Förälder med alkoholproblem

Jag är orolig för att min far har problem med alkoholen. För det första kan jag se med egna ögon när jag är hemma hos honom att den misär han har levt i och fortfarande lever i inte blir bättre med tiden. Mamma lämnade honom för 4-5 år sedan och sedan dess har tiden stått stilla i hans hus. Saker och ting blir inte gjorda, saker blir stående och endast det nödvändigaste som matlagning och tvättning sköter han någorlunda bra.

Egentligen har han druckit på det här viset sedan jag flyttade hemifrån för strax över 10 år sedan. Fast sedan morsan lämnade honom har det inte hänt ett skit där hemma och saker och ting behöver tas om hand om innan det blir för jobbigt att åtgärda. Han är 63 år gammal och energin finns inte riktigt längre där när det gäller att hålla efter hushållet och sig själv.

Han har under två års tid pratat om att de senaste åren varit tuffa, men att hans energi börjar komma tillbaka lite smått och att han ska ta tag i stöket som är i huset. Fast detta har han sagt i två års tid och på senare tid har börjat tvivla på om det någonsin kommer att bli bättre om han inte kan lyckas komma ur gamla hjulspår och hans problem med alkoholen..

Vid några få tillfällen har jag försökt att ta upp hans problem med alkoholen, men det dör alltid ut lika fort som det kommer upp på tal. Han brukar svara med att han ska tänka på det och sedan kommer jag inte längre än så.

Ikväll ringde han mig och ville be mig om en tjänst. Jag kunde höra att han sluddrade och lät honom berätta det han skulle säga. Sedan frågade jag om han hade druckit och att jag kunde höra honom sluddra när han pratade till mig. Först skyllde han på att han låg ner och pratade med mig och sedan skyllde han på att det varit en stressig arbetsdag. Jag sade då att det inte är någon ursäkt till att dricka sig full, varpå han bara försökte styra om samtalet till vad jag gjorde. Under samtalet erkände han aldrig att han hade druckit även om jag ställde honom frågan, men han nekade heller inte till det.

Att han ringt mig på fyllan har hänt tidigare, fast det är inte något vanligt som förekommer särskilt ofta. Jag har funderat länge på hur jag ska försöka få honom komma till insikt med hans problem och få honom på bättringsvägen. Men jag kommer inte på någon bra lösning till problemet och känner mig maktlös på det viset. Nästa gång vi ses vill jag försöka ta upp detta med honom en gång för alla, men vet inte riktigt vilket tillvägagångssätt jag skall ha. Eftersom jag bryr mig om honom är jag såklart villig att stötta honom genom detta.

Finns det någon som sitter inne på goda råd?

Umgås mer med han.

Jag umgås rätt ofta med honom, ungefär 1 gång i veckan som jag besöker honom. Jag har ju själv ett liv och att besöka honom var och varannan kväll efter jobbet känns inte riktigt hållbart i längden. Om jag dock får honom till att ändra sin livsstil är jag såklart villig att lägga mer tid i början på det och besöka honom oftare.

Svårt det där asså .. När jag separerade med mitt X och förlorade min dotter som X flyttade till andra sidan landet med så vart det mycket blött vill jag lova. Är man ensam så är det jävligt lätt att ta till flaskan. Snacka med farsgubben rakt upp och ner.

Hoppas ni får nån ordning på tillvaron.

Ringer han dig på fyllan är det illa. Det är oftast en barriär. Man vill inte visa sig berusad inför sina barn. Om det gått över det. Då japp det är illa. Vad göra? 10 miljoners frågan. Ställa ultimatum kan kanske funka. Att säga du vet detta. Att han är berusad och du gillar det inte. Få honom att ta sig i kragen vilket kanske han behöver hjälp om det nu tom berör behandlingshem. Få honom dit. Men svårt om han inte är med på noterna.

Bästa är kanske att säga till på skarpen, säg rakt ut att du är orolig för honom på grund av drickandet och hans situation överlag.

Du kanske kan hjälpa honom att röja hemma? Ibland kan det hjälpa, eller snarare hjälpa till, med ett rent och fräscht hem, lite miljöombyte liksom.

Säg att du vet och att du vill hjälpa om han vill ha hjälp. Och att du älskar honom även om han inte vill ha hjälp. Att det gör dig ledsen att se honom må dåligt. Döm inte och skuldbelägg inte. Bara visa att du vet och att du finns då sår du nog ett frö i honom , kom ihåg han måste komma till insikt själv annars är det kört.

Vet inte vad man ska göra, är själv i samma situation fast med min morsa. Det är jobbigt att se en förälder leva i så djup förnekelse och ständigt ha bortförklaringar eller olika sätt att rättfärdiga att man dricker. Hon har hämtat mig påverkad, och alla "ett glas vin" slutar i en box vin. Så länge personen inte har självinsikt tror jag tyvärr inte att det går att ändra. Man måste först inse att man har ett problem. Din papa kanske tänker mer på sina problem som att han blev lämnad snarare än att se att alkoholen är en stor bidragande faktor till sämre livskvalitet. Men vet att föräldrar ofta blir defensiva i detta om man frågar om de druckit, varför de druckit etc. Samt att de använder ursäkter som att de inte har problem eftersom de kan sköta jobb och ekonomi osv..

Det ska man helst ta när personen är nykter. Att konfrontera någon som är full slutar oftast bara med gräl och förnekande av problemet. Berätta gärna för honom hur allt detta får dig att känna dig. Inte bara kritisera utan få honom att förstå att människor som älskar honom tar skada. Det brukar ta hårdare än "jävla fyllo skärp dig" och liknande

Det fungerar sällan att påpeka det. Kan skapa ytterligare skäl till att dricka.
Så länge han inte skadar någon än sig själv kan man kanske lägga det åt sidan och inte känna skuld.
Det är hans val.
Men OM man nu vill göra något då?
Ja du, får jag spåna?
Det går bara om han själv vill.
Och förstår varför.
Och tror att det går. (de flesta alkoholister - eller beroende - tror att de kan. "Jag kab väl sluta om jag bara vill."
HUR GÖR MAN?
1. Be att få prata allvar med honom och sitt ner vid en kopp kaffe så han inte kan resa sig och gå bort.
2. Tala om för honom att du tycker om honom och vad du tycker om
3. Tala om vad du sett. Tyst.
3. vad du är orolig för, (men anklaga honom inte och säg definitivt inte till honom att han borde dricka mindre)
4. var tyst
5. fråga honom hur han anser att hans alkoholkonsumtion påverkar honom. Låt det bli segt och tyst om han vill tänka. Prata långsamt och lugnt.
6. Fråga honom om han skulle vilja ändra sin alkoholkonsumtion.
7. Fråga honom om han kan klara det själv eller skulle tycka det vore bra med hjälp.
Säger han att han fivar det själv, så fråga honom: "ok, vad skall du göra nu då?"
8 Om det inte händer något när du försöker självm hur gör du då?
9. hur tycker du att jag kunde hjälpa dig?

För att det skall fungera måste han inse problemet själv, vilja rätta till det och tro på att det går. Förmaningar och välvilliga tips blir bara ytterligare orsaker till att supa.
Även om du inte når resultat direkt så har nog ftågorna tagit plats i hjärnan.
Så du kan återkomma gärna till dessa frågor vid nästa besök.

Självklart inte på fyllan, det säger väl sig självt.

Var i samma sits med morsan innan hon gick bort till följd av missbruk. Som tidigare nämnts har din pappa gått över en gräns / barriär då han inte döljer sitt missbruk. Morsan brukade alltid gömma alkohol och försöka dölja att hon var berusad 24/7. Jag skulle råda dig att försöka, i den mån som går, att prata med din pappa. Problemet är att han måste vilja ha hjälp för att faktiskt få det, som jag brukar säga, måste man i Sverige vara frisk för att få vård. Du kan ju även försöka ringa diverse hjälpsinsatser och uttrycka din oro! Hoppas det blir bättre för dig och lycka till.