Citat:
Jag tror på den fria viljan och människors egna beslut för sina liv. En del gillar att pyssla och pynta. Andra gillar att göra annat.Det är återhämtningen jag är ute efter. Att båda får ordentligt med återhämtning. Varje dag. Om den ena får göra allt obetalt hemarbete och båda arbetar lika mycket i procent på sina tjänster, så får den som gör mestadels/allt hemarbete mindre tid för återhämtning. Kanske ingen alls. Har den därtill ett stressigt arbete är den berömda väggen nära och den vill ingen gå in i. Sedan vem som gör vad eller hur man lägger upp det, det är upp till varje samboende par anser jag. Bara att man får till det så att båda får jämbördigt med återhämtning och att inte kvinnan eller mannen är den som får göra mest enbart pga. sin könstillhörighet.
Ja, komplettera varandra är bra. Den starkaste tar det tunga och den svagaste tar det lättare. Den som är bäst på matlagning tar maten och den andra kan ta disken.
Jag gör mindre hemarbete som singel. Det blir mindre disk, mindre tvätt och mindre damm sedan exet drog. Visst, jag lagar mat, men inte varje dag. Sedan hjälps vi fortsatt åt en del (vi har barn med varandra). Vi var nöjda med hur vi lade upp fördelningen av hushållsarbetet, vi var verkligen jämställda vad gällde den biten men jag tog mer ekonomiskt ansvar trots att vi tjänar i princip lika mycket. Men exet tappade känslorna för mig när förälskelsen blommat ut, för flera år sedan och det blev svårt att rädda förhållandet, vilket är en stor sorg för mig eftersom vi har barn ihop och jag vill verkligen vara tillsammans med medföräldern och ha hela den där kärnfamiljen osv. När förälskelsen hade falnat såg exet mig med andra ögon och upplevde mig som för mycket av en ledartyp och det föll inte riktigt i smaken. Så kan det tyvärr gå. Men som sagt: jag gör mindre hemarbete numera. Exet var mer pedantisk än mig också, så det är klart att jag kanske inte är lika noga med att det ska vara veckostädning som jag var förut. Jag kanske städar varannan vecka nu.
Ja, komplettera varandra är bra. Den starkaste tar det tunga och den svagaste tar det lättare. Den som är bäst på matlagning tar maten och den andra kan ta disken.
Jag gör mindre hemarbete som singel. Det blir mindre disk, mindre tvätt och mindre damm sedan exet drog. Visst, jag lagar mat, men inte varje dag. Sedan hjälps vi fortsatt åt en del (vi har barn med varandra). Vi var nöjda med hur vi lade upp fördelningen av hushållsarbetet, vi var verkligen jämställda vad gällde den biten men jag tog mer ekonomiskt ansvar trots att vi tjänar i princip lika mycket. Men exet tappade känslorna för mig när förälskelsen blommat ut, för flera år sedan och det blev svårt att rädda förhållandet, vilket är en stor sorg för mig eftersom vi har barn ihop och jag vill verkligen vara tillsammans med medföräldern och ha hela den där kärnfamiljen osv. När förälskelsen hade falnat såg exet mig med andra ögon och upplevde mig som för mycket av en ledartyp och det föll inte riktigt i smaken. Så kan det tyvärr gå. Men som sagt: jag gör mindre hemarbete numera. Exet var mer pedantisk än mig också, så det är klart att jag kanske inte är lika noga med att det ska vara veckostädning som jag var förut. Jag kanske städar varannan vecka nu.
Så fort du börjar skuldbelägga andra för vad de gör och inte gör i sina egna liv går du över en gräns du inte har rätt att gå över.
Kan det vara en rimlig skiljelinje?