Vem bestämmer över ekonomin i eran familj?

Tänker främst på ni som lever i långvariga förhållanden med barn
och/eller era föräldrar.

Har ni delad ekonomi? Skulle man kunna säga att det är
en person som är ansvarig, kanske inte totalt men nästan?
Den som har koll på räkningar, sparande, lån osv osv.

Ser strukturen matriarkal eller patriarkal ut i eran familj?

Tycker ni att det funkar bra. För/nackdelar?

Hade gemensam ekonomi med mina barns pappa, när barnen var små. Vi hade huslån så det kändes bäst så. Det var han som hade hand om ekonomin. Det han hade hand om, handlade dock bara om att betala in räkningar. Utöver det bestämde vi lika mycket båda två, om vad vi skulle göra med våra pengar. Efter det har jag inte haft gemensam ekonomi med någon. Har man inte hus och barn ihop finns det ingen anledning.

Jag lever i ett långvarigt förhållande, 25+ år.
Vi har gemensam ekonomi men varsitt lönekonto och eget sparande. Jag tjänar mer pengar och betalar mer till det gemensamma.
Vi har dessutom samma syn på hur vi använder pengar.

Vi har varit gifta i snart 15 år och har en gemensam ekonomi. Allt vi sparar gör vi gemensamt och inköp görs i samråd.

Gift sedan länge med gemensam ekonomi som jag styr helt och hållet över, min fru brukar inte ens hinna se lönerna på kontot innan pengarna försvinner åt olika håll (barnsparande, pensionssparande, räkningar, husunderhållskonto, bilkonto, renoveringskonto, nöjeskonto). Brukar ligga mellan 0 och 99 kr kvar på kontot den 26:e.

Detta funkar bra för oss då jag är intresserad av ekonomi och min fru inte är det. Har i flera år försökt att involvera min fru mer så att hon har koll på allt om något skulle hända mig men hon brukar mest artigt lyssna på det jag berättar. Har dock ett exceldokument i datorn som tydliggör vår ekonomi om hon skulle vilja/behöva intressera sig.

+25 år ihop
Gemensam ekonomi har till och med samma lönekonto.
Nu är det jag som gör lönerna i vårt bolag men redan innan så hade vi allt gemensamt.
Jag som sköter allt vad gäller pengar, både privat och i bolaget.
Jobbar mycket båda två så hinner sällan spendera men hoppas på en pension med bra inkomster.

Räknar samman löner efter skatt, 15% sätts av till individuellt sparande (7,5% var alltså)
In med det som blir kvar på gemensamt konto där alla gemensamma kostnader (inklusive amortering + ränta) dras.
När nästa lön kommer delas det som är kvar på gemensamma kontot upp 50/50 så vi tar det till privat konto. Brukar bli rundt 10.000 per person till privat.

Jag tjänar mer, men vi har lagt in lika mycket eget kapital i vårt gemensamma boende.


...och för att svara på frågan om vem som har kontroll. Hon är bättre på att betala räkningar så det gör hon. Jag som sköter excelarket med löner och fördelningen. Bägge två är ekonomer och är aktiva nog till att flytta boliglån för att få bättre ränta osv.

Vi har gemensam ekonomi där alla pengar kommer in på samma konto, därifrån betalas våra räkningar och pengar avsätts till fondsparande. Vi har även en gemensam buffert. Var och en har 2000 kr i "egna" slöspengar per månad som vi styr över själva. De gemensamma pengarna använder vi i samförstånd.

Det är jag som betalar alla räkningar månadsvis. 2 ggr/år har vi ett gemensamt budgetmöte när vi målar upp ramarna för vår ekonomi under året och tar strategiska beslut kring sparande och utgifter.

Vår modell fungerar utmärkt! Har kört så i ca 10 år.

Egna konton, inga gemensamma konton. Utgifterna delas. Större inköp (över 10.000) beslutas gemensamt.

Gemensam ekonomi hör. Gift sedan 7 år. Pengarna går in på vårt gemensamma konto. Jag tjänar 6 gånger mer netto än min fru så för henne är det en bra deal. Men jag är konservativ och ser oss som en enhet nu som gifta, skulle ha dåligt samvete om jag hade en egen enorm aktiedepå medans frugan är fattig.

Jag har ansvaret för sparande osv. Hon lägger sig inte i. Jag skyfflar över så mycket pengar till aktiedepån varje månad att min fru verkar tro att vi är nästan fattiga. Hon ser bara lönekontot som alltid ligger på ungefär samma nivå. Så hon snålar en del men trots detta så stiger inte kontosaldot hehe.

Vårt system fungerar bra. Tack vare att vi har ungefär samma spenderingsmönster, inte shoppar loss överdrivet osv. Men jag misstänker att min fru kanske håller igen på utgifterna mer än hon skulle gjort om hon hade ett eget nöjeskonto eller så.

Gift och har barn. Frugan swishar mig större delen av hennes lön varje månad. Räkningar osv står på mig. Jag sköter även investeringar på börsen samt ekonomiska delen i vårt företag. Vi är helt öppna med varandra. Vi lever det här livet tillsammans. Vi behåller en mindre summa, typ 1k, som vi kan lägga på vad vi vill utan att den andra behöver bry sig. Resten av pengarna bestämmer vi över gemensamt. Sen har vi samma drömmar och mål i livet. Är man själv ekonomisk och ens partner vill köpa skit för pengarna förstår jag att man inte vill dela på dom. Men jag skulle inte vilja vara i en relation där man inte har gemensamma mål och planer med livet.

Min fru är ekonomichefen i familjen och vi har delad ekonomi med undantag för ärvda pengar. Skulle jag styra hade vi inte haft en krona sparad så jag är nöjd med att låta henne styra. Hon har en bra balans mellan sparande och se till att vi veckopengen är tillfredsställande.