Citat:
Ursprungligen postat av
Lava
Hur ser flashbackarna på saken?
Med barn:
Hur ser ni på saken om ni skaffar ny partner, är ni redo att skaffa fler barn, som bonus eller nyproduktion? Eller anser ni att era nuvarande barn räcker?
Beror helt på övrig situation. Har den nya partnern några barn? Hur gamla är vi?
Själv har jag inget behov av fler barn men en framtida partner och/eller ett förhållande kanske har det. Kort sagt; jag kanske ändrar mig. Men det ska vara mycket speciella omständigheter i så fall.
Och till den generella diskussionen om lycka med kontra utan barn; jag trodde länge att jag inte ville ha några barn. Det berodde på att jag inte ville ha barn med tjejen jag var tillsammans med då. Eller snarare att förhållandet inte var tillräckligt bra.
När jag sedan skaffade nytt förhållande och sedermera gifte mig kom saken i ett helt annat läge. Idag är vi skilda men barnen ångrar jag givetvis inte.
Jag ska inte heller påstå att jag upplevde ”meningen med livet” när barnen kom, men självklart var det lycka. Livskvaliteten förändrades inte till vare sig det bättre eller sämre, den började bara vara beroende av andra saker.
Jag tror helt klart att man kan ha ett fullvärdigt liv utan barn men barn gör ju knappast livet sämre heller. Med undantag för somliga medicinska skäl förstås.
Men varför jämföra? Det viktigaste är väl att var och en är nöjd med sina val?
Frivilligt barnlös och lycklig? Grattis.
Ofrivilligt barnlös och olycklig? Jag beklagar.
Förälder och lycklig? Grattis.
Förälder och olycklig? Jag beklagar.
Inte konstigare än så.