Jag är en värdelös förälder, känner mig misslyckad

Jag vet inte var jag ska börja ens...
Ungen är snart 3 år och jag känner mig totalt misslyckad.
Jag har så kort stubin att jag höjer rösten flera ggr om dagen(inte alla dagar, men ofta), försöker verkligen bättra mig, men faller hela tiden tillbaka i skiten.

Kan inte låta bli att bli iriterrad när han kastar sina leksaker på mig, nyper mig, skallar i ansiktet, gör precis det motsatta, kladdar med vilja.
Går in i butiken för att köpa bröd och mata duvorna, men börjar ta på jordgubbar och avslutar med glass och springer till kassan, för att sedan bli gråtfärdig för att vi inte köpte bröd.

Detta är ett barn och jag vet mycket väl att detta är ett normalt beteende för den åldern, men hur kan jag bli bättre?
Jag går liksom runt och tänker att jag är värdelös och dålig och förstör min unge, som jag för övrigt älskar över allt annat.

Hur blir man mer tålmodig och lugn? Märker att jag fått så kort stubin gällande allt, även på jobbet:-(

Ursäkta ett rörigt inlägg.

Varför går du runt o är så irriterad?

8 timmars sömn varje natt, även helg.
Minska de laster du har.
Mindfulness meditation x 2 varje dag
Andningsövningar varje dag.
Identifiera de problem som är jobbiga i ditt liv, och lös de som lättast kan lösas.
Hitta life-hacks för att förenkla ditt liv
-->du blir naturligt en mer harmonisk människa.

Tack Gud!
Blir ett glas vin till, ensam i min lägenhet, njuter!

Ne men ärligt, läs på lite om hur en sund psykologi kan lätta lite på det oväntade så blir det oväntade mer "väntat"...

Det är det jag inte vet. Krävs så lite för att jag ska klicka:-( Kan ju mycket väl bero på livssituationen jag befinner mig i, men ändå, det är ingen gilltig ursäkt:-(

Precis sådär tror jag att alla föräldrar känner det ibland. Om du ska se något positivt med det hela så är det att du känner dig misslyckad för att du bryr dig om ditt barn - det är mycket bättre än att vara en förälder som inte bryr sig.
Är du ensamstående? Jag är det och har mitt barn 100% dygnet runt årets alla dagar - om hen inte sover över hos nån kompis någon gång ibland. Tyvärr har man bara en viss mängd energi och om hela den dosen läggs på jobb, hushållsarbete och tjat så blir det inte så mycket över till att vara den där mysiga föräldern som man vill vara. Du är förmodligen uttröttad fysiskt och psykiskt och då funkar man sämre.
Jag har ingen aning om hur du är som förälder men ibland ser jag föräldrar som är för snälla i tonen och det blir väldigt jobbigt för dem i längden eftersom de hela tiden lämnar rum för barnet att tänja på gränserna. Att inte skrika men vara rejält bestämd i tonen och visa att det inte är förhandlingsbart (vad nu saken gäller) är det bästa.
Jag hörde någon på TV som sa ungefär såhär:
Jag frågar mitt barn om han vill ha den blå eller den gröna pyamasen på sig - att han ska lägga sig är det inte snack om, det bestämmer jag.
Jag tyckte det exemplet var bra. Man låter barnet vara med och bestämma de små grejerna och då flyttar man samtidigt fokus från det viktiga beslutet som föräldern tar. Överhuvudtaget är det bra att distrahera barnet genom att flytta fokus, men det är ju inte alltid man orkar vara pedagogisk.

Jag vet inte hur man blir mer tålmodig, jag har själv kort stubin just nu och är sjukt trött på att tjata om saker. Mitt barn är numera väluppfostrat men tjata kommer jag ändå inte ifrån.
När jag har känt mig osäker på min föräldraroll så har jag läst på nätet om barns utveckling eller på nån sida om barnpsykologi där man kan läsa andra föräldrars frågor om deras barn.

Det är ingen ursäkt nej, men det kan ju va en anledning till varför du är så frustrerad.

Vad är situationen då?

Herre gud... Höll på att slita av mig håret helt och hållet när mitt barn var i den åldern. Sov väldigt lite, vilket absolut inte var bra... Finns en bok som heter Barn som bråkar. Har inte läst den själv, men tänkte göra det om jag hittar den i röran jag har haft hemma sedan barnet var 3.

Nu är mitt barn visserligen 8, och jag kan säga att det verkligen blir bättre.

Det är helt normalt att bli förbannad på en unge som skallar en i ansiktet, du är ju sjuk i huvudet/hjärntvättad av feminister om du på fullt allvar tror något annat.
Nita ungjäveln nästa gång det händer så får du se att han inte gör om det!

Hen?

8 timmars sömn? Det är uppenbart att du inte har några barn. Var glad om du får sova 3 timmar i stöten. 4 timmars sammanhängande sömn är rena rama Hallelujah-moment, de få gånger det sker.

har barnet autism