Vad ska jag göra?(Depression och dåligt mående)

Okej jag ska ta tag i det igen och se vad som händer! Tusen tack för all hjälp! Uppskattas verkligen

just try.

Det du säger är viktigt. Det är så synd att depressioner är ett stigma, då det kan ge förödande konsekvenser på en människa. Nu säger jag inte att det är såhär i TS fall; Jag tror att problemet för stigmat är väl det om det ligger i kemiska balansen i hjärnan som inte kan återhämta sig, eller individen har skapat en dålig kemisk balans i hjärnan, av självinlärd svaghet.

Varför är depressioner ett stigma för?🤔

För att i dagens arbetsliv så får man inte vara "Inte glad"; man ska alltid vara ett glatt ansikte utåt.
Ananrs är du inte en till gång för företaget, dina medarbetare vill också alltid ha glädje, och idaghar man myntat uttrycket "energitjuvar" - allt för att tvingas till att alltid le på arbetsplatsen.

Du får helt enkelt inte må dåligt.

Då är du en börda. På företaget. I samhället.
Du stigmatiseras.

Kan relatera mycket till det du säger faktiskt...😕

Vi ställer upp för dig.
Vi behöver varandra, man måste få stöttning, support när man mår dåligt - för att kunna må bra.

Jag har också privat just nu en jobbig period, med prata ut - behov.

Hur länge har du varit deppig? En normal depression går över efter någon månad kanske tre. Svårt att jobba sig ur därför väljer många den enkla vägen med antidepressiva som läkarna är glada att skriva ut.

Uppskattar det! Hör av dig du också om du vill snacka :-)

Totalt ca 5 år... första året plus lite till var rätt okej, var inget som jag tänkte på mer än att jag var lite lägre, sen de 2 åren på mitten var ganska jobbiga och den resterande tiden har varit sjukt jobbig... Jag är också en som inte gärna pratar, jag går hellre och typ stretar själv så gott det går... Och nu för tiden definitivt inte litar på folk... Enda anledningen att jag kan vara öppen med er alla här inne är att ni inte har den blekaste aning om vem jag är eller hur jag ser ut... Det är guldkanten med att vara anonym på internet 😉

Vet att det är rätt dumt sätt att resonera på men bara sån jag är 🤷🏻‍♂️

Ditt resonemang är alltså följande: Det är bättre att riskera självmord än att bli sjukskriven därför att det finns saker i livet som hindrar dig från sjukskrivning.

Vad är det som hindrar dig från sjukskrivning? Och vad än detta är - värderar du det högre än ditt eget liv? Skulle du vilja leva om du mådde bra? Är det möjligt att du mår bra? Om svaret är ''ja'' på någon av dessa frågor vill du egentligen leva. Det mest effektiva sättet att få tillbaka livsgnistan är att kontakta vårdcentralen. Skriv ett meddelande i 1177. Berätta att du har tankar på självmord. Sedan kontaktar de dig. Du får tala med läkare och utbildade psykologer. Vad har du att förlora på att testa? Om du har gått och mått dåligt i fem år visar det att du inte lyckats lösa problemen själv - och det behöver du inte göra heller, lika lite som en patient med hjärtfel bör utföra en operation på sig själv. Det finns en anledning till att psykologer och läkare finns till. Du har ditt liv att förlora om du inte testar. Det är dessutom ingen mer än psykolog och läkare som får reda på det (och de har tystnadsplikt). All information om dig i vården är sekretessbelagd. Till och med triviala saker som om du har pollenallergi. Informationen får inte lämnas ut till andra. Om du är orolig för att de ska ''låsa in dig'' eller liknande är risken obefintlig - för att tvångsvårdas krävs i stort sett att du inte vet var du är eller vem du är eller att du är en fara för andra. Du är inte direkt ensam i att vara deprimerad. Ingen läkare eller psykolog kommer tycka det är märkligt. Tyvärr är det många som lider av psykisk ohälsa.

Skulle rekommendera att du provar mirtazapin framför andra antidepressiva om du nu väljer att ta mediciner. 5 år låter mycket.