Citat:
Absolut. Vad jag skriver om är tidsaspekten. Att dela upp tiden för sådant som måste göras så att båda får lika mycket tid för återhämtning. I yrkeslivet har folk lika långa raster. Det vore otänkbart att Peter har 45 minuters rast, medans Beata endast har 15 minuters rast. Eller att Peter har max 8 timmars arbetsdag (om han måste jobba över så får han betalt i komptid, eller kan jobba mindre någon annan dag och ta ut flextid), medans Beata måste jobba 8 timmars arbetsdag och sedan har svävande hur länge hon måste jobba därefter, men minst någon-några timmar till (och dessa timmar är dessutom obetalda och går inte att ta ut i flex). Detta vore otänkbart i yrkeslivet, så varför ska det vara annorlunda i privatlivet? Där borda också "rasterna" fördelas jämnt så att båda får ungefär lika mycket återhämtning. Ingen ska behöva slita mer än den andra.
Fint att du får återhämtning av att laga mat. Men matlagning kräver ändå viss tid och koncentration. Så du lär ändå behöva lite tid för att tex. Sitta tyst med dina egna tankar eller ta en härlig promenad/joggingtur. Inte sant? Och då kan det ju vara bra om din partner tar disken efteråt, så du får en luckas återhämtning där. För även om du får återhämtning via matlagning, så kanske din partner får det via att diska. Men det finns återhämtning som innebär "hjärnvila" och det krävs ändå viss form av tankeverksamhet vid matlagning och när man diskar.
)