Hur man eldar i husets eldstäder, ved, och allt kring det?

Hej.

Jag är lyckligt lottad och har en gammal Husqvarna vedspis i köket samt en täljstenskamin från Handöl i vardagsrummet.
Jag eldar i täljstenskaminen nästan dagligen så här års.
Har även luftvärmepump som grundvärmare.

Hur ska man göra för att optimera värmen från dessa värmekällor? Hur göra för att värmen ska spridas bättre i huset?
Jag har lagt in tre cm tjocka täljstensskivor i ugnen på vedspisen. Det gör att om jag eldar på kvällen så är värmen i ugnen ca 45 grader på morgonen, utan täljstenen är det rumstemp däri.
Jag har även en sån där liten fläkt uppe på som startar av värmen.

Täljstenskaminen tar lite tid på sig att värmas upp så täljstenen är varm. Lägger jag in sista vedklabben vid 21:30 så håller den värmen till 03-04 på natten skulle jag tro.

Ved fanns i vedboden när jag köpte huset. Torrt, men jag tycker det brinner upp väldigt fort. Kan ved vara FÖR torrt?
Brukar försöka ta in ved inomhus ett par dagar innan jag ska elda det.

Jag har själv sågat ner lite träd och kapat och kluvit till ved som nu ligger i boden och ska torka.
Förutom att köpa en liten apparat, hur kan man avgöra fukthalten? Hur länge bör det ligga och torka?

Eldar ni mycket? Vad har ni för tankar kring era eldstäder?

Kul med eldning! Jag trivseleldar mest i kombination med luftvärmepump. Har en contura med täljsten.

För torr ved kan sota lite mer och framför allt brinna upp snabbare. Torkning under tak 2 säsonger brukar vara lagom för att få till torr, fin ved.

Ett trick som jag hört av en gammal veteran var att man skulle lägga en riktig loska på toppen av vedträt och sen blåsa underifrån. Om veden var riktigt torr så skulle det synas en bubbla i loskan...dock har jag aldrig fått till det så själv 🙂

Själva eldningen får du ta med någon annan.

Men jag brukar hjälpa min pappa med att hugga varje vår.
Träden fälls, kvistas, kapas i rätt längder.
Sedan skär vi även "sliror" med motorsågen längs med träden från toppen till botten på två sidor för att påskynda torkningen.
Sedan staplar vi upp veden zick-zack ovanför marken för att undvika fukt.
Vi brukar även dra en plåt över för att skydda mot regn.
Sedan så får det torka några månader innan det är dags att klyva veden.
Slutligen så staplas den och då får den stå i vedskjulet i minst ett år, gärna två.

För torr ved brinner för snabbt och det blir lite som att eld med halm då värmen blir extrem under en betydligt kortare period.

Jag kapade veden för kort med motorsågen senast, gick knappt att stapla. Värdelöst. Kanske får köpa en vedstäck och lägga det skiten i istället.
Har tyvär inte tillräckligt med egna träd som jag kan fälla utan kommer få köpa färdig ved nästa gång jag ska fylla på vedboden.

Det är trevligt att elda med ved - ett naturligt sätt. Har eldat större delen av mitt liv. Nu med en riktig panna och värmetankar.
Veden kan brinna för fort - alla är överens om att lövträ är bättre än barrträ. Men det fungerar bra att ha en blandning av löv och barrved. Men bara barrved kan bli så hett att det börjar brinna i skorstenen - soteld. (inte bra) Dock finns det medel man kan ha så det inte blir soteld (Optizon).
Veden kan faktiskt torka tillräckligt om den ligger under tak Om den är skördad på våren kan den användas på vintern.
Veden är lättast att klyva när den är färsk. (lövträ) men om man har vedklyv (maskin) så spelar det ju inte så stor roll när man klyver. Men klyver man när veden är färsk så är det lättare att få den torr.
Förbränningen sker i ett par steg. Ved är kolhydrater - (som socker). Och vid upphettning går molekylerna sönder och förbränns dels som kol och dels som väte. Flamman som blir av kol och syre är brandgul. Medan väte och syre är en nästan osynlig flamma. Det kallas för primär och sekundär förbränning. Alltså ska lite luft tillsättas efter den första förbränningen, så man får en bra sekundär effekt.
Gamla kakelugnar anses fortfarande vara väldigt effektiva - på grund av att det finns en massa sten som kan spara värmen och alltså sprida ut den över tiden.
Man kan elda effektivt även i en plåttunna men det blir så fort kallt igen när elden slocknat.
Själva spjället kan stängas för att spara på den uppvärmda luften - men där finns en stor fara. Kolos - det är en mycket giftig gas och därför är det viktigt att se till om det ligger glödande kol kvar i eldstaden att spjället är lite öppet.
Det finns alltså en stor fara med detta som man måste påminna om varje gång man pratar om eldning.
Och naturligtvis själva brandrisken. Om man har en öppen eldstad ska man INTE elda med barrträ alls! Bara lövträ! Eftersom det smäller om barrträ och det kan smälla rejält - och så flyger det ut glödande kol i rummet..
Likaså är det rätt och riktigt att ha brandvarnare OCH brandsläckare. Har man inte brandsläckare ska man ändå lätt kunna få tag i en vattenhink.

Tänk att det fortfarande finns rökbastu i Finland. Inte många kvar nu, men en rökbastu har ingen skorsten. Man eldade helt enkelt under stenar som är samlade i en tunna. Men röken måste ju ut och det finns gluggar i väggarna som man kan öppna och stänga med klossar. Röken får leta sig ut, och när elden slocknat är bastun uppvärmd och man sätter tillbaka klossarna- och man tar ut resterande glöd så det inte blidas kolos. Sen bastar man och slänger på varmt vatten på stenarna. Varmt vatten gör att man kan hålla bastuvärmen längre. Jag personligen tror att denna metod även har använts för att värma upp stugor - innan skorstenar fanns.

Fin information! Det känns som att värmen behålls bättre om jag eldat med öppna spjäll, sen slänger in en rejäl klump ved och sen stänger spjället nästan helt, både i vedspisen och täljstenskaminen. Det brinner långsammare då.
Är det nån fara med detta?
Hur tänker ni kring att gå och lägga er med brinnande eldstäder? Min täljsten känns ju ganska säker då den har rejäl glaslucka, men vedspisen i köket känns hy väldigt mycket äldre, där ser jag ju eldslågor under spisplattorna och genom gliporna kring lyckorna på framsidan.

Det är trevligt att elda med ved - ett naturligt sätt. Har eldat större delen av mitt liv. Nu med en riktig panna och värmetankar.
Veden kan brinna för fort - alla är överens om att lövträ är bättre än barrträ. Men det fungerar bra att ha en blandning av löv och barrved. Men bara barrved kan bli så hett att det börjar brinna i skorstenen - soteld. (inte bra) Dock finns det medel man kan ha så det inte blir soteld (Optizon).
Veden kan faktiskt torka tillräckligt om den ligger under tak Om den är skördad på våren kan den användas på vintern.
Veden är lättast att klyva när den är färsk. (lövträ) men om man har vedklyv (maskin) så spelar det ju inte så stor roll när man klyver. Men klyver man när veden är färsk så är det lättare att få den torr.
Förbränningen sker i ett par steg. Ved är kolhydrater - (som socker). Och vid upphettning går molekylerna sönder och förbränns dels som kol och dels som väte. Flamman som blir av kol och syre är brandgul. Medan väte och syre är en nästan osynlig flamma. Det kallas för primär och sekundär förbränning. Alltså ska lite luft tillsättas efter den första förbränningen, så man får en bra sekundär effekt.
Gamla kakelugnar anses fortfarande vara väldigt effektiva - på grund av att det finns en massa sten som kan spara värmen och alltså sprida ut den över tiden.
Man kan elda effektivt även i en plåttunna men det blir så fort kallt igen när elden slocknat.
Själva spjället kan stängas för att spara på den uppvärmda luften - men där finns en stor fara. Kolos - det är en mycket giftig gas och därför är det viktigt att se till om det ligger glödande kol kvar i eldstaden att spjället är lite öppet.
Det finns alltså en stor fara med detta som man måste påminna om varje gång man pratar om eldning.
Och naturligtvis själva brandrisken. Om man har en öppen eldstad ska man INTE elda med barrträ alls! Bara lövträ! Eftersom det smäller om barrträ och det kan smälla rejält - och så flyger det ut glödande kol i rummet..
Likaså är det rätt och riktigt att ha brandvarnare OCH brandsläckare. Har man inte brandsläckare ska man ändå lätt kunna få tag i en vattenhink.

Det finns en fara att snålelda - att det sotar så mycket att det bildas tjära i skorstenen.
Jag nämnde det i förbifarten - Man kan använda ett medel som heter Optizon, som hindrar skorstensbrand (soteld) om man fått tjärbildning. Man vill inte ha det - för det finns risk för skador på murstocken.
Så bra ved och bra förbränning.
Detta under förutsättning det är en murstock. (skorsten) - finns också plåtrör och dom är väl inte så känsliga för detta.
Men alla skorstenar måste ju vara sotade för att försäkringen ska gälla. Så nästa gång sotaren kommer kan du passa på att fråga.

Det sättet du använder att elda på har den fördelen att spjället inte är helt öppet och alltså står det inte och drar ut massa uppvärmd luft efter att elden slocknat. All luft som går ut - medför att det också kommit in kall luft någonstans. Så det är därför det är så bra att ha kamin och köksspis för det går att stänga luckorna.

Om du har stängt spjället helt - då finns det stor risk att oförbrända ångor (kolos, kolmonoxid) bildas och kan även komma in i rummet.
Om du vill vara säkrare på kolmonoxid-läget så finns det nu billiga kolmonoxidmätare - dom ser ut som brandvarnare men har ett litet fönster där man kan läsa av kolmonoxid-halten. Och dom varnar förstås om det skulle bli farlig nivå.

En annan sak som jag glömde nämna - det kan ibland bildas s.k. kallras. Det är framför allt om man försöker elda på sommaren. Men det kan ske även på andra årstider. Det är när skorstenen är kall och luften ute är något varmare. Skorstenen kan ju stått och kan vara jättekall och då stiger inte luften inuti - utan sjunker istället. Det är inte ovanligt man kommer till en stuga på vårkanten och stugan har stått kall hela vintern, då kan det vara svårt att få igång draget. Och det finns även en risk med det - att gaserna går in i huset. Man brukar då försöka göra en liten liten brasa och se om man kan få luften att strömma uppåt i skorstenen. Ibland kan det hjälpa att öppna ett fönster - När luften väl går åt rätt håll, kan man få igång eld och så småningom värms ju skorstenen och även luften inomhus.

Det där med att man kan se eld i springor är inte farligt. Om eldstaden i övrigt är hel. Du kan tända en tändsticka och hålla ovanför en sådan springa - så ser du att lågan sugs in i springan. Alltså det drar åt rätt håll.
Om skorsten är mycket dåligt sotad - kan draget vara så dåligt att det ryker in om man öppnar en lucka. Men när luckan stängs ser man på tändstickan att det suger inåt in i spisen - och vidare.

Vedspisen i köket brukar vara sån att elden går runt ugnen. Eldstaden brukar vara till vänster och så dar lågorna under plattorna till höger - vänder och går neråt på höger sida av ugnen, och där vänder röken igen och går inåt under ugnen och mot spisens baksida där den går in i ett rör och sen in i skorstenen. Under ugnen brukar det sitta en liten lucka som man kan sota ut.

Har eldat mycket hela vintern. Har varit kallt, runt -15 en tid nu och jag har sett på utsidan av huset var värmen smiter ut, blir frost och is där.
Har lärt mig sota ur min vedspis ordentligt. Den sotade igen och rök in så in i helvete några dagar, jag tog bort plattorna och såg att det var rökens väg förbi sidan av själva ugnen som var helt igensotad Petade bort det och tog ut det via sotluckan.
Tycker jag snabbt får sot och sotskägg under plattorna.

Vedboden börjar tömmas. Jag klarar mig nog till våren men sen måste jag fylla på så jag har.
Ska höra mig för om det finns lokalt ved. Nu vet jag hur mycket ved som behövs i vedboden för en vinter.
Hade gärna haft ved för flera år.

Ved för två år tycker jag är lagomt att ha. Annars tycker jag den blir för gammal, inget fel att elda den men barrved så släpper barken och det blir ett fint mjöl mellan veden och barken. Går fint att elda men blir skräpigt och dammigt.

Bra är om man kan ha vedboden så man tar år ett, sen fyller upp det och kan ta år två.

I år körde vi björkved bara, har jag nog aldrig haft innan. Veden var sågad och klar till dymmelonsdagen som sig bör sen fick den stå ute, otakat , luftigt och blåsigt till midsommar då åkte den in i vedboden. Helst inomhus två veckor innan eldning.

Undvik nyhuggen ved in i tät vedbod. Låt den lugga utanför och stapla in tillmidsommar.

Nu fäller bönderna träd i sina skogar och på var och varannan gård så står vedkapen på gården.
Jag la en lapp i brevlådan hos en bybo och frågade om jag kunde köpa några kubikmeter och det gick bra,
Så tar hem, det till sensommaren och lägger in i vedboden.
Har funderat kring att själv köpa en bit mark för vedens skull men det skulle bli svårt att få det att löna sig i inköp, köp av såg och transport av veden hem från skogen.

Skaffa en sotare som kan kaminer. Hen borde kunna hjälpa dig att ta reda på om värmen läcker ut någonstans.