Citat:
Ursprungligen postat av
bulingenbul
Bo i ett annat land ett tag. Då får du perspektiv. Inte lätt att se något inifrån. Vips så står det klart för dig. Vidga dina vyer och ta in nya intryck.
Precis så är det, vi verkar hela tiden inom ramarna för vår kultur och det är svårt att sätta fingret på det samtidigt som det blir så fruktansvärt uppenbart när man träffar andra kulturer. Det är lättare att sätta fingret på vad som inte är svenskt.
Några saker som jag tycker är typiskt svenskt är saker som jag upplever när man möter svenskar, det sociala spelet. Man har stor personlig integritet och en stor zon som man betraktar som privat.
Plikttrogen mot kamrater och arbetsgivare.
Stort rättspatos och inbyggd moralisk kompass.
Inte så stort behov av att framhäva sig själva. Man tar inte för stor plats i sociala sammanhang inte direkt några larger than life personligheter men den andra sidan är att människor du tror dig känna hela tiden överraskar en med färdigheter som man inte hade en aning om att de hade för de aldrig berättat att de jobbat 10år inom VVS när de var yngre.
Svåra att komma inpå livet men så otroligt fina vänner när man väl hittar dem. Ärlighet inom affärer, det skall mycket till innan man bryter ett avtal. Samtidigt kan det vara svårt att få ett ärligt och rakt svar men orsaken till det är oftast personlig omtanke om att inte såra mottagaren.
Konsensus orienterade, förhandlingsvilliga och måna om att eventuell affärsuppgörelse skall gynna båda parter. Att köra med openbook lösningar inom affärer där man gemensamt räknar fram en uppgörelse som skall gynna båda parter är nog inte så vanligt utanför Sverige.
Kluriga och lösningsorienterade, utan att man pratat om ett specifikt problem på flera veckor kan de presentera en lösning som de gått och klurat på fast man tog för givet att de släppt tanken i samma sekund som man presentera det.
Inte speciellt benägna om att prata känslor, värdelösa på att be om hjälp fast de skulle behöva det. Vill inte ligga andra människor till last.
Punktlighet är en typisk svensk företeelse, det är väldigt tätt förknippat med att visa respekt för andra människor. Man läser in något mycket större i det. Man upplever att någon som kommer sent uppvisar en arrogans inför betydelsen över andra människors tid. Att man sen ändå skulle vara på kontoret hela dagen spelar mindre roll.
Lite betraktelser som jag reagerat över som främst rör personlighet. Pratar vi exempelvis ett litterärt område så är det ju mycket enklare att hitta författare som man kan peka på haft en stor betydelse.
Sen finns det ju en mängd saker som jag direkt skulle beskriva som typiskt svenska men som jag knappt upplevt själv som svensk. Norrsken, fjällvyer, ändlösa skogar, fäbodsvallar, hembränning, surströmming, Gotland, Stockholms skärgård, västkusten.
Det är ju exempel på sådant som jag skulle beskriva som typiskt svenskt men som man inte kommer i kontakt med så ofta. Midsommarfirande är ju sådant som man skulle beskriva som typiskt svenskt men för mig som är uppvuxen i stan så har jag inte direkt något minne av det var något som firades speciellt intensivt.
Nu har jag naturligtvis generaliserat grovt men det är ändå en bild av vad jag uppfattar som typiskt svenskt.
Det är som sagt mycket svårt att förklara för någon hur man gör när man simmar, man har lärt sig det som barn och det bygger mycket på att slappna av för att flyta. Samma med att befinna sig i en kontext där man tar saker föregivet då allt funkar som man tänkt sig.
flygets miljöpåverkan, koldioxid. Rasisterna som hyllar SAS som ex Aftonbladets redaktion. Det går givetvis inte att stödja SAS ekonomisk. 