Citat:
Ursprungligen postat av
Bellsiii
En person som i varje diskussion skall säga emot en bara för att säga emot och som aldrig håller med en eller bekräftar att "ja så är det". En som alltid påstår sig ha rätt och alla andra fel, fastän så inte är fallet. En som knappt lyssnar på en, åtminstone inte aktivt iallafall och istället avbryter en i princip jämt... Som typ enbart talar om sig själv och de enstaka gånger denne ställer en fråga så lyssnar denne inte ens på svaret.
Jag kan komma med fakta, dvs. uttala mig om något som är sanningsenligt men trots det så tvivlar ändå personen på mitt yttrande och säger emot mig något i stil med: "Nej så är det inte alls det". Och trots att man kommer med belägg och förklarar adekvat vad man menar så fortsätter denne individ att tvivla på ens yttrande och säga emot... Som om denne baktalar en och förnedrar en. Min känsla är att denne person innerst inne bär på en svaghet och på så vis försöker bevisa för andra att vi suger och alltid har fel, och att det endast är denne själv som har rätt i varje diskussion. Bläää för sådant beteende, känner jag...
Hur fasen pallar man med en sådan person?? Visst grundar sig detta beteende i en inre svaghet? Dessvärre min pappa jag talar om så är svårt att låta bli honom helt.
Tips på bemötande av en sådan person:
”Tecknet på intelligens är att du alltid undrar. Idioter är alltid bombsäkra på varenda jäkla grej de gör i sina liv.”
Eller alternativt bara som en hjälp för dig själv, att stå ut, i möten med dessa personer som "alltid vet bäst." 😉