Sjuksköterskeprogrammet - ett skämt?

Har du något konkret exempel på detta? Såvitt jag vet är det ett teoretiskt scenario, ingen ärnnu ersatt. Vi har ju inte ens AI som diagnostikverktyg än. Det närmaste vi har är de totalt urusla EKG-rolkningarna. Det första som borde hända är att stora delar av röntgenläkarnas och patologernas arbetsuppgifter kan skötas av AI.

Men jag håller med om att omvårdnad blir svårrare att låta AI sköta. Å andra sidan kan man säga att innan AI blir så bra att den går att lita på, det skapas lagrum för att låta det ske och den tröga organisationen Sjukvården implementerar detta är vi nog 15-20 år in i framtiden. Vem vet hur robotiken ser ut då? Kanske är en baggis att låta en robot lägga om såren.

Omvårdnad är så mycket mer än att lägga om sår.

Det finns IT-stöd för läkare idag som ersätter konsultation av mr seniora läkare.

Men fortfarande kommer massor igenom utbildningen. Stöter på dessa nya varje dag. Uppkäftiga besserwissrar 💉💊

Ställer mig tveksam till att AI tekniken är mogen för detta inom 10 år.
Många sjukdomar är diffusa. Lider själv av testosteronbrist och ligger i en gråzon utan hjälp av medicinering.
En dator har visserligen lättare än människan för att kvantitativt räkna ut om en människa har symptom som överensstämmer med sjukdom.
Men att kunna se hela bilden och hur människan bakom mår är inget som AI fixar idag även om jag också tror detta kommer vara möjligt i framtiden.

Håller med. Rent tekniskt är vi inte där än. Och när tekniken väl finns kommer lagstiftningens och sjukvårdens tröghet att göra att processen tar lång tid.

Sammantaget tror jag inte att någon inom sjukvården behöver känna sig orolig att bli utträngd de närmaste decennierna.

Framförallt tror jag att sjukvården är bland dom sista sektorerna i samhället där omställning till AI görs. Transportbranschen är nog först ut ihop med pappersvändarjobb. När det i framtiden blir sjukvårdens tur så behöver vi nog inte oroa oss över att bli arbetslösa då robotarna nog redan gör allt jobb åt oss och vi kan själva bara ligga på soffan och tjocka till oss.

4500 sidor litteratur på introduktionskurs. Det låter väldigt tufft och det låter inte som att SSK- programmet är lökigt. Personligen så skulle jag ha väldiga problem att klara det. Memorera skelettdelar och muskler på latin.

80%+ av det som lägger grunden för de diagnoser läkare ställer är provresultat från sjukhusens olika laboratorier. Dessa laboratorier är det "nya" kugghjulet i systemet, likt Internet är i samhället, och tas det bort så fallerar sjukvården snabbt och vi är tillbaka till hur vården såg ut pre-80 talet.

När det gäller sjuksköterskeprogrammet - ja, det är ett gigantiskt skämt.

Ok.Så, du är väldigt abstrakt med din tro om automatisering.
Robotar du syftar på, är sannolikt Tommy och Grace och det finns följande moment.
Dem är programerade som handledning och verktyg, för SSK som förväntas samla in en himla massa parametrar, på ganska kort tid från ganska många patienter.
Dem fungerar som en katalog av information; thats it.
Dem kostar, ca 2-6 miljoner dollar styck och datavara fungerar i begränsad tid, vilket är 20 heltid anstälda sjuksköterskor under majoriteten av deras yrkesliv.
Automatisering är inte magisk lösning för allt.

Någon som läst till SSK och kan svara på hur lätt/svår själva utbildningen var?

Arbetar heltid och vill fortsätta göra det, i möjligast mån. Arbetet är inte fysiskt krävande, och att studera ett par timmar efter är inga problem.

Vill läsa till SSK av tre anledningar:

1. Många snygga tjejer läser SSK
2. Skulle vara roligt att ha i ryggsäcken, utan att nödvändigtvis arbeta som det
3. Kul att se om jag klarar utbildningen och arbeta heltid inom helt annan sektor

Jag har extremt lätt för att lära och komma ihåg, det jag främst är orolig för är hur ofta man fysiskt måste närvara under utbildningen. Laborationer? Grupparbeten? Etc...
Kan ju ta ledigt sporadiskt en dag här och där, men inte en dag varje vecka, exempelvis.

Skulle jag klara av SSK-programmet?

Där jag läste tre terminer var det basgruppsträff en gång i veckan med obligatorisk närvaro, och färdighetsträning då och då. Några grupparbeten var det också. Föreläsningarna var det inte obligatorisk närvaro på. Från T2 och framåt var det VFU (praktik) i några veckor/termin.

Det jag hade svårast för var PBL, problembaserat lärande, eftersom man inte fick veta precis vad och hur mycket man skulle läsa. Detta var också ett ständigt stressmoment, inte bara för mig, utan även för många andra. Hade man läst tillräckligt?

Ett annat program med löjligt låga antagningskrav är receptarieprogrammet (receptarier är tillsammans med apotekare farmaceuter). Om det var så att de inte kom in på apotekarprogrammet som är mer eftertraktat då det fungerar internationellt och ger bättre forskningsmöjligheter, eller om de inte ens försökte, vet jag inte. Fysik 2 krävs ju också.

Men det betyder inte att programmet är lätt för det. Kurserna håller ju samma nivå som på apotekarprogtammet givetvis, och vid UU har de ofta särskilda krav vid examinering av tentor, t ex målbaserade tentor istället för klassiska poängtentor vilket kan anses vara svårare att passera om man bommar ett av målen. Apotekare och receptarier samläste flera kurser (nu vet jag inte för de har ändrat programmen sedan jag pluggade), och receptarierna var mycket mindre studiemotiverade och fuskade i hög utsträckning på tentor, eller behärskade inte ens svenska ordentligt än apotekarna. Har för mig att de hoppade av i större utsträckning också. (Jag antar att de är just de där med de lägsta poängen som tvingas hoppa före första spärren.)

Vet inte hur ssk-programmet är faktiskt, men en farmaceuter har ju en naturvetenskaplig grund medmycket kemi och matte, och är en betydligt mer nischad utbildning, vilket inte ssk-yrket inte är. Det är nog mer allmänt skulle jag tor. Men tänk på att programmet inte speglas av antagningspoängen. Det är bara de sökande som faktiskt kom in som hade låga poäng. De kanske inte ens klarar t ex tentan i läkemedelsberäkningar som de måste ha 100% i för att bli godkända, så de sållas bort naturligt eller får kämpa hårt helt enkelt.

Och jämför inte en utbildning med arbetsvillkoren på vårdcentralerna. Utbildingen är bara. Universitetes ansvar - arbetsvillkoren är statens ansvar med ekonomiska intressen. Just därför är det väl mindre ambitiösa som söker och kommer in, kanske bara sökte in på lite olika program på måfå t.o.m. Lärarutbildingen är ju tydligen ett skämt på riktigt, men yrket i dagens Sverige måste fan vara en daglig utmaning.