• 8
  • 9
2020-10-03, 01:41
  #97
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Raketforandringen
Förstod inte det sista, när du slutat droga så rasar liver som byggts upp?

Jag kan inte resonera i att sluta med droger om det inte ens är drogerna som är resultatet av att livet är som det är...

Ja alltså att jag inte fått gjort någonting under väldigt långt tid, dels för jag är som jag är sen för att drogerna har gjort en "nöjd" för stunden. Nej förstår hade också problem innan drogerna var bara av betydelse att nämna. Hur får du dagarna att gå då?
Citera
2020-10-03, 01:46
  #98
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av R60
Ja alltså att jag inte fått gjort någonting under väldigt långt tid, dels för jag är som jag är sen för att drogerna har gjort en "nöjd" för stunden. Nej förstår hade också problem innan drogerna var bara av betydelse att nämna. Hur får du dagarna att gå då?

Får dagarna att gå genom ständig distraktion i form av forum och youtube. Dagarna jag arbetar går ju tio timmar av dygnet där men nu när jag varken styrketränar eller promenerar då det inte överhuvudtaget bidrog till något positivt i mitt liv är det i korta drag allt som får mig att slippa tänka på hur sorglig individ jag är..

Men hur kommer det sig att du inte tar narkotika om allting är piss??
Citera
2020-10-03, 01:56
  #99
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Raketforandringen
Får dagarna att gå genom ständig distraktion i form av forum och youtube. Dagarna jag arbetar går ju tio timmar av dygnet där men nu när jag varken styrketränar eller promenerar då det inte överhuvudtaget bidrog till något positivt i mitt liv är det i korta drag allt som får mig att slippa tänka på hur sorglig individ jag är..

Men hur kommer det sig att du inte tar narkotika om allting är piss??

Jag fördriver en del tid på Youtube men till slut tröttnar man på det med. Men kunskap kan du alltid skaffa, det är mer kraft och motivation som gäller. Men likt som mig är saker inte alltid lätt när man är deprimerade. Jag har inte råd att bruka narkotika ,samt att jag anser att jag förtjänar att lida då jag bär ansvaret för vad är jag är. Jag måste bryta dåliga mönster annars är det kört för mig.
Citera
2020-10-03, 02:51
  #100
Medlem
1. Opiaterna fuckar med din hjärnas belöningssystem.
2. Människor är inte anpassade till att leva som vi gör
3. Du är för hård mot dig själv. Folk är överlag hopplösa
4. Börja meditera
5. Anslut till främlingslegionen
Citera
2020-10-03, 21:31
  #101
Medlem
Landsfaderns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av .Hellraiser.
Kanske, jag tror du märker att det finns en viss morbiditet i mitt inlägg.

Men jag vill påpeka att jag inte uppmanar till självmord. Jag kommer inte ta livet av mig. Bara din beskrivning fick mig att få en mörk bild av mig själv, tror inte riktigt jag är sån. För isåfall så skulle jag nog vara en ganska läskig person på nåt sätt.
Det behöver inte vara något mörkt eller dåligt att vara intresserad av döden. Att regelbundet kontemplera döden kan vara bland det mest meningsfulla som finns. Det ger insikt om hur begränsad ens tid är på jorden och att det spelar roll vad vi gör.

Problemet med att se döden som en utväg och en nödbroms är att det är en permanent handling. Den går inte att återta. Givet att vi människor inte tänker särskilt genomtänkt och inte kan tänka oss vad döden verkligen är så är risken stor att när vi väl verkställt vår dödsdom så kommer vi på saker som vi skulle gjort annorlunda. Helt plötsligt kan vi få insikter om hur vi skulle agerat annorlunda i våra liv. Och det gör att våra sista timmar i livet blir kanske några av de mest jobbiga vi upplevt. Säger inte att så är fallet, men det finns definitivt en risk. Är detta ett sätt som vi önskar att våra liv tar slut på?

Trots allt är det en extremt tur att vi faktiskt finns till. Bara en sån slump att våra föregångare tog steget från att vara vattenlevande till landlevande, växtätare till köttätare, fyrbent till upprättgående, samlare till jordbrukare och så vidare. Lägg där till den extrema turen att våra föräldrar träffats och att vi därtill vunnit ett spermierace med 700 miljoner andra organismer. Slumpen och turen att vi existerar är helt enorm.

Det låter som att både du och TS har svårt att komma till underfund med vad livet verkligen är och vad allt lidande verkligen innebär. Allt jag kan säga är att den som tycker att ens liv suger och är värdelöst vet väldigt lite om sitt eget liv och sig själv. Det i sig är inget dåligt, men den som önskar att undslippa sig från sitt lidande behöver granska det och meditera på det. Den som står på jorden och ser upp mot stjärnorna kan lätt få intrycket att jorden är universums mittpunkt och det är inte förrän vi ger oss ut i rymden och kan se ner på vår egen jord samtidigt som vi tittar ut i det oändliga som vi inser hur små vi verkligen är. En liknande upplevelse är fullt möjlig att ha kopplat till sitt liv och sitt lidande. Allt påfrestande och hatiskt vi tror varit vårt "jag" är i princip i samma storlek som jorden är i förhållande till universum när vi väl kommer till insikt om det. Det är bland det mest frigörande som finns.
Citera
2020-10-04, 03:23
  #102
Medlem
526s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Raketforandringen
Har under majoriteten av mitt liv glidit på en räkmacka. Fick alltid det jag ville ha och problem som uppstod sopade föräldrarna mattan inför. Resultaten är att jag inte kan någonting alls i stora drag. Har en oerhört dålig självkänsla då jag inte har koll på någonting egentligen. Att aldrig ha behövt kämpa för något och att få känna att jag klarar av någonting har sannerligen satt sina spår. Det har varit bekvämt och konsekvenserna tänkte man ju inte alls på. Tjänar mina egna pengar i dag och bor själv i en lägenhet men jag har så dåligt psyke, ger upp för minsta lilla och känner varje dag att jag knappt vill leva. Alla grunder som man ska kunna vid 26 års ålder fattas jag. Det är så pass illa att jag inte ens klarar av att montera ihop en möbel trots beskrivning. Minsta lilla uppförsbacke får mig att ge upp då jag alltid fått saker gjort genom någon annan. Överdriver inte när jag säger att jag inte kan någonting. Saknar dessutom intresse överhuvudtaget som rör livet och allt i det. Där finns ingenting jag känner att det här vill jag veta, lära mig mer om och sedan verkställa, ingenting.

Skyller på mina föräldrar. När jag var liten ifrågasatte jag ju inte hur enkelt liv jag hade, med åldern var jag redan för bekväm kring det. Det är nu verkligheten hunnit ikapp mig. Det är otaliga gånger i livet det visat sig hur extremt dåligt förbered jag är, hur kass jag är och hur mycket jag missat. Tycker hela livet känns meningslöst och jag skäms över hur begränsad jag är i kunskap i allt möjligt jag har. Vet knappt var jag skulle börja för att ta igen det. Dessutom har jag ingen motivation, är deprimmerad och tycker allt är jobbigt..

Känns omöjligt att ordna denna soppan, vad tänker Du som läser detta?

"alla grunder man ska kunna när man är 26"
Va e det med folk. Du måste inte göra någonting, och du måste inte kunna något.
Om du jobbar och får pengar och bor själv är det ingen som ska säga eller tycka nått om dig.
Var glad att du sluppit massa skit och låt inte andra diktera vad du ska och inte.
Citera
2020-10-04, 15:37
  #103
Medlem
.Hellraiser.s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Landsfadern
Det låter som att både du och TS har svårt att komma till underfund med vad livet verkligen är och vad allt lidande verkligen innebär. Allt jag kan säga är att den som tycker att ens liv suger och är värdelöst vet väldigt lite om sitt eget liv och sig själv. Det i sig är inget dåligt, men den som önskar att undslippa sig från sitt lidande behöver granska det och meditera på det. Den som står på jorden och ser upp mot stjärnorna kan lätt få intrycket att jorden är universums mittpunkt och det är inte förrän vi ger oss ut i rymden och kan se ner på vår egen jord samtidigt som vi tittar ut i det oändliga som vi inser hur små vi verkligen är. En liknande upplevelse är fullt möjlig att ha kopplat till sitt liv och sitt lidande. Allt påfrestande och hatiskt vi tror varit vårt "jag" är i princip i samma storlek som jorden är i förhållande till universum när vi väl kommer till insikt om det. Det är bland det mest frigörande som finns.
Jag tror att du har en överskattad bild av livet, efter döden föds vi på nytt. Och ja, döden är ungefär som en handbroms eller; sista vägen ut. En trygghet för den som inte orkar mer. En människas liv är inte värt någonting. Och världen ändras inte för att vi dör.

Vad har du gått igenom i ditt liv, och hur kan du säga att vi inte vet något om vårat eget liv? När iaf jag är en som har mött väldigt mycket motgång i livet och vars lidande har varit fan så verkligt.
Citera
  • 8
  • 9

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in