Investment banker

Beror OERHÖRT mycket på prestation när man kommit upp sig en bit. D.v.s. hur mycket deals du fixar. Det finns absolut folk som kammar hem miljardbelopp

Edit: Men värt att tillägga är väl att det är få som ens vill stanna inom investment banking så länge. Man kan ju använda erfarenheten för att komma in på så många andra områden som även dem kan ge miljardbelopp om man presterar bra.

För att sätta det hela i rimliga perspektiv och inte blåsa upp illusionen mer än nödvändigt - kan du inte också vara tydlig med vilken timlön större delen av dessa "bankers" har i snitt säg de första 3 åren?

Sorry om det framgår i tråden men tycker det är högt intressant när löner i branschen ska diskuteras. För det är väl inte så att miljardärerna utgör en majoritet av byrån, och att de uppstår efter något år efter rekryteringen?

Ja det tål nog att upprepas att man får slita riktigt hårt i början för en pissig timlön.

Men kollar man just på de som varit med i 20 år+ inom IBD(vilket är väldigt väldigt få), så skulle jag tro att en majoritet är miljardärer, eller åtminstone nära.

Majoritet som är miljardärer... Inte en chans. Visst är det höga löner... Men dessa gubbar har också utgifter. Det är dyrt att byta fru vart tionde är, ha ett sommarhus i Hamptons, skicka ungjävlarna till dyra skolor osv.

Det är nog överlag bra för alla om ni slutar använda begreppet "miljard" när det handlar om löner. Det må vara ett väldigt välbetalt jobb, men miljardär blir man nog fortfarande av att sälja sin IT-startup, inte av att slava på till en hög lön väldigt länge.

Inser att det kanske var lite att ta i att använda ordet majoritet, men mångmiljardärer förekommer i alla fall helt klart

Ska man köra ib, så gör man det bara om man har hög social kompetens, man är fräsch, och kommit in på hhs, och gör deras kanditat på 3 år. 21 år, sen kör du london i några år, så har du sen ett riktigt bra jobb ute i industrin som 25 åring.

Är det bra att ha jobbat med IB i London i två år efter kandidatexamen för CV:t? Säg att man tar sin HHS-examen, åker till London i 1-2 år, och sedan kommer hem och kör en master? Är det då bra att ha på CV:t i sin framtida karriär som ekonom i säg Sverige om man nu vill arbeta här?

Hur många sådana personer känners du, eller har ens träffat på?

Jag har arbetat med "industrin" i 7 år nu och har inte en endaste gång träffat en 25-åring på något höjarjobb i något företag. Det känns nästan som en omöjlighet.

Instämmer fullständigt i vad tomten säger om "miljardärer" när det handlar om rent knegande, om än i IB-branschen där lönenivån är hög. Vad jag förstått av språkbruket i denna tråd, och det faktum att "Hamptons" slängs med frekvent, så pratar vi om UK och USA här - och då är ju faktiskt en miljardär i dollars eller pund en tämligen förmögen person. Jag har svårt att se hur någon kan bli så förmögen genom att skatta fram pengar löne/bonusvägen.

Till skillnad från tomten ovan så vill jag dock mena att man visst kan bli miljardär på andra sätt än att sälja sin IT-firma. Men jag tror inte en anställning inom IB är rätt väg, om nu detta skulle vara målet.

Ni som hävdar motsatsen - hur många av era kolleger är miljardärer? Och ännu intressantare tycker jag vore att få reda på hur många av er som känner - eller ens har kommer i närheten av någon - som har sommarhus i Hamptons? (nej, film räknas inte)

Är inte det svaret ganska givet? Självklart är det ett lysande CV.

Det finns ju många 25åringar som drar in väldigt stora summor inom finanssektorn, men det beror ju på provision... Däremot att något 25åring skulle sitta på någon hög chefsposition stämmer såklart inte.