda namnet idag inom elektronisk musik, stämmer? Ja, jämför med 2000-talet, eller tidigare.
2. Syntharna låter INTE imponerande idag, det låter bara ”Det där gör jag också på fem minuter”. Också känt som ”bread and butter”. Stämmer?
__________________
Senast redigerad av Qemistry 2020-11-23 kl. 04:11.
Senast redigerad av Qemistry 2020-11-23 kl. 04:11.
