Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Om experten baserar det påståendet efter filmbilderna så ger jag inte mycket för det.
Tycker du att det framgår vart hålet är? Stäng av ljudet, så blir mer realistiskt.
Som sagt "row mid ship estonia" är det ända jag har att gå på.

Edit:
Dom utgår från linan.
https://youtu.be/Hx1UfRhsmZk

Scenariot är omöjligt givet att folk på däck 1 hann evakuera vid 01, då det var en kort tillfällig 40 graders lutning. Vilket bara kan uppstå med 1000 ton vatten på bildäck.

Och kom vattnet underifrån skulle däck 1 vara helt dränkt i vatten.

Estonia vart sänkt av Ryssland.
Det som sänkte henne var en ubåt av projekt 865 piranja även kallad losos-klass, som dessvärre rammade henne medvetet i sidan.

Hej!

Tack för ett uttömmande svar, välformulerat!

en sak bara:
" dessa krafter består bara under en mycket kort tid. Vi kan se dessa laster som ”spikarna” i Fig. 12.3. Därför kan vågorna inte lyfta av visiret från rampen."

Detta är nog inte riktigt sant, modalperioden för vågspektrumet anges till 8 sekunder. Det innebär alltså (om jag tolkar "ITTCs Confidence Intervals for Significant Wave Height and Modal" rätt) att huvudperioden för vågsignalen är 8s, med signifikant våghöjd på 4.5m så har man en last som motsvarar 2-4 MN (från fig 12.9). Antar man att vertikalasten är sinusformad på 2MN amplitud (bortser från mer högfrekvent rippel i spektrumet) så är det mer än nog för accelerera ett bogvisir vertikalt till en position över ~1m. att så inte händer skulle kunna bero på att bogvisiret tappar lyftkraft när det släppt från fästena. Att så inte sker förklarar ju haverirapporten så som du beskriver.

i övrigt har jag inget mer att tillägga till ditt svar, tycker mest det är kul att agera djävulens advokat = ).

Hastighet
865: 6 knop
Estonia: 21 knop

De förtjänar i så fall en fet medalj.

Man kan inte riktigt mäta utsträckningen i tid för topparna i grafen i Fig. 12.3. Men eftersom bogvisirets nedre punkt är ca 2 m över vattenlinjen och sign. våghöjd är 4 m, så kan man knappast anta att visiret s.a.s. flyter på bogvågen. Jag tolkar det som en sjuhelvetes smäll var 8:e sekund med en kraft som är mångdubbelt visirets tyngdkraft, men under en mycket kort tid.

Man kan då tänka sig någon tsunamiliknande våg a la katastroffilm som träffar visiret när det är halvvägs av så att det helt enkelt flyter iväg, men några sådana monstervågor känner vi inte toll. Sedan har vi ju som sagt också en massa andra tecken på att bogvisiret gnagts sig ner i skeppet och pressat rampen framåt-nedåt.

Man kan inte riktigt mäta utsträckningen i tid för topparna i grafen i Fig. 12.3. Men eftersom bogvisirets nedre punkt är ca 2 m över vattenlinjen och sign. våghöjd är 4 m, så kan man knappast anta att visiret s.a.s. flyter på bogvågen. Jag tolkar det som en sjuhelvetes smäll var 8:e sekund med en kraft som är mångdubbelt visirets tyngdkraft, men under en mycket kort tid.

Man kan då tänka sig någon tsunamiliknande våg a la katastroffilm som träffar visiret när det är halvvägs av så att det helt enkelt flyter iväg, men några sådana monstervågor känner vi inte toll. Sedan har vi ju som sagt också en massa andra tecken på att bogvisiret gnagts sig ner i skeppet och pressat rampen framåt-nedåt.

Estonia gick vid tillfället visserligen i 14 knop, men jag håller med, låter inte troligt. I så fall verkar det mer troligt att den blev påkörd, enligt denna teori:

http://www.itdemokrati.nu/msestonia/page5.html

Precis. En svensk ubåtseskort låter på gränsen också, då hastigheten är 15 knot för t ex västergötland enligt wiki. Inte omöjligt, men låter ändå på gränsen av vad den skulle hänga med på. Varför inte bara ha ett snabbt ytfartyg i en bit bort i stället?

Å andra sidan sitter hålet inte i fören utan i sidan, så det måste ha varit ett komplicerat förlopp om det var en ubåt. Ljuden pågick förvisso i 7 minuter så det kan vara mycket möjligt i vågorna.

De indikationer på tidigare problem på estonia 0:30-0:45 är i så fall sannolikt orelaterade om vi köper det här scenariot.