Bli frivilligt arbetslös vid 62-63 år istället för att ta ut pension?

Jag är 55+ och har jobbat sedan tonåren. Jag känner mer och mer att jag inte vill jobba till 65-66 års ålder. Visst kan man ta ut pensionen några år innan 65, men det blir ju betydligt mindre pengar då.

Jag har lekt med tanken att bli frivilligt arbetslös vid 62-63 år och leva på A-kassa och inkomstförsäkring några år innan jag tar ut pension. Jag vet att det blir karens på A-kassan då, men det gör mig inget.

Jag har ingen eftertraktad utbildning eller andra meriter, så chansen (eller snarare risken) att faktiskt få ett nytt jobb torde vara minimal. Jag är väl medveten om att jag måste söka jobb för att kunna få A-kassa.

Vad tror ni, går det att få ut A-kassa i 2-3 år utan några större krav på prestation? Eller kommer jag att tvingas ut på förnedrande ”praktik” ganska snart?

A-kassan är direkt avhängig att du söker jobb konstant och är aktiv. Dessutom får man inte A-kassa om man frivilligt blir arbetslös.

Såvitt jag vet kan man få A-kassa även om man sagt upp sig själv, dock med en längre karenstid än vid ofrivillig arbetslöshet. Det kan vara svårare med inkomstförsäkringen.

Jag skulle dock kunna framkalla en uppsägning från arbetsgivarens sida, men det innebär med säkerhet en olustig situation på jobbet under några månader.

Det är 45 dagar som man får vänta om man själv säger upp sig.

Jo,man kan få A-kassa om man säger upp sig.Man måste bara skicka en en bra förklaring till varför det blev så... Lite vågspel är det ändå.

Kör på det! Du har dragit ditt strå till stacken. Nu har vi massor med nya svenskar som kan försörja dig!

När du anmäler dig till arbetsförmedingen så bokas automatiskt ett möte med en förmedlare, ha ett bra upplägg vid det mötet, typ att du de sista åren vill jobba med nåt specifikt och gör klart för dem att du är man nog att fixa jobb utan deras inblandning, då kan du hålla ”förnedrande praktik” stången ett år eller så!
Häromåret var jag arbetslös, visade dem att jag har utbildning och vet vad jag vill jobba med, hörde inget från dem på 7-8 månader, sedan hittade jag ett jobb.

Det borde vara närmast riskfritt. Inte för inte men folk i den åldern är knappast superheta på arbetsmarknaden, så "risken" att du får ett jobb är nog närmast noll. Du kommer kanske få gå någon liten introduktionskurs om hur du lär dig söka jobb och skriva ett CV men därefter lär du nog aldrig höra av dem igen.

När du är på A-kassa så är det inte några direkta kurser och annat utan du skall mer eller mindre sköta ditt jobbsökande själv om du inte behöver hjälp. Så det borde räcka med att söka lite jobb, som du vet att du aldrig kommer få, rapportera in dina sökta jobb och plocka ut dina a-kasse pengar till den dagen du går i pension. Du och din (eller någon) handläggare på AF kommer överens om lämpliga arbeten eller kategorier av arbeten för dig att söka. Bara sök dem så borde det inte finnas något att klaga över.

Kan du inte se till att du blir uppsagd eller får sparken så slipper du karensen. Kanske finns det några nya överkänsliga personer på jobbet som du kan dra lite skämt för i fikarummet eller något så att du blir omöjlig att ha på jobbet.

Ett mejl till hela avdelningen (mestadels PK-medelklass med ”värdegrund”) om att jag bjuder på negerbollar till fikat kan ju vara ett steg på vägen att göra mig omöjlig...).

Efter något års arbetslöshet kan jag tänka mig att arbetsförmedlaren frågar om jag inte borde ta ut pension istället. Naturligtvis svarar jag då att jag vill jobba till 70 års ålder.

Kör på, klockrent 👌🏻 Vet inte vilken a kassa du har dock men min har 300 dagar som en intjänad period. Efter dom 300 ska en ny bedömning göras. Vet inte om ersättningsnivån påverkas om man gått 300 dagar arbetslös. Men 1 år iaf 🎉

Jag kan ju berätta hur det ligger till så du inte gör nåt dumt.

300 dagar kan du få a-kassa efter det går det över till aktitetsstöd när dina dagar är slut. Aktivitetsstöd så får du endast 65% av lönen.

Du kan glömma att leva på a-kassa i 2-3år utan att fått ny period dvs jobbat ihop ny a-kassa.

Nackdelen med aktivitetsstöd är att du blir tvingad till praktik och kurser på heltid. Typ 3 månader i stöten praktisera 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan dvs 40 timmars jobbvecka.

Sen kanske det är lugnt en kortare tid tills arbetsförmedlingen hittat en ny aktivitet.

Alltså a-kassan kan du softa dig igenom. När du går över till aktivitetsstöd så får du en blåslampa i röven och måste göra nån aktivitet på heltid om du inte glöms bort några månader som jag en gång blev vid övergång från a-kassa till aktivitetsstöd dvs fyllde i lappar men dom hade ej hittat aktivitet så jag fick ändå ut pengar jag hade tur där. Men tillslut så kommer du bli kontaktad av arbetsförmedlingen och tvingad till heltid jobbcoach eller heltid praktisera.

Om det hade gällt idag så hade du utan tvekan kunnat mjölka 1,5-2 år med hyffsad inkomst på a-kassa. Men något säger mig att det redan om fem år knappt kommer att finnas pengar i kassorna för mer än några månaders arbetslöshet.

45 dagars karens är inget att gnälla över om man mot all förmodan inte kan tjata eller maska sig till en avskedning.

Men som sagt kolla upp reglerna noggrant när det väl är dags. Se över en privat inkomstförsäkring också.

Du kommer vara tvungen att söka massor av jobb. Det lär inte vara roligare än att jobba.

Ett bättre förslag är att börja posta saker på Facebook som gör ledningen obekväm när det börjar bli dags, så kanske dom löser ut dig.