Existerar helt objektiv vetenskap?

En dålig formulering av axiomen. Parallellaxiomet lyder:
* Givet en rät linje och en punkt som ligger utanför linjen, kan man dra en och endast en rät linje som går genom punkten och är parallell med linjen
Alternativen är ett det inte finns någon sådan linje eller att det finns många sådana.

Lika spännande är axiom of choice:
https://en.wikipedia.org/wiki/Axiom_of_choice
"Informally put, the axiom of choice says that given any collection of bins, each containing at least one object, it is possible to make a selection of exactly one object from each bin, even if the collection is infinite."
Ett påstående som låter självklart med som ger upphov till en del väldigt konstiga resultat som Banach–Tarski paradox:
https://en.wikipedia.org/wiki/Banach...Tarski_paradox

Flum


Det ligger i sakens natur att man med olika instrument och metoder skall uppnå korrelerande resultat vid empirisk naturvetenskap. Jag ber om ursäkt för att jag inte var övertydlig om det som är grundlaggande.

Tillämpad naturvetenskap har ett mål, processer och metoder som fungerar i praktiken stabilt, förutsägbart och pålitligt, år ut och år in.

Verkligheten är puddingprovet för all naturvetenskap den sorterar bort de idag allmänt förekommande välutbildade idioternas svammel, dessas meningslösa mångordighet och fåniga relativiserande.

Det är mycket 'flum' som måste sorteras bort om man skall hålla sig helt objektiv inom vetenskap. Precis som du beskriver är den utopiska vetenskapen den där den alltid fungerar helt objektivt och så vill vi ha den.

Ibland kommer nya empiriska tester, teknologier och metoder att visa mer data som inte var känd tidigare eller tolkades förhastat subjektivt och därmed inte helt objektivt korrekt. Då får vi helt enkelt ändra lite.

Fel.
Tack vare kvantumfluktuationer så kan slumpmässigt vad som helst hända vid ett experiment som "vanligtvis" ger samma utfall.
Ovanligt? Ja.
Kan det hända? Ja.

Javisst är det så! Det har hänt mer än en gång att ett axiomsystem visat sig vara motsägelsefullt.

Jo men det är som du säger det är ett annat system med andra axiom.
Så du sätter krokben för din egen argumentation i samma mening som du skall vederlägga den andres.

Tror det är rätt att säga att det finns absoluta och objektiva utsagor i matematiken.
Sedan om man skall se matematik som en vetenskap snarare än filosofi lämnar jag åt andra.

Den är inte ett föremål, så du kan inte se den. Det är en kunskap, befäst med ett antal belägg.

Om du har lite insyn i hur vetenskap fungerar, så vet du nog att det knappast finns något område där man jobbar så hårt på att befria sig från ekonomisk och politisk påverkan, även om det självklart förekommer.

Flertalet av de metoder och processer som tillämpas i stor såväl som liten skala i vår värld sker på atom eller molekylärnivå. Regelbundenheten och repeterbarheten är då påfallande stor.

Gemene man behöver i allmänhet inte bekymra sig om elementärpartiklar eller kvantmekanik.

Om ett större antal människor lärde sig den grundläggande kemi och fysik så skulle dom förstå att det mesta går att förutse och beräkna med stor precision. Om en större allmänhet hade dessa kunskaper så skulle klimatalarmister och andra liknade rörelser se sina propagandalögner krossade på bred front.

Vi hade förmodligen heller inte haft skatt på en livgivande gas som finns i små mängder i atmosfären.....

Du missade nog själva argumentet. Det är att du kan välja axiom som ger upphov till godtycke. Själva systemet som det objektiva ska beskrivas inom är inte objektivt.

Dessutom säger Gödels ofullständighetssatser att det finns en formel (och sin negation) i ett axiomatiskt system tillräckligt för aritmetiken som inte kan bevisas. På samma sätt som matematiken inte kan bevisa att den själv är objektiv med hjälp av matematik. Det krävs en yttre betraktare för att avgöra detta. Den yttre bektraktaren är dock inte objektiv i sitt val av axiomatiskt system.

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B...ndighetssatser

Jag tror vi pratar om samma sak i tråden:

Att ett formellt system är sant som det skrivs eller definieras. Det kan inte bevisas från insidan, man måste 'kliva ur' systemet för att göra det. Vilket är förbjudet, om man inte kan utvidga systemet uppåt med liknande (eller andra) regler. Och sen har vi samma problem igen på den nya högre nivån.

Jag har gett upp letandet efter den 'första principen' .. det är mycket mer användbart att se om en teori med alla sina axiom .. passar in i den större kognitiva väven .. du vet .. den som innehåller alla teorier.

Formella system som matte och logik går inte att bevisa från insidan. De antas vara sanna och Gödel bevisade att de må vara sanna men att de 'formellt' inte går att bevisa från insidan. Ja men är inte det lysande. Då vet vi det.

Har funderat mycket över det där då jag varit intresserad av kvantmekanik hela mitt liv.
Och där har ju observatörens status diskuterats flitigt sedan Bohr och Einstein debatt i Como 1927.

Här vill jag mena att man hamnar fel när man hävdar att det krävs en yttre betraktare för att avgöra detta. För att få ett syfte, en verifiering av oss visst men inte för att vara objektiv i sig.
Det blir som att hävda att dess giltighet är beroende av vårt godkännande.
Om man tror detta bör man nog visa att universumet existerar för oss allena om du förstår vad jag menar.

Om du tänker dig utsagan "människan kommer att gå på månen".
Om det hade yttrats för 300 år sedan var den sann då eller när vart den sann?
Ingen hade ju trott på att den utsagan var objektiv då.
Men likväl var den det imho.

Så en utsaga kan vara objektiv utan att någon observerar eller verifierar den.
Den kanske saknar en mening för oss utan verifikation men det är liksom inget man kan utkräva.
Universum, metafysiskt för allt som ryms under dess tak, skiter högaktningsfullt i vilket.

Det blir förmätet då att hävda att vi eller våra mätmetoder måste till för att göra en utsaga objektiv.

Det är så jag ser på det, säger inte att det är rätt men för mig känns det rimligt.

Tror inte att det kan finnas en ”view from nowhere”. Allting ses och förstås ur ett perspektiv, och vi människor är begränsade av just vår mänsklighet. Tror däremot att vetenskapen kan vara högst instrumentell och vara människan till gagn i historien progression, men det finns inget som fastslår vetenskapens objektivitet — mer än att det mänskliga subjektet kan uppleva det som objektivt (eller snarare intersubjektivt).