Barndopet är ifrån djävulen

Väldigt utförligt, tack för det

Personligen så tycker jag det verkar trevligare med utomhus dop. Sen kan man undra vad personerna kring Jesus själva skulle tycka om dopfunten

Om jag nu inte kan utgå ifrån Jesu egna ord vad skall jag då utgå ifrån? Det blir ju då som alla känner apan men apan känner ingen. Alla vet vad Jesus sagt men Jesus vet ingenting. De man skall tro på, enligt dig, är tydligen så periferiska uttalanden som möjligt - inte det Jesus faktiskt säger.

Konstigt! Mycket Konstigt!

När man studerar Jesu lära så finner man att han skiljer på olika storheter. Jag tänker närmast på storheter som gudheten och ondskan, livgivande och livtagande; födaren till liv (den himmelske Fadern) och mandråparen (djävulen). Jesus vill liksom lära oss vad som är rätt och fel i vårt handlande med vår nästa. Vi skall således inte mörda vår nästa enligt Jesus. Dessutom visar han på en annan väg som vi har att gå, nämligen den att hjälpa vår nästa och visa barmhärtighet för människor som hamnat i olika situationer.

Att då som du påstå att samme himmelske Fader krävde av oss att mörda Jesus är ju fullständigt befängt. Den himmelske Fadern är ingen djävul. Det finns redan en djävul och han har varit en mandråpare från begynnelsen. Och dessa två storheter ligger i direkt konfrontation med varandra.

Dessa grundläggande fakta i Jesu undervisning kan man inte gå förbi med slängandet av periferiska lösryckta citat som dessutom gör Jesus till en lögnare och får honom att framstå som stupid och dum. Eller för att använda dina egna ord: psykisk sjuk. Ja, du har ju inte sagt rakt ut att Jesus är psykiskt sjuk utan det är mig du påskyndar detta. Men då du gör det när jag citerar Jesu egna ord om gott och ont får du ju saken att framstå som att det är på grund av det Jesus sa som får dina spyor mot den sanningen att välla fram i sådan ymnighet.

Alltså det citatet jag åberopar är visserligen endast ett i sitt slag men då det täcker över hela Jesu grundinställning till just mördandet anser jag det vara mycket relevant att framhålla just detta ord som den sanning vi inte skall gå förbi innan vi lärt oss densamma så att vi inte framledes får fel ut av det som ytterligare sägs av Jesus. För om vi inte har klart för oss att den himmelske Fadern är den som ger liv och att djävulen är den, eller det, som mördar, tar liv, så kommer vi snart vilse i vårt sökande efter sanning och rättfärdighet.

Också Petrus dundrar mot judarna som nyss mördat Jesus: "-LIVETS FUSTE DRÄPTE NI! MEN GUD HAR UPPVÄCKT HONOM IFRÅN DE DÖDA." Ser du isärskiljningen? Ser du vilka/vilken som gör vad i det påståendet? En är det som dödar medan det är en annan, elelr flera, som mördar. Detta begrepp kan du inte omintetgöra. Det är ett grundläggande begrepp, en princip, i Jesu och apostlarnas förkunnelse.


Att som god och rättfärdig vara medveten om en sak är inte detsamma som att genomföra det onda man därmed inser att andra kommer att utföra. Som god hoppas man inte på sin nästas död, än mindre beordrar man den synden, och allra minst om det handlar om ens egen son. Du måste släppa den där tanken på att Fadern ville att sonen skulle mördas. Fadern skickade sonen med baktanken att få slut på mördandet. "-För," som han tänkte enligt Jesus egna ord, ord som du fullständigt trampar i smutsen, "de skall väl ha försyn för min son."

Och vad förlåtelse som begrepp anbelangar så är det ingenting man kan köpa och sälja hur som helst. Man kan inte köpa och sälja förlåtelse överhuvudtaget! Inte ens med sitt eget blod! Man råder inte bot med förlåtelse genom att kasta fram olika sorters lösenpenningar. Förlåtelse är något som sker. Hur och på vilka premisser man får en förlåtelse att ske är verkligen något du borde studera, söka förstå. När du väl inser den mekanismen undrar jag om du inte har kommit en liten bit på den rätta vägen. Men den lilla biten kan vara lång nog för de flesta av oss.... för det handlar om ödmjukhet och ånger över en begången synd - ja över det väsen man med vett och vilja medvetet hyst i sitt inre där den orätta handlingen funnit grogrund, hemvist och näring och ur vilken den sedan emanerat ur. Ja, det handlar om vilka tankar man hyst och vilka åtaganden man ansett sig måsta göra i sin brunst och lystnad.

Jodå, det står det visst det! Det är just hur Gud tänker som står. För om du inte vet hur Gud tänker hur skall du då kunna leva upp till Guds vilja? Nä, du svamlar lite i den här frågan. Tänk efter nu hur djävulen tänker och så vänder du det bakofram så får du fram hur Gud tänker. Så om djävulen vill mörda så vill Gud ge liv. Du kan aldrig förena dessa två motpoler. Du kan aldrig göra svart vitt och du kan inte göra dagen till natt eller vise versa. Skit är skit och snus är snus om än i gyllne dosor. Visserligen kan du vitmena en grav men den är fortfarande full av lik och likmaskar. Och den himmelske Fadern kan du aldrig göra till en mördare!


Problemet tycks ha fastnat hos dig. Du försöker få mig att tro att fader och son är samma sak. Men det är ju fullständigt fel. Det är nu en gång för alla så att det är mannen som avlar och kvinnan föder det mannen avlat i henne. Det kvinnan föder är sonen/dottern, men i vårt fall handlar det om en son. Först när Sonen är född blir mannen Fader, inte förrän då. Och kvinnan blir självföljligt Moder. Där har du Gudomen, elelr det vi i dagligt tal benämner med ordet Gud = theos = det högsta väsendet. Eller om man så vill, det väsen som bevisligen i sonens framträdande bevisar sin suveränitet, kraft och förmåga. Som visat sin dynamos. Och även därmed sin egen existens. Detta visar alltså på en process i vilken mannen och kvinnan är de ingående samverkande faktorerna och som samverkande faktorer frambringar en son.

Så att säga att Gud kom till jorden i mänsklig form är väl inte helt korrekt. Gud bevisar bara sin existens i och med en sons framträdande. Processen påvisar sin exsistens genom den frambringade produkten. Man kan i produkten se att en process varit verksam. Därmed är Gud endast den process som frambringat Sonen. Hur det gått till förstår vi i talet där man använder begrepp som Fader och Ande. Och att Jesus säger att vi måste födas av Ande. Och vilka måste födas av ande? Jo, de som redan är födda, alltså vi. Vi måste således födas en gång till - och då av Ande. Men för att det skall vara möjligt så måste den himmelske Fadern avla oss i Anden så att Anden har något att föda fram.

Således måste vi befruktas i vår ande av något himmelskt. Väl befruktad av den säden, spermaton, är Anden havande med en son/dotter som sedan föds och vi blir på det viset Guds barn. Detta är således en process inne i oss. En process som Jesus talar om i liknelser som just den om såningsmannen som gick ut för att så osv. Också att denna process påsvisas i Johannes prolog där han använder ordet logos och inte rema för att åskådliggöra just denna process alldeles egen egenart.


Detta är fullständigt feltolkat. Han kom för att påvisa vilka synderna var och visade därmed på vilken väg vi hade att gå för att få liv. Han kom för våra synders skull, det är klart, men han kom inte för att dö för dem. Han blev mördad just därför att han påvisade synden. Hade han tigit om synden så hade ingen dödat honom. Men då han nu kom för att försöka få oss att sluta synda så mördade man honom. På så sätt kan man säga att han dog för våra synder - men han tog inte synderna på sig som om han tog straffet för de synder vi begått och begår. Straffet för en synd drabbar alltid förövaren. Om du kör i diket är det ju du som kör i diket. Jesus kan ju inte dö i ditt ställe för att du kör så vårdslöst så att du hamnar i diket. Det är alltid förövaren av synden som drabbas av dess följder.

För det är ju så att synden är ju inte bara olika handligar utan är ett helt tankesystem och ett sätt att vara, ett väsende av liv (eller död om man så vill). Det väsendet har du ju kvar i dig om du inte tar emot den himmelske Fadens tankar som kommer till dig via ordet och gör dem till dina. Jesus kan dö hur verkligt som helst utan att det påverkar ditt inre sätt att tänka, vara och vilja. Är du inte född av Anden kan du inte ingå i livet.


Men Peter, nu är det väl inte jag som är dum, det är ju du som är dum. För hur kan en människa uppstå som aldrig varit död? Man uppväcker väl inte de levande?


Jag godtar din ursäkt, du visste väl inte vad som hänt henne...

Vänligen
Dag

Hur menar du här? Jesus dog ju på korset och återuppstod på tredje dagen, detta är är ju helt grundläggande för den kristna läran, biblen är klar på denna punkten.

Ledsamt att din hustru blev indragen.

Jag menar att den versen som du hänvisar till inte säger nånting om hur Gud tänkte när Han skickade Jesus. Du säger att Gud skickade Honom med åtanke "de skola väl ha försyn för min son". Detta är en motsägelse i sig. För mig så vet Gud allt. Gud vet vad som hänt och kommer att händda. Det vittnar profetiorna (som du för övrigt totalt förkastar) om. Du tolkar Jesus liknelse i frågan som att Gud inte visste vad som skulle ske och att Gud tänkte "antagligen kommer de att ha försyn för min son". Lyssna på dig själv bara. Ur den vers du hela tiden hänvisar till framgår inte att Jesus menade att det var så Gud hade tänkt, för Gud tänker inte "väl" eller "antagligen", Gud VET.

Börja med att läsa GT så kommer bitarna att falla på plats.

Om detta är din tolknig så fine. Jag respekterar dig för din tolkning. För mig vilar större delen din tolkning på lös mark. Det du inte förstår att så länge du inte hänvisar till skriften och stödjer din teori på den så kan du inte komma och säga att vi kristna gör fel. Kristna traditioner, nu talar jag bara för min kyrka (den arameiska), har sin grund trettio år efter Jesus himmelsfärd. Ska jag då förkasta min tro som har två tusen år på nacken för en idiot tillilka psykiskt sjuk man som dig? Jag anser att all den praktis som min kyrka har görs i fullkomlig enlighet med Jesus lära och vilja. Av allt som sagts på jorden och av allt som gjorts så har ingenting av Jesus ord gått min kyrka förbi.

Det citat du åberopar vittnar bara om din feltolkning eftersom du gör Gud till stupid och dum när du säger att Gud skickade Jesus i tro om att "de antagligen kommer att ha försyn". Det enda du bör känna till om mördande är följande: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen." Är då för det första inte Gud alltets Skapare? Har då inte Gud rätt att göra det Gud vill med det Han har skapat? Och för det andra: Är inte Gud fri från synd? För mig gör Gud precis som Han vill, oavsett vad du tycker. Det vittnar GT tydligt om. Du får sluta vara så befängd, var realistisk och sluta kanalisera det du läser mot din förhoppning och önskan. Jag har inte lyckats förstå Gud fullt ut, och det har tydligen inte du heller gjort, men det spelar ingen roll. Sanningen får jag förhppningsvis reda på efter detta liv. Så länge försöker jag leva efter Jesus lära och bud och struntar i små och helt meningslösa detaljer som frågan om dop eller präster.

Mmmm, alltså tycker Petrus också att Jesus hade dött för att sedan uppstå, precis som jag hävdade.

Jag har aldrig i hela mitt liv hävdat att Gud ville att Jesus skulle dö. Jag har endast sagt att jag inte förstår Gud i det sammanhanget och att det finns mycket som talar emot din teori. Syftet förstår jag, men orsaken bryr jag mig inte så mycket om. Visst, jag har mina funderingar, men försöker inte pådyvla andra det. Du däremot är som en parasit som sprider sjukdom. Det är tveklöst så att du är psykiskt sjuk och feg, det är därför du förkastar GT. Du är rädd för dett faktum att din tolkning och teori kommer att slås i tusen bitar. Men så är det med psykiskt sjuka, förtränger allt så att saker läggs på varandra och bygger ett stort berg. Förr eller senare kommer det att exploder då du inser att du under åratal har levt efter en total fel tolkning. Du kommer att inse att allt du har hävdat har varit idiotiskt och feltolkat.

Jaha? Vad har nånting av allt jag sagt med detta att göra? Jag bryr mig endast om den lära och praktis som arameiska kyrkan bygger på, jag struntar fullkomligt i katolska detaljer. För mig är påven vilken jävla idiot som hellst. Ska jag behöva ta ansvar för alla kristna kyrkors baksidor också? Kyrkorna står i grunden för samma lära, men praktisen kan ibland skilja sig. Men det är oviktigt.

Nej det står inte. Hur fadern tänker står ingenting om. Men ok, eftersom du bestämt hävdar det så tag hänvisa då! Det du skriver är endast dina funderingar och förhoppningar!!!!!

För mig utgörs Gud av Fadern, sonen och den Heliga Anden. Att du beskriver Gud som en process får d själv stå för. Jag bryr mig inte om din tolkning så du kan sluta försöka få mig att tro på din snedvridna uppfattning.

Fortfarande din uppfattning som jag bryr mig föga om.. läs GT, orkar inte citera. Läs, du dör inte av det.

Om det är din tolkning så...

Du vet ju inte äns vad tro är, ska du då tala om synd...?

Men Petrus sa ju att Jesus hade dött... hur ska du ha det nu, du kan inte citera någon som motsäger dig själv... Sådana citat som motsäger din tolkning måste du ju som du hittills har gjort förkasta och bara öppna ögonen som talar för din vilja och förhoppning lille Dag...

By the way, nu när du ändå är igång med ditt störda skrivande så väntar jag då fortfarande på svar för inläggen 76,,77,78 eller ska du blunda för dem helt eller?

Även idag så kan man döpa sig utomhus i någon flod eller älv, jag vet några av konfirmanderna som döptes i älven här så det går att göra. Anledningen till att man har en dopfunt är ju mer dels av praktisk natur, man slipper springa ut och döpa sig utomhus i 20 graders kyla och dels för att symbolisera att livet tillsammans med Gud börjar med dopet, så därför så skulle inte Jesus tycka att det var fel med en dopfunt, det finns förövrigt stora dopfuntar också, sk dopgravar där hela kroppen sänks ner vid dopet men det är främst i frikyrkorna som man har byggt sådana inne i kyrkan.

Lite grand om dopritualen kanske:
Förr doppade man hela barnet ner i dopfunten när de skulle döpas men pga av att vattnet förr var så kallt så att barnet riskerade att dö så har man slutat att göra det i svenska kyrkan utan man droppar lite vatten på huvudet istället.
I den katolska och den ortodoxa kyrkotraditionen fortsätter man att doppa ner hela barnet i dopfunten för att visa att man symboliskt dör från det gamla livet och uppstår till ett nytt liv med Jesus Kristus. Det beror ju främst på att man inte har lika kallt vatten i sina länder som det var i Sverige förr i tiden. Nu har man ju varmt vatten även här men man tycker att det är onödigt att gå tillbaka till att doppa ner hela barnet i dopfunten igen inom svenska kyrkan.

Peter skrev: "men Sonen återuppstod ju!!!!!! Han dog ju inte!! "
Varpå jag svarade: "Men Peter, nu är det väl inte jag som är dum, det är ju du som är dum. För hur kan en människa uppstå som aldrig varit död? Man uppväcker väl inte de levande?" Det är ju Peter som påstår att Jesus inte dog.

För det första så var det inte Gud som sade detta utan det var hur den himmelske Fadern tänkte enligt vad Jesus själv påstår. Att du inte vill tro på det Jesus säger får ju bli din egen sak mellan honom och dig själv. De problemet får du ta upp med honom och inte med mig. Men du skall inte komma till mig och ljuga ihop en egen historia som inte alls stämmer med det Jesus sa - för din påhittade historia tror jag inte på.

Så för det andra så säger Jesus att det var just så den himmelske Fadern tänkte. Detta får du ju anta eller förkasta hur du vill. Jag för min del tror att det Jesus sa var sant. Att du fasthåller att det Jesus säger inte säger dig någonting alls är ju tråkigt - ja, jag menar för din del. För Jesus säger att den som tror på honom skall leva om än han dör.

För det tredje så sa jag inte att Gud hade skickat Jesus med den baktanken utan jag skrev att det var den himmelske Fadern som skickader sonen, precis så som också Jesus säger.


Så ljuger en osann kristen ihop sin lögnaktiga lära. I direkt konfrontation med Jesu egna ord.
När Jesus säger att Fadern tänkte så påstår du i alla fall att Jesus inte säger så. Du är ju lögnaktig rakt igenom.


Men lelle Peter, jag citerar ju rakt av. Jag markerar texten, kopierar den och klistrar in den i inlägget. Sen kommer du och snackar om min tolkning. Jag tolkar ingenting. Jag hänvisar till Jesu egna ord utan att lägga till eller dra ifrån. Ord som du inte vill veta av. Det är ju du som har problem med Jesu egna ord.


Men nyss så ville du ju inte veta av det Jesus faktiskt säger i texten. Du verkar minst sagt konstig. Du får nog se till så att du inte dricker så mycket, eller vad det nu är som får dig att svamla så besynnerligt?


Gud är inte en han. Gud är ett det. Den himmelske Fadern däremot är en han medan Anden är den kvinliga delen i gudomen.

Gud gör inte vad som helst. Gud är god och det väsendet står för det livgivande medan djävulen står för mördandet. Så att påstå att den himmelske Fadern mördar sin Son är att göra honom till en djävul.

Att du inte lyckats förstå Gud fullt ut måste ju bero på att du inte har den himmelske Fadern till fader utan du lever liksom i en dimma där du inte kan se. Och när du vill ha det till att den himmelske Fadern mördade sin Son då är du fel ute. Ja, hur skall du kunna förstå vad Gud är när du inte har de mest elementära begreppen klara för dig. Du kan ju inte ens skilja på en get och på ett får.


Nej, det gjorde du inte alls. Du påstod att Jesus inte dog. Du skrev: "Han dog ju inte."


Inte det? Hur skulle din Gud kunna förlåta dina synder då? Jag menar om nu inte Jesus blev mördad. Du påstår ju att Jesus kom och dog för dina synder. Vem skickade honom med det uppdraget om inte just din Gud? Jesus däremot hade en annan uppfattning. Men den uppfattningen vill du inte veta av. Du har den kyrkan har pulat in i din skalle och den vill du inte släppa bittaget om. Men bit dig fast i den du. Tids nog får du ju möta Jesus och det han sa, få se om dina påhittade teorier håller då.


Nej jag skriver inte mina funderingar. Jag citerar Jesu egna ord som lyder som följer: "Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: ’De skola väl hava försyn för min son.’" Begriper du inte? Detta är Jesu egna ord och inte alls mina. Detta är ett citat - om du nu vet vad ett citat är för något.


Bra! Gud utgörs av Fader, Son och den helige Ande. Men Peter, det var ju det jag skrev. Men ser du inte att Fadern är den som avlar och Modern är den som föder. Varifrån har Sonen kommit om inte just från det att Fadern och Modern har haft samlag med varandra? Jesus själv säger ju att människan måste födas av Ande. Alltså är Anden en kvinna. Ande på hebreiska heter ruah och det ordet står i femininum. Alltså, återigen: Anden är den kvinliga delen i gudomen och är den som föder det Fadern avlat i henne. Detta sker i det som går under benämningen Gud. Att jag då summerar att Gud är den process i vilken de två faktorerna Fadern och Modern ingår och i samverkan frambringar Sonen är väl inte så konstigt. Kan du inte tänka dig detta? Det är ju detta som förevigar begrepet som kallas för Gud. För när Sonen vuxit upp så avlar han i sin tur och blir Fader när den Ande han har haft samlag med föder sin avkomma. Däri ligger alltså det eviga.

Hur har du blivit född? Är du född en andra gång? Har du blivit pånyttfödd? Eller är du bara född en gång. Isåfall kan du inte ingå i det eviga livet. För kött och blod kan ju inte ärva Guds rike, enligt Jesus. Därför måste människan födas ytterligare en gång.

Så lyder det heliga evangeliet.
Amen.

Hur skall man svara en man som skriver om sin meddebattör följande:


...och allt detta i ett och samma inlägg dessutom. Och då var det bara Jesus jag hänvisade till...

Bevis på att han är Messias? Jesus talar ju om hur viktiga budorden är och att inte ens den minsta prick i lagen skall förgås förrän allt har skett. Vad som skulle ske säger han inte. Troligast är ju att det är det som profeterna talat om som skulle ske. Men att han säger sig vara Messias i den texten stämmer inte.


Att Jesus var den Messias som profeterna talat om tvivlar jag inte på. Och jag har aldrig sagt annat heller så du behöver inte ägna fyra timmar åt att "motbevisa" någonting i den vägen. Jag tror att Jesus är en Guds son. Och att den himmelske Fadern är hans Fader och att Anden är hans Moder - för Jesus var en människa precis som du och jag och då behövde även han födas två gånger - även av Anden.


Nej, det har de inte.


GT är bra. något annat kan jag inte säga. Men GT är egentligen judendommens heliga böcker. Och de profetior du citerade är helt korrekt citerade men kanske lite knepigt kommenterade av dig. Du lägger in alldeles för mycket egna tolkningar i dina kommentarer.

Jesus säger t.ex att de skulle dräpa herden. Därmed ger han dem inte tillstånd att göra det så att mördarna går fria och han tar på sig skulden för den avskyvärda handlingen. Det enda han gör är att han konstaterar att så kommer att ske. Mordet är det judarna som utför och även kommer att få äta upp. ... och det fick de också med råge.


Jag har aldrig förnekat vare sig himmelriket eller helvetet. Varifrån har du fått detta? Visa mig i vilket inlägg jag har förnekat deras existens.


Jaha, och vad menar du med dessa citat. Jag har aldrig förnekat varken himmelriket eller helvetet.


Om det finns änglar i himlen kan jag inte svara på - jag har aldrig varit där. Men att det inte finns änglar på jorden kan jag inte hålla med dig om - om det är det du menar med ditt påstående.
Ordet änglar kommer av grekiskans aggelos som betyder "budbärare". Och budbärare finns det ju gott om på jorden, både djävulens och den himmelske Faderns.

Men att vi vid uppståndelsen blir som änglar är inte så konstigt - vi får ju då mycket att berätta om.

Vad Jesus säger i det citat du anger som "bevis" för din tes är att vi vid uppståndelsen blir som änglarna i himlen, inte att vi skall till himlen.


Nu döms ingen som tror på Jesus till helvetet utan den som tror på Jesus skall leva om än han dör. Och om jag nu tror på Jesus och därmed lever om än jag dör så behöver jag inte heller någon uppståndelse. Jag lever ju - även om jag dör.


Din påklistrade 'vältalighet' talar emot den kristenhet du vill påskina att du har. Eller är det inte så att kristendom just bara är påklistrade attribut. För ordet christos betyder just: "sminkad, påstruken, anstruken, smord". Alltså något som man klistar eller sminkar utanpå en människa. För det intre livet bryr man sig inte så mycket om.

Som om det i Jesus lära finns antydningar till att du kan släppa lös din ilska över dina meddebattörer. Du har inte förstått VAD Gud är. Det är där felet sitter. Ondskan är ett sätt att vara, att tänka och att säga. Vad du säger, tänker och gör mot din nästa vittnar om vilken herre du tjänar.

Det jag hatar med dig är att du är sanningsförnekare. Du kommenterar de delar av mina inlägg som du tror att du har svar på, men de citat som får dig omkull låter du bli att kommentera. Svara på allt jag har skrivit istället. Just nu tolkar jag ditt agerande som att du har insett att allt du har sagt om kristendomen och dess praktis i det vi har diskuterat har varit fel. Dessutom så har du visst i ett tidigt inlägg påstått att konceptet himmel och helvete är påfund av prästskallar. I övrigt har du även påstått att präster är tillsatta av satan, när de i själva verket är tillsatta av Gud själv.

Att du skiljer judendomens och kristendomens historia och inte har en aning om hur dessa två i själva verket är en och samma men att de skiljer i endast Jesus lära är också ett bevis på att du är dum, korkad och rent av okunnig. Du klipper lite som du vill. Det här är inte dagis. Var lite förnuftig och börja vid start. Klipp inte historien i mitten och påstå heller inte att du vet nåt. För du vet inte ett jävla skit. Jag är så trött på dig och ditt slingrande hela tiden.

Du har fått inlägg av mig, så kommentera då varje del. Du är som ett litet barn som plockar de bitar han gillar ur godispåsen och slänger resten. Men vakna upp Dag, eller sök vård för din otroliga idioti och dumhet. Allt det du sa tidigare, om korset, korstecknet, präster, kyrkan och symboliska handlingar inom kristendomen, har varit fel. Och det har jag bevisat för dig men du blundar för Jesus egna ord. Du anklagar mig för många saker men inser inte hur idiotiskt och korkad du handlar och hur oförnuftiga, dumma och vilseledande saker du säger.

Att din ståndpunkt för din uppfattning hänger på "De skola väl ha försyn för min son" i tolvte kapitlet i Markus är rent idiotiskt. Jag läste hela kapitlet och kom på att din egen ståndpunkt egentligen stödjer sig på raden 12:10 "Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten". Här talar profetian direkt om Jesus, att Han ratades men blev sedan en hörnsten. Det är det som binder "De skola väl ha försyn för min son" med det faktum att Jesus menade sig själv. Men det spelar ingen roll!!!! Vad är det du inte förstår? GT beskriver Gud som en allsmäktig Gud som kan styra och ställa. Då kunde Gud förgöra folk precis när DET ( ) ville. Jag kan inte förkasta GT. Hade man kunnat göra det så hade man gjort det för länge sedan. Tror du att kristna är glada över hur Gud beskrivs i GT? Nej, hellst skulle man nog vilja göra sig av med det faktumet. Men det går inte för utan GT är inte Jesus värd mer än de goda orden som vilken människa som hellst hade kunnat säga. Jesus hade endast blivit en vanlig, men modern och vis, människa. Det faktum att Jesus är Guds son vilar just på GT och därmed judendomen. Men det där förstår ju inte du. Som sagt du, psykisk åkomma...

Här är källor som talar för att Gud medvetet skickat Jesus i syfte att inte bara upplysa men också rent andligt, att dö för att sedan återuppstå:

"[...]tuktad av Gud och pinad." Jes 53.3,5-12

"[...]allt detta har skett för att profeternas skrifter skall uppfyllas." Matt. 26.53-56

"Men skriftens ord skulle gå i uppfyllelse". Mark. 14:49

"[...]Människosonen måste lida mycket och bli förkastad ... och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen." Luk 9:22 och 44

"han utlämnades efter Guds beslut och plan[...]” Apg 2:23

Så hur förhåller du dig till dessa verser då? De har du väl som vanligt struntat i eller hur?

givetvis

Problemet är att du skiljer inte på Gud, Fader och Ande. Du skiljer bara på Gud och Son. Du skriver nämligen att Gud skickade Sonen. Därmed skiljer du på Gud och Sonen; den ena skickar den andre. Men du måste också skilja på Gud och Fader. För det handlar om olika begrepp, eller funktioner, om man så vill uttrycka det. Förväxlar du dessa olika begrepp så kommer du fel i resonemanget som då bygger på fel uppfattning om dessa olika begrepp, eller storheter, om man hellre vill benämna dem så.

Gud är Fader, Son och Ande. Medan Fadern är bara Fader som Sonen bara är Son och som Ande bara är Ande. Men alla dessa tre är också Gud. Jag menar att Fadern är inte Ande. Inte heller att Fadern är Son. Fadern är fader och Sonen är son och Anden är moder. Detta kommer du inte ifrån. Så att jämställa Fader med Gud är fel. För Fader är bara fader medan Gud är både Fader, Ande (Moder), och Son.

Men sen var det inte Gud som sände Sonen. det var Fadern som gjorde det, om än Gud möjliggjorde händelsen. Och då med den baktanken att, och det enligt Jesus själv, få slut på mördandet. Gud däremot 'tillät' det ske. Och då efter de principer som ligger i Faderns vilja för sin existens. För om du ändrar något i den viljan, om än så endast en enda liten princip i den, så är det inte Faderns vilja längre utan någon annans.

Gud tillät det ske, (egentligen: möjliggjorde) som jag sa, och det efter den princip som låg i Faderns vilja. För det är alltid i Gud allting sker. Faderns princip innehöll också, som även Jesus talar om, att vända den andra kinden till. För visst hade han, Jesus, kunnat sända efter legioner av änglar till sitt försvar, men han valde att inte slå tillbaka utan lät principerna i livets fundament kontra dödens ha sin gång även med honom. Därmed tog han korset på sig och lät sig mördas. Och så har ju också vi befallts göra, nämligen att bära det kors som läggs på våra axlar här i våra livs olika situationer. (Det handlar då självfallet inte om ett smyckekors runt halsen utan om situationer som vi bör acceptera utan att slå tillbaka.)

Guds vilja, funktionalitet, följde således en grundprincip i Faderns vilja, den om att vända den andra kinden till. Detta förutsåg profeterna skulle ske den dagen någon som Son skulle framträda, vilken det nu än blev som iklädde sig det paradigmet. Så Jesus framträdde inte för att bli mördad. Han framträdde av helt andra orsaker och i annat syfte. Men Sonen tog risken att bli mördad, vilket alla gör som går Faderns ärende. ("-Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig.")Så när dagen kom och han stod inför dem där i örtagården så hade han inget annan utväg. Han valde att följa Guds vilja, däri att han tog 'smällen' utan att själv slå tillbaka.

Att Guds vilja skulle innebära att även låta sig mördas innebär inte att Gud gillar mord. För Gud som pricip fungerar även i mördandets oädla konst.

Så om nu Jesaja påstår att han var tuktad av Gud och pinad så innebär det bara samma sak som i väderleken när den tuktar människan med regn, hårda vindar och ibland även snö. Den process som väderleken utgör och fungerar efter har ju samma funktionalitet som vilken annan gud (process) som helst. Dessa processer fungera utifrån samma grundprincip där minst en faktor, mannen, möter en annan faktor, kvinnan, så frambringas en tedje produkt, sonen. När fuktiga vindar, en faktor, pressas uppåt, en annan faktor, kyls de av och frambringar regn, den tredje faktorn, eller rättare sagt: produkten.

Om någon vill följa Faderns vilja så får han också lida för det av de onda.

Alltså; om en god man möter en ond man så kan den gode inte slå tillbaka, eftersom den gode då blir ond. Faderns vilja, principen utefter vilken Gud, processen, har sin livsbejakande funktionalitet var således att låta sig mördas. Så man kan ju på sätt och vis säga att Fadern ville att Sonen skulle mördas, men då på de grunder som jag här ovan skisserat eftersom det inte fanns någon annan hederlig utväg ur situationen.

Att Fadern skickade sin Son för att han ville mörda Sonen, eller krävde att Sonen skulle mördas, är således en grov lögn.

Sen det där om att "uppstå" är väl också det en sak som man ofta missuppfattar. Jag skulle vilja att du klickade dig in på min text om uppståndelsen på http://www.sanningen.nu/uppstand.html där redogör jag för hur grekiskan formulerar det i Nya Testamentets grundtext.