• 1
  • 2
2020-04-08, 21:38
  #1
Medlem
Som rubriken lyder känner jag mig helt mentalt borta, känns lite som att jag vandrar omkring i en dimma trots att jag är helt nykter. Kan inte fokusera eller koncentrera mig på någonting känns det som, jag bara vandrar omkring och försöker bli av med känslan.
Tog en mirtazapin igårkväll runt kl 22, kan det vara biverkningar från den månntro? Eller är det depression som spökar?
Citera
2020-04-08, 21:42
  #2
Medlem
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Depe...sationssyndrom

Läs.
Citera
2020-04-08, 21:43
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare
Som rubriken lyder känner jag mig helt mentalt borta, känns lite som att jag vandrar omkring i en dimma trots att jag är helt nykter. Kan inte fokusera eller koncentrera mig på någonting känns det som, jag bara vandrar omkring och försöker bli av med känslan.
Tog en mirtazapin igårkväll runt kl 22, kan det vara biverkningar från den månntro? Eller är det depression som spökar?
Du kommer garanterat ta dig ur mörkret - det märks på allt du skrivit; du behöver inte ens hjälp, på sån bra potential-nivå är du.
Citera
2020-04-08, 21:49
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare
Som rubriken lyder känner jag mig helt mentalt borta, känns lite som att jag vandrar omkring i en dimma trots att jag är helt nykter. Kan inte fokusera eller koncentrera mig på någonting känns det som, jag bara vandrar omkring och försöker bli av med känslan.
Tog en mirtazapin igårkväll runt kl 22, kan det vara biverkningar från den månntro? Eller är det depression som spökar?

Hur länge har det pågått och har du haft nåt liknande förut? Hade själv en period för en 10-12 år sen när jag kände liknande. Fick väl nån livsexistentiell kris där jag grubblade på djupa frågor. Problemet är att man aldrig får några svar, bara fler frågor. Gick rätt mycket runt i ett töcken då med.

Har du nån idé om varifrån detta stadium uppstått ifrån? Har du gjort nåt särskilt eller ändrat nån vana?
Citera
2020-04-08, 21:50
  #5
Medlem
Fourhundredstrokess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare
Som rubriken lyder känner jag mig helt mentalt borta, känns lite som att jag vandrar omkring i en dimma trots att jag är helt nykter. Kan inte fokusera eller koncentrera mig på någonting känns det som, jag bara vandrar omkring och försöker bli av med känslan.
Tog en mirtazapin igårkväll runt kl 22, kan det vara biverkningar från den månntro? Eller är det depression som spökar?

Om det bara är sen igår kväll är det väl inget att oroa sig för. Du är väl bara trött?
Citera
2020-04-08, 22:08
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tacticalchaos
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Depe...sationssyndrom

Läs.

Låter lite som det. När jag möter folk känns det som att jag spelar ett spel för att låtsas att jag är närvarande trots att jag inte är det, låter helt sjukt 😅
Citera
2020-04-08, 22:16
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gova
Du kommer garanterat ta dig ur mörkret - det märks på allt du skrivit; du behöver inte ens hjälp, på sån bra potential-nivå är du.

Vet inte om du är ironisk eller försöker plantera ett frö i mitt medvetande om att tro på mig själv.

Citat:
Ursprungligen postat av Ripan555
Hur länge har det pågått och har du haft nåt liknande förut? Hade själv en period för en 10-12 år sen när jag kände liknande. Fick väl nån livsexistentiell kris där jag grubblade på djupa frågor. Problemet är att man aldrig får några svar, bara fler frågor. Gick rätt mycket runt i ett töcken då med.

Har du nån idé om varifrån detta stadium uppstått ifrån? Har du gjort nåt särskilt eller ändrat nån vana?

Vet inte riktigt var det kommer ifrån, men jag har mått dåligt i ca 7-8 år i början av 20-årsåldern. Blev en del uppbrott med relationer, familjebråk som gjorde att jag tvingades flytta hemifrån, hade ett jobb som inte var särskilt upplyftande. Sedan dess har det mer eller mindre varit mörkt, men nu den senaste tiden har jag nästan känt mig helt väck. Som att jag existerar fast jag inte lever, typ som en levande död. Vet att jag har mycket potential inom mig, men det kommer inte till uttryck när jag mår så här konstigt..

Citat:
Ursprungligen postat av Fourhundredstrokes
Om det bara är sen igår kväll är det väl inget att oroa sig för. Du är väl bara trött?

Känns inte som en vanlig trötthet, känns som något mer påtagligt och intensivt..
Citera
2020-04-08, 22:19
  #8
Medlem
Fourhundredstrokess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare



Känns inte som en vanlig trötthet, känns som något mer påtagligt och intensivt..

Var det första gången du tog en nassa?
Citera
2020-04-08, 22:25
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fourhundredstrokes
Var det första gången du tog en nassa?

Yes, på ett tag iaf. Kan dessa symptom uppkomma?
Citera
2020-04-08, 22:32
  #10
Medlem
Fourhundredstrokess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare
Yes, på ett tag iaf. Kan dessa symptom uppkomma?

Nej det har jag aldrig hört talas om. Inte av en tablett och att det håller i sig hela dagen efter.
Citera
2020-04-08, 22:39
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare

Vet inte riktigt var det kommer ifrån, men jag har mått dåligt i ca 7-8 år i början av 20-årsåldern. Blev en del uppbrott med relationer, familjebråk som gjorde att jag tvingades flytta hemifrån, hade ett jobb som inte var särskilt upplyftande. Sedan dess har det mer eller mindre varit mörkt, men nu den senaste tiden har jag nästan känt mig helt väck. Som att jag existerar fast jag inte lever, typ som en levande död. Vet att jag har mycket potential inom mig, men det kommer inte till uttryck när jag mår så här konstigt..


Låter ju onekligen som en serie med negativa saker. Familj, sociala relationer och jobb är ju i slutändan nån form av kärnpunkter för ett hälsosamt liv. Vet att det här kan låta som en klyscha, men har du övervägt tron/att finna Gud? Sökte och fann själv och det ändrade hela mitt liv. Ändrar ens perspektiv och värderingar på ett rätt grundläggande och befriande vis. Bara en tanke.
Citera
2020-04-08, 22:54
  #12
Medlem
S.O.Stolps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sjalenskrigare
Vet inte riktigt var det kommer ifrån, men jag har mått dåligt i ca 7-8 år i början av 20-årsåldern. Blev en del uppbrott med relationer, familjebråk som gjorde att jag tvingades flytta hemifrån, hade ett jobb som inte var särskilt upplyftande. Sedan dess har det mer eller mindre varit mörkt, men nu den senaste tiden har jag nästan känt mig helt väck. Som att jag existerar fast jag inte lever, typ som en levande död. Vet att jag har mycket potential inom mig, men det kommer inte till uttryck när jag mår så här konstigt..
Hmm, hjärndimma. Du är förmodligen (lätt) deprimerad med utmattningssymptom. Har du fått Mirtazapin utskrivet och tagit det under en längre period? Du kanske ska prova den kombinerad med venlafaxin, du får då påverkan på serotonin, dopamin och noradrenalin.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in