Citat:
Ursprungligen postat av
Witpo
Galet eller ej. Foortsättning följer^^
Gå tillaffären i veckan. Länder i närhet stänger sina gränser. 60 procent importeras . Is i magen visst. Men detta kan också vara början
Jag har redan saker hemma att överleva på i minst tre veckor. Skall komplettera mer när jag orkar gå utanför dörren ( lite hostig och allmänt trött).
Försöker att vara lugn, rättare sagt är lugn.
Jag tar det på allvar men låter inte allvaret ta mig. Försöker vara rationell och inte skrämmas utav det hela.
Tänker ta en dag i taget.
Jag är inte en person som springer hysteriskt runt bland hyllorna i mataffärerna.
Jag vill se hur allt utvecklar sig. Börjar dödsfallen går ner i åldrarna och drabba för övrigt friska personer så stänger jag in mig med de mina eventuellt eller ger mig ut och hjälper till så gott jag kan.
Jag är mest utav allt rädd för att jag ska gå omkring med smittan utan att veta om det pga att man enbart skall ringa telefonnummer och rådfråga. Eller sätta en diagnos på sig själv.
Nä jag är nog bara lite förskyld, nej jag har nog en " vanlig" influensa , nä jag kan ju ha coronaviruset i mig och man får inte ens kolla upp det. Sjukt allt!