Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Erik på Estoniaveckan har diskuterat möjligheten att komma in i bogvisiret genom inspektionsluckan på däcket. Det skulle teoretiskt kunna ske under gång, men knappast i öppen sjö med vågor som sköljde över bogvisiret. Hade man tagit sig in i början av resan hade upptäcktsrisken varit påtaglig, men det är ju inget hinder i sig.

Men även om någon tog sig in i bogvisiret förklarar det inte hur en sprängladdning skulle kunna placeras mellan förpiken och visirets bottenplatta. Det är ju ingen mening att spränga bottenplattan i sig, det som krävs är att slita upp låsen. Ingen har förklarat hur man gör det utan att lämna spår på förpiken. Vi vet också att bottenlåsets fästöra i bogvisiret är hel, om än böjd i sidled, så den hypotetiska sprängladdningen har inte skadat den direkt. I stället var det låsöronen på förpiken som brast.

Jag håller med om att det vore svårt under färd eller i hamn.

Däremot med tanke på att Westerman sagt att bottenplattan behövde kontakt med vatten så tänker jag mer på ett annat scenario. Dvs om man skulle spränga loss visiret efter förlisningen, då bör man kunna komma åt bottenplattan genom serviceluckan. Och man bör också kunna genomföra en sprängning utan att skada förpiksdäcket om man använder korrekt mängd sprängmedel och teknik.

Har denna teori diskuterats? Det finns ju inget praktiskt som ligger i vägen för detta?

Lästa igenom ditt inlägg mer noggrant, man menar då alltså på att det är helt ointressant att spränga bottenplattan eftersom det inte har någon funktion.

Jag är inte säker på att jag förstår riktigt hur du menar här.

Anledningen till att spränga (under) bogvisirets bottenplatta är rimligen att man viss slita upp låsen. I så fall måste sprängladdningen placeras under bogvisiret så att det utsätts för samma krafter snett uppåt. Detta gäller oavsett om explosionen sker ovan eller under ytan.

Om man i stället tänker sig att bogvisirets botten- och sido-lås brustit på annat sätt, då
ärmdet meningslöst att spränga nere vid bottenplattan. Vi vet ju med säkerhet att bogvisirets nedre låsöra inte skadats i någon explosion för det sitter kvar intakt på bogvisiret.

En fråga som kvarstår är ju varför bogvisirets bottenplatta bär spår av både mycket snabb upphettning och tryckvåg. En annan fråga är varför så få verkar intressera sig för det.

Jag hävdar att du har fel. Många är intresserade av det. Men eftersom först LÅ och sedan den norska professorn W har suttit på provbitarna i ett helt år är det rätt klart var bollen ligger.

Vad är din källa till ”spår av tryckvåg”?
Jag har följt Prudents mail-utbyte med professorn i fråga, och jag har inget minne av det. Vad gäller snabb upphettning så var bedömningen i flera av fallen att den pågått under längre tid, vilket stämmer dåligt med explosion med vågor som sköljer över området, eller en undervattensexplosion.

JKan du ange fem svenska medier som skrivit om det? Jag kan det inte.

Varsågod, jag rekommenderar att du ser hela, annars ca 36 minuter in.

https://youtu.be/ZGA3GQP99Tw

Det stämmer att IW säger att det saknas spår av mekanisk åverkan som förklarar hur plåten vikts dubbel och därför drar hon slutsatsen att det är en tryckvåg som böjt plåten, men hon säger inte att orsaken är en detonation.

I övrigt uttalar hon sig om några centimeterstora provbitar som har millimetersora områden med förändrad mikrostruktur till följd av temperaturer på ca 850 - 1200 grader.
Hon konstaterar att två bitar som ligger ca 10 centimeter från varandra har utsatts för hög temperatur från olika värmekällor, en på vardera sida av plåten, och det behöver inte vara så att värmepåverkan skett samtidigt på båda delar.
Vidare säger hon att för att strukturförändringarna ska uppstå måste metallen ha varit över 850 grader varm under en tidsrymd av minuter, inte sekunder.

Det är har svårt se hur det kan ha funnits två sprängladdningar, en på vardera sidan av plåten, som orsakat värmepåverkan eftersom zonerna ligger endast 10 cm från varandra och dessutom är det ingen som visat att en 10 mm tjock plåt kan förbli över 850 grader varm i minuter om den samtidigt befinner sig i kallt havsvatten (bottenplattan stod alltid under vatten till havs och givetvis likaså vid sprängning på havsbotten).
Vidare finns det inga spår av utbuktning på visirets täckplåtar som man borde se om det sprängts bomber under och på främre delen av visirets bottenplatta (det är där plåten ursprungligen satt) som var kraftiga nog att trycka in hela bottenplattan ca 50 cm och det saknas även rimlig förklaring till varför sprängladdningar skulle ha placerats på den plats plåten ursprungligen satt eftersom det inte är i närheten av bogvisirets bottenlås.


Edit.
Jag kan inte minnas att IW säger något om att upphettningen måste ha skett mycket snabbt.

Sant, IW säger ingenting om någon detonation, det gör inte jag heller. Hon anser dock att fynden bär spår av en tryckvåg. Kan du nämna många händelser, utöver just detonationer, som brukar ge upphov till tryckvågor? Jag kan det inte.

Förresten Prudent, har du samma åsikt som barbro angående att det visst är många som intresserat sig för IWs fynd? Kan du nämna fem svenska medier som tagit upp det? Jag kan det inte.

Tillägg till Prudents svar ovan:

LÅ hat efter ett år inte kunnat på IW att säga att plåtbitarna bär spår av en explosion. Ingen annan har såvitt vi vet fått titta på bitarna. Och där är vi.

Vad gäller avsnittet i dokumentären så säger IW att dessa inte bär spår av mekanisk kontakt. Men hon har ju inte tillgång till hela bottenplattan och de olika delar som har haft kontakt med förpiken. GGEs experter som undersökte bogvisiret i slutet av 90-talet ansåg att skadornas ursprung var uppenbar: bogvisiret hade de demolerats när bogvisiret slog mot förpiken.

En annan fråga är om IW har något referensmaterial med grov fartygsplåt som deformerats från en (eller, som i detta fall, flera) kollision med en annan starkare konstruktion. Hur skall man annars kunna veta vad man skall förvänta sig.

Till sist är det som Prudent säger en mycket märklig plats att placera en sprängladdning på om man vill slita upp bogvisirets lås. Eftersom bottenplattan uppenbarligen är en förhållandevis klen del av bogvisiret så har plåten deformerats och vikts dubbel. Det gör det svårt att föra över de enorma krafter som krävs för att slita upp låsen (utredningen i JAIC anger ca 5 MN, motsvarande 10 ggr bogvisirets tyngdkraft).

Jag har ingen aning om vilka krafter och rörelser i metall som kan uppstå när 65,5 ton bogvisir får härja fritt.
Bogvisiret har tidigare undersökts av inte bara JAIC utan även av GGEs utredare och de har inte kommit fram till att skadorna på visirets bottenplatta måste ha orsakats av detonationer.

Jag tror de flesta seriösa nyhetsmedier känner till Lars Ångströms/Fokus Estonias framfart och tvärsäkra slutsatser som ofta saknar stöd. De anses nog inte vara trovärdiga helt enkelt.
Aftonbladets Olof Svensson förklarar lite grann vid 39:30
https://youtu.be/ZGA3GQP99Tw

Det har gått över ett år sedan Fokus Estonias presskonferens och än har de inte presenterat någon uppföljning som styrker påstpendena och bomber under bogvisirets botten.

Det är korrekt att IW inte har tillgång till förpiken, ty den ligger på havets botten. Och det är förbjudet för henne att göra utförliga undersökningar. För gravfridens skull… DET, om något, är märkligt.