Sjuksköterskeprogrammet - ett skämt?

Sjuksköterska är svårare att bli en läkare. Det krävs att man har fina värderingar och ser hela människan. Inte som en läkare som bara ser faktan. En sjuksköterska är det finaste yrket vi har och borde bevara till varje pris.

Hela sjuksköterskeutbildningen är kvalite rakt igenom, det finns inga överflödiga kurser utan allt är nödvändigt för att bli den ultimata sjuksköterskan.

Prisa sjuksköterskor!

Har nyss börjat utbildningen, och jag håller på gå i taket av litteraturen.

Även böckerna som ska handla specifikt om omvårdnad känns som att de inte handlar om omvårdnad alls. Står ingenting om vad man ska tänka på när man lägger om sår eller gör något som har med nålar att göra, utan det är nästan uteslutande prat om forskning, prat om att folk orättmätigt påstår att omvårdnadsforskning inte är riktig forskning, mer prat om hur duktiga vårdforskare är, genusdravel, intersektionalitet, marginaliserade kvinnor, och allt åt det hållet.

Vi har en tjock lunta om hälsa och ohälsa. Resten är böcker om etik, forskning och genusteorier.
4200 sidor kurslitteratur för första kursen, varav 700 är om faktisk vård i något avseende.
15 av de sidorna hör till läsanvisningarna för första kursen.

Kollar jag på gamla tentor så är väl en tredjedel eller hälften lite specifika vårdfrågor, men som det har låtit hittills på föreläsningarna så handlar den här utbildningen inte ett dugg om hur man vårdar människor, utan hur man tillgodogör sig forskning som handlar om att vårda människor.
Och det kan väl vara lite av en pluspoäng, att man ska kunna tillgodogöra sig det och bilda sig själv, men jag håller efter bara en vecka på att gå in i väggen på hur lite vi har fått veta om omvårdnad.
Antingen har de ändrat tentorna helt och hållet från tidigare utbildningar, eller så har jag den himmelska turen att tentan kommer vara ett stort flum med uppenbara svar om genusteorier.

Är glad att jag inte kom in senare på utbildningen då en lärare viftade med en regnbågsfärgad bok med "HBTQ" på framsidan som hon tyckte skulle ha varit kurslitteratur.

Jävligt fräckt av dig att söka en universitetsutbildning och klaga på att du behöver förhålla dig till forskning. Var glad att nån lär dig hur du ska tillgodose dig ny forskning, det hade lika gärna dina lärare kunnat skitigt i och låter halva klassen kugga, det är inte helt ovanligt.

Om du inte förstår hur en vanlig introduktionskurs till ett helt program funkar så är du jävligt tappad. Tror du inte att det kommer att handla om omvårdnad och praktiska moment senare under de tre år du ska studera?
Gör alla en tjänst och hoppa av.

Pro tip: Du får ingen ssk-examen (och därmed inge leg på en renodlad genuskurs.

Vilket lärosäte läser du på?

Ja alltså, jag är tacksam till att det ändå handlar om forskning, och det handlar lite mer om att mellan föreläsningarna så bygger jag upp en oro om att jag antingen inte kommer klara det eller att föreläsningarna är otillräckliga, men medans vi har föreläsningar och under grupparbeten så känns det väldigt hanterligt.

Men jo, jag klagar lite mycket.
Pendlar värre än en moraklocka på om jag vill göra det här eller inte.
I ärlighetens namn så vill jag väldigt gärna bli sjuksköterska, men det känns som att det är sådan fokus på genusteorier och intersektionalitet att jag lika gärna hade kunnat gå en renodlad genuskurs.

Har du gått utbildningen?

Ja alltså, jag är tacksam till att det ändå handlar om forskning, och det handlar lite mer om att mellan föreläsningarna så bygger jag upp en oro om att jag antingen inte kommer klara det eller att föreläsningarna är otillräckliga, men medans vi har föreläsningar och under grupparbeten så känns det väldigt hanterligt.

Men jo, jag klagar lite mycket.
Pendlar värre än en moraklocka på om jag vill göra det här eller inte.
I ärlighetens namn så vill jag väldigt gärna bli sjuksköterska, men det känns som att det är sådan fokus på genusteorier och intersektionalitet att jag lika gärna hade kunnat gå en renodlad genuskurs.

Sedan känns det ändå som att det är lite mycket fokus på forskning i litteraturen.
Jag får intryck av att utbildningen som helhet syftar till att förbereda en för en forskarkarriär mer än en vårdkarriär, vilket man med rätta kan tycka kunde förpassas till masteråret under fortsatt utbildning.


Vet inte om jag törs säga det då det outar mig till att vara en av ca. 120 personer i hela landet.
Fast det har det förstås redan gjort, om en annan av de 120 personerna läser mitt tidigare inlägg.

Hur gick det? Kör du på eller slutade du?

Kör färdigt den här kursen men hoppar av efteråt och kör undersköterska istället.
Behöver ha mer tid med familjen.

Det är en del genus som gör mig en aning otaggad, men jag hade väldigt gärna läst färdigt ändå. Ska dock läsa färdigt om något år istället när familjesituationen kanske stabiliserat sig lite.

Jag förstår att du är trött på genusdravlet. Läser själv T1 och det är ingen rolig kurs. Du får tänka att detta är filosofiexamen och är grundläggande OM du vill forska sen.
Troligtvis går du ut på en jävla massa praktik framöver och får mer praktiskt kunnande. Nålar och såromläggning som du ville lära dig mer om är praktiskt kunnande och är därför inte så omfattande i litteraturen men desto mer på praktiken sen.
Jag hade väntat med att hoppa av till efter T2 om jag va du.

Har ändrat mig, jag vill inte jobba ihjäl mig som sjuksyrror ofta gör.
Är egentligen jättenöjd med mitt nuvarande kneg som personlig assistent, men ska ta busskortet till våren och läsa Datateknik 180hp efter det.

Kan definitivt tänka mig att köra buss och lyssna på musik hela dagarna, eller programmera hemifrån.

Vadå "våran framtid"? Det låter som om du tror att en SSK producerar något av värde. Det är en tjänst som kostar pengar. Oftast går vården till att hålla 80-åriga halvgrönsaker i liv. Det kommer robotar på löpande band som gör jobbet lika bra som en människa. Kommer inte ta lång tid innan SSK är ungefär vad en radioreparatör är idag.

Låt kompetenta människor i stället automatisera sjukvården. Satsa på datorer om du nu skall välja yrkesbana idag.