Problem att hantera adrenalin/stress - spel som terapimetod?

Hej på er.

Jag har ett litet problem med att jag uppenbarligen inte kan hantera adrenalin/kortvarig stress över huvud taget, något som påverkar mitt liv på många olika plan.

Som värst är det när jag befinner mig i akuta situationer där man måste agera snabbt. Då blir det som en kortslutning i mitt huvud och världen förvrängs, det dunkar i gommen och blir som ett luddigt varmt moln i huvudet. Jag kan säga saker fast tro att det är någon annan som pratar. Jag glömmer bort hur man använder en telefon och tappar kontrollen över kroppen, kan antingen göra helt konstiga saker eller bli helt apatisk. (En gång sprang jag naken efter ett par inbrottstjuvar och skrek, efteråt trodde jag att det var dom som skrikit).

Det stora problemet är att jag känner av de här effekterna (på lägre nivå) även i vardagen så som vanliga konflikter eller tex. när min cykel blev stulen. Det här har resulterat i att jag helt försöker undvika stressande situationer vilket ändå har funkat helt ok på sitt sätt.

Men så --> Här om dagen försökte jag mig på att spela spelet "Among us" för första gången, hoppade rätt in och blev direkt en så kallad "Imposter" vilket stressade upp mig så mycket att jag var tvungen att sitta och kyla ner mig med dunkande hjärta i typ två timmar efteråt.

Det här fick mig att fundera på om den här typen av realtidsspel skulle kunna fungera som någon slags självterapi för att öva på adrenalinkänslan i en ändå hyfsat kontrollerad miljö (brukar begränsa mig till turbaserade spel annars).

Vad tror ni, skulle det kunna fungera att träna upp stresshanteringen såhär eller finns det något annat jag borde testa? Har ni några tips på spel eller andra aktiviteter som kan vara värt att testa?

Kan tillägga att jag inte han hantera andra känslor särskilt bra heller men det är lättare att hålla sig cool där.

Det du upplever har ett namn: inlärd hjälplöshet. Kortfattat kan man säga att det är abnormal reaktion på akut stress som istället för att motivera till att interagera med situationen och på bästa sätt eliminera orsaken till den akuta stressen bli tvingad till flykt. Det är samma mekanism som gör att man inte behöver ström i elstängsel om alla djuren inom stängselet har fått smaka på elchocken. Vi människor är inte så annorlunda, om vi tror att vi inte kan göra något åt en stressig situation och det blir en initial inlärd "visdom" att vi inte kan, blir vi apatiska och rakt av motvilliga att utmana hypotesen att vi faktiskt är hjälplösa. Men vi är sällan hjälplösa, och man måste liksom lära om sig att man inte är det.

Vägen ut är relativt lång men simpel: testa hypoteserna rädslorna fanatiskt försöker få dig att tro på. Motbevisa hjälplösheten över tid, och kom ihåg att vad du subjektivt upplever är oerhört oviktigt för det objektiva, våga bli mer kräsen kring vad utav det du upplever som du vill ha med dig och inte. Det är där fri vilja har sin potential, men låter man sig styras av vad man upplever förlorar man den potentialen.

Nej inte riktigt.. Du kan utsätta dig för adrenalin så pass mycket att det krävs mer extrema saker för det att kicka in.
Men om det verkligen är adrenalin så är just grejen att stänga av flera bitar för att höja ett annat.
Om du spelar så kommer du inte uppleva adrenalin, du kan uppleva andra saker som är relaterat till stress.

Kortslutningen som du beskriver handlar om att fly eller kämpa , om du tror det finns något flummigt mellanting så tror du fel.
"måste bara klä på mig först" nej ut naken för helvete!

Sen att lära dig hantera stress är en annan sak, men att kontrollera adrenalin handlar om att ha rutiner och veta hur man ska agera i en situation.

Hm.. Det känns inte som att jag är rädd för något särskilt, mer än kanske just att tappa kontrollen över mig själv. Ska se om jag hittar något mer att läsa om det här med inlärd hjälplöshet men upplevelsen är mer som om jag fått en stroke än att jag blir "rädd".

Det är möjligt att det inte alls har med adrenalin att göra men det var så jag försökte beskriva det. Har inga problem med normal stress utan det är just "agera här och nu"-situationer som stället till det.

Har försökt skapa steg för steg rutiner som jag skrivit ner på olika lappar för likande situationer men problemet är att jag blir helt blåst i huvudet. Glömmer allt jag försökt lära in och förstår inte hur jag ska tyda mina lappar heller. Sist förstod jag inte hur jag skulle göra för att låsa upp min telefon eller komma år "telefonfunktionen", sen glömde jag numret till 112...

Min tanke var att jag kanske skulle kunna lära mig att fungera bättre i stressade situationer genom att utsätta mig i små doser?

Jag förstår hur du tänker.
Men jag vet inte riktigt hur jag skall förklara detta bättre än att det triggar ett system som är skapt för strid eller flykt alternativet är att man fryser fast då det också kan vara ett naturligt sätt att avstå fara.
Det är överlevnadsmekanismer som kickar igång helt enkelt som inte använder hjärnan på samma sätt.

Det är en helt annan sak och gå in i närstrid och ta upp mobilen och ringa 112, eller att man bara springer som en dåre ifrån plats.
Att sitta och låta rationell vad man borde gjort är bara trams, hjärnan är inte kopplad på de sättet.
Om du skjuter skallen av någon i självförsvar så beror det på att hjärnan stänger av otroligt mycket förnuft, och därför är det inte korrekt att döma någon som har agerat i självförsvar.
Det är alltså inte så att man använder lagar på de sättet "Det var han som började" utan man har förståelse för vad ett sånt påslag kan få för konsekvenser.

Så tar man exemplet med en pistol så fattar man att det är länkat med strid, hjärnan går ihop med det där och man blir ett med de.
Din telefon däremot , det är den du ringer din mamma med och flickvän osv det är inget vapen.
Din hjärna kommer inte registrera din telefon som ett vapen så länge du inte har registrerat telefonen i hjärnan som ett vapen, det är troligare att du slår telefonen i huvudet på någon än att du tänker på 112.

Om det är något du ska träna på så är det väl att inte bli så lättskrämd om det nu är ett problem i egentliga ofarliga situationer, men det gör du inte genom dataspel.

Tack för input! Har läst en del om fight or flight tidigare så känner att jag har ett hyfsat hum om vad det är som händer i kroppen. Men ja precis, jag behöver öva på att inte bli så uppskrämd/uppstressad. Men om du inte tror på datorspel, har du några andra tankar på hur jag skulle kunna göra det?

Jag tror du finner svaret ganska bittert.

Det finns ingen perfekt lösning eftersom problemet ser ut såhär.
Man kan avprogrammera rädslor genom en metod som är som ungefär KBT, man behöver inte gå till terapeut för att göra det, allt man gör är att utsätta sig för saker man är obekväm med och en aning rädd för till en grad man inte längre uppfattar faran.
Dock är ju hela systemet uppbyggd på en logik som handlar om beskydd.

Låt säga här.

En flicka blir våldtagen och traumatiserad och det blir som mentala ärr som blir försvarsmekanismer , men får vård och behandling som tar bort dessa försvarsmekanismer. Vad tror du då händer om hon skulle bli våldtagen igen? Det bildas 2 stycken sår istället för ett.

Detta var ett extremt exempel men poängen är den samma, systemet är inte uppbyggt för att vi ska leva som vi gör.
Man är omgiven av främlingar och trygghetszoner existerar inte alls på samma sätt i en modern utveckling som rent primitivt.
Är du rädd för saker du inte borde vara rädd för, så använd dig av exponering.
Vill du bli orädd i farliga situationer så riskerar du att bli skogstokig och utveckla väldigt komplexa personlighetsstörningar ifall något faktiskt händer.

Hm.. alltså det enda jag egentligen är rädd för att att tappa kontrollen så som jag gör när stressen helt enkelt slår på. Det var därför jag i lite KBT style tänkte att jag kunde utsätta mig för situationer där jag uppenbarligen blir stressad (så som exempel när jag spelar vissa typer av spel). Målet är typ att kunna känna stress utan att tappa det fullständigt.

Okej detta är upp till dig om du är ärlig, läs i spoilern texten och stanna inte och fundera.
Det är en test.

Jag vet absolut och direkt vad jag skulle vilja kunna göra, gömma mig och larma polis. Istället "attackerade" jag i mitt konstiga stressade tillstånd. Menar du att det enda jag skulle kunna programmera in är ett av de tre alternativen? Det skulle inte finnas något sätt att närma sig ett mer klartänkt tillstånd i stressen?

Tyvärr inte.
Du kan alltså programmera in att på reflex gömma dig och ringa 112, men då kommer det bli så på reflex i alla situationer du befinner dig i oavsett scenario så länge du inte ställer in på ha en ytterligare strategi och en till och en till osv.
Det är så här hjärntvättning går till, det finns ingen direkt kontroll du kan träna in för då fungerar inte funktionen.
Hela grejen bygger på att hjärnan slår om till ett annan läge och fungerar snabbare men mindre intelligent.