Citat:
Om man skulle använda en oändligt snabb kamera som filmar händelsen i ett oändligt antal bilder, så skulle vi få just oändligt många bilder som visar varje enskild position som kulorna haft under hela förloppet. Kulorna skulle stå helt stilla om man spelade upp filmen i en frekvens långsammare än oändligt många bilder per godtycklig tidsenhet, och kulorna skulle givetvis ligga stilla på varje bild i sekvensen. Hur man än rör sig så står man i stunden stilla. 
Citat:
Om hastigheten var konstant är kulorna kanske exakt jämsides precis lika länge som de har alla andra lägen i rörelsen?Eller vill du kanske mena att något som rör på sig aldrig befinner sig någonstans alls?
__________________
Senast redigerad av Datura.Naturans 2020-06-14 kl. 12:20.
Senast redigerad av Datura.Naturans 2020-06-14 kl. 12:20.
Citat:
Visst är det så, så långt är jag helt med dig. MEN,Om man utgår från
1. Klassisk fysik
2. Som beskrivs av den reella talmängden
Så måste de ha varit exakt jämsides vid någon exakt tidpunkt, enl den matematiska satsen om mellanliggande värde.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bolzanos_sats
Men 1. är inte sann. Kvantfysik beskriver verkligheten (i experiment och observationer) mycket bättre, och enl kvant så KAN storheter hoppa mellan olika värden utan att anta alla värden emellan.
Och även 2. kan ifrågasättas. Beskrivs verkligen vår fysikaliska värld av tal med oändligt många decimaler? Hur vet man ens om det är så? Vi kan ju alltid bara mäta några få. Redan 10 siffrors noggrannhet är ju en löjlig precision i nästan alla sammanhang, som att mäta avståndet till månen med en precision på enstaka centimeter! Till vilken liten sten då? Mät alldeles bredvid så är det någon cm mer eller mindre.
Beskrivningen med reella tal hänger även ihop med Laplaces klassiska idé om ett deterministiskt universum.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Laplaces_demon
(Samma gäller om deterministiska tolkningar av kvantfysik.) Ju längre i framåt i tiden som något skulle vara förutbestämt av tillståndet just nu, desto fler decimaler krävs det. Om det t ex skulle krävas 10 värdesiffrors noggrannhet för att förutsäga allt om morgondagen, så krävs det 20 värdesiffror för att förutsäga allt om i övermorgon. Och 3652 värdesiffror för ett år. Etc. Värdesiffror som öht inte kan mätas, och som man alltså kan ifrågasätta om de faktiskt ens existerar.
Om klassisk fysik beskrivs med ett ändligt antal värdesiffror, blir även klassisk fysik oförutsägbar, i princip. Eller rättare sagt, allt mindre förutsägbar ju längre framåt i tiden man försöker förutsäga.
Iaf enl hur jag förstår den här artikeln:
https://www.theatlantic.com/science/...hysics/609841/
Så svaret på TS fråga är kanske faktiskt NEJ.
1. Klassisk fysik
2. Som beskrivs av den reella talmängden
Så måste de ha varit exakt jämsides vid någon exakt tidpunkt, enl den matematiska satsen om mellanliggande värde.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bolzanos_sats
Men 1. är inte sann. Kvantfysik beskriver verkligheten (i experiment och observationer) mycket bättre, och enl kvant så KAN storheter hoppa mellan olika värden utan att anta alla värden emellan.
Och även 2. kan ifrågasättas. Beskrivs verkligen vår fysikaliska värld av tal med oändligt många decimaler? Hur vet man ens om det är så? Vi kan ju alltid bara mäta några få. Redan 10 siffrors noggrannhet är ju en löjlig precision i nästan alla sammanhang, som att mäta avståndet till månen med en precision på enstaka centimeter! Till vilken liten sten då? Mät alldeles bredvid så är det någon cm mer eller mindre.
Beskrivningen med reella tal hänger även ihop med Laplaces klassiska idé om ett deterministiskt universum.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Laplaces_demon
(Samma gäller om deterministiska tolkningar av kvantfysik.) Ju längre i framåt i tiden som något skulle vara förutbestämt av tillståndet just nu, desto fler decimaler krävs det. Om det t ex skulle krävas 10 värdesiffrors noggrannhet för att förutsäga allt om morgondagen, så krävs det 20 värdesiffror för att förutsäga allt om i övermorgon. Och 3652 värdesiffror för ett år. Etc. Värdesiffror som öht inte kan mätas, och som man alltså kan ifrågasätta om de faktiskt ens existerar.
Om klassisk fysik beskrivs med ett ändligt antal värdesiffror, blir även klassisk fysik oförutsägbar, i princip. Eller rättare sagt, allt mindre förutsägbar ju längre framåt i tiden man försöker förutsäga.
Iaf enl hur jag förstår den här artikeln:
https://www.theatlantic.com/science/...hysics/609841/
Så svaret på TS fråga är kanske faktiskt NEJ.
För att inte försvåra spörsmålet utom allmän förståelse utgår vi gärna ifrån lite enklare premisser och klassisk mekanik.
Frågeställningen är egentligen en variant inspirerad av Zenons argument för rörelsens omöjlighet.
Det är huvudsakligen just kontinuumhypotesens vara eller icke-vara som är det intressanta problemet.
Titta gärna på detta inlägg för referens till problemformuleringen.
Som fysiker finner du nog resonemanget intressant.
__________________
Senast redigerad av Datura.Naturans 2020-06-14 kl. 12:15.
Senast redigerad av Datura.Naturans 2020-06-14 kl. 12:15.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
