2019-12-31, 13:08
  #673
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av rothery
Ja, vad är äldre människor till för nytta när de redan har "gjort sitt" (ynglat av sig) för längesen? Och om de inte ynglat av sig alls har de varit parasiter hela livet och borde ha dött långt tidigare, om man ska tro många geniala slutsatser i tråden.

Intressant att du tar upp respekten för äldre. Innan du sätter dig ner för att prata och ta lärdom av en äldre vis man, säkerställer du då att mannen har egna barn, för annars har de kloka saker han säger ingen bäring?

Tänker inte sitta och hålla ensamma gamla gubbar sällskap, dom skulle tänkt på det när dem var yngre och fortplantat sig att ensamma gubbar är patetiskt.
Citera
2019-12-31, 13:11
  #674
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Redoxreaktion
Jag tror inte att etniska svenskar dör ut, men om det nu sker så har ju de flesta röstat för det i flera decennier. Men varför skulle man bry sig? Jag sympatiserar inte med de flesta andra svenskar. De har en mentalitet som är obegriplig för mig.

Första du sagt i tråden som har bäring. Glöm inte svenskar konsekvent röstat för detta. I valet 2022 kommer säkert det forfarande vara bra många som röstar för skiten igen även om man skalar av alla invandrarsötsre på etablerade partier. Många svenskar förtjänar att dö, men då under kontrollerade former inte på ett balkankrigssätt.
Citera
2019-12-31, 14:15
  #675
Medlem
Det är säkert flera faktorer som spelar in i varför många väljer att inte skaffa barn (alt. skaffa få barn). Skulle jag gissa så...

1. Det är idag mer socialt accepterat att avstå från att skaffa barn än det varit förr. Kanske skaffade många förr barn trots att de inte ville för det var så man skulle göra, det ifrågasattes inte och det sågs som ytterst udda och negativt att inte göra det. Kanske fanns även större press från föräldrarna om att producera barnbarn.

2. Generationerna som nu och snart är i ålder att skaffa barn har i stor utsträckning vuxit upp på dagis och haft föräldrar som heltidsarbetat med allt vad det innebär. En stor del kommer dessutom från trasiga familjer med skilda föräldrar och ”plastsyskon” och ”låtsasmammor/pappor” hit och dit. Många har helt enkelt inte fått med sig några riktiga familjevärden hemifrån utan allt och alla är utbytbara och det är var man för sig som gäller från 1 års ålder. Det kan väl inte anses som särskilt konstigt att inte vara lockad av att stressa och snåla för att försörja ett barn man knappt ser för det växer upp på dagis (och senare fritids). Det är inte heller särskilt konstigt att vara orolig att hamna i en situation där man blir ensamstående med barn och behöva dras med allt som kommer med det - bonusfamiljer, dålig ekonomi, vårdnadstvister, varannan vecka osv. Det är referensramarna många unga idag har med sig från barndomen. Banden till familjen är många gånger svaga och i vissa fall icke-existerande, då finns ingen känsla av lojalitet och ansvar att föra familjeträdet vidare. Man har även mest fått se negativa saker med föräldraskapet - sönderstressade föräldrar, familj man knappt ser, föräldrar som bråkar om ekonomin, skilsmässa med vårdnadstvister, känsla av att mest vara en börda på sina föräldrar som ofta påpekar (uttryckligen eller genom kroppsspråk) hur jobbigt det är att ha barn osv. Kort sagt, de har från sina föräldrar fått med sig en högst negativ syn på föräldraskapet.

3. Unga idag har från uppfostran med sig att just de är viktigast, bäst och mest speciella och endast deras vilja och välmående spelar någon roll. Att kompromissa finns inte. Att kämpa för något finns inte. Det ska vara lätt, bekvämt och kännas bra hela tiden - annars kan det vara. Att då skapa en riktig, stabil, livslång och hållbar monogam relation går inte. Det kräver för mycket jobb och obekvämlighet. Det är lättare att bara göra slut eller vara otrogen när det inte är kul längre. Vidare är det även enklare och i stunden bekvämare att inte skaffa barn - då kan man ju fortsätta vara ego, ansvaralös och leka runt.

4. Idag tar det för många lång tid att få klart sin utbildning och skaffa ett stadigt jobb. Det krävs utbildning till det mesta och tar man studenten vid 19, reser runt och/eller tar några ströjobb 1-2 år efter studenten, så som många gör och uppmanas göra, så är man runt 25 när man tar examen. Därefter ska man skaffa jobb, spara ihop lite pengar, träffa en partner om man inte redan gjort det, eventuellt köpa bostad (vilket kräver stadig ekonomi och en större summa sparad) och om inte köpa så hyra i första hand i någorlunda säkert område (svårt att få). Tidslinjen förskjuts. Kanske får man då första barnet vid 30-32. Då hinns det inte med så mycket mer än 2 barn innan man blivit för gammal (ur fertilitetssynpunkt).

5. Folk uppmanas att vänta med barn. Det är inget ovanligt att kvinnor på 36, 37 år får massa kommentarer från andra om att de fortfarande är unga och har tid att skaffa barn om några år och ”min mormor fick min mamma när hon var 48, så du har fortfarande gott om tid” osv. Unga får ofta rådet att vänta och ”leva livet” innan de skaffar barn. Inte sällan från kvinnor 35-40+ som påstår att ”jag hade aaaldrig varit redo för barn i den åldern” (och det är helt omöjligt att någon annan kan vara det så alla bör vänta tills de är 38+). En tjej på 21-22 någonting berättade att hon och hennes partner ville ha barn. De hade varit tillsammans i 5-6 år, hade båda två fasta jobb de trivdes med och en bostadsrätt. Att se hur hon fullständigt attackerades och idiotförklarades (i stort sett endast av äldre personer) för att hon (och hennes kille) ens tänkte på barn i den åldern var chockerande. Vet inte om folk lever i någon sorts förnekelse som inte får rubbas eller om de faktiskt är så totalt okunniga om fertilitet och ålderns påverkan på denne som det verkar. Det skulle behövas mer utbildning kring detta - både för kvinnor och män.

6. Folk som vill ha barn vill bara ha 1-2 stycken. Dels för att de inte tror/anser sig orka med fler än så, dels för att de inte tror/anser sig ha råd med fler än så då ungarna ska ha allt (eget rum, alla leksaker de pekar på, märkeskläder, nyaste mobilen, resa utomlands minst 1-2 gånger om året, dyraste fritidsaktiviteterna, körkort, kontantinsats osv osv), dels för att de inte tror/anser sig ha tid med fler än så men också för att det är normen. De flesta, eller rent av alla, de känner och de flesta de ser på tv, i filmer och på stan har även de 0-3 barn. Man ska nog inte underskatta normens kraft. Normen är vad folk känner till. Det är det som är tryggt, accepterat och inte drar tills sig obehagliga kommentarer, blickar och åsikter från andra. Det är till stor del normen som formar vår bild av världen och hur saker och ting bör vara. Tanken slår inte ens alltid folk att man ”kan” leva på annat sätt och att det också kan vara bra, eller till och med bättre och ett val som skulle göra en själv lyckligare. Om normen är att ha få barn eller inga alls, så är det det de flesta kommer välja - folk följer strömmen. Ingen vet varför eller vem som började men ändå går alla åt samma håll.

7. Folk har det ”för bra”. Att få barn innebär i Sverige (och västvärlden/rika länder generellt) på många sätt ofta en försämring i livsstandard. Mer utgifter, mindre tid till dig själv och din karriär och dina intressen, mer stress, större ansvar, högre krav. För folk förr i tiden, och även idag i vissa länder, innebär barn på många sätt ett förbättring och underlättnad av livet rent praktiskt - en till som kan hjälpa till med jordbruket, en till som kan arbeta och bidra till hushållsinkomsten, någon som kan försörja och ta hand om mig den dagen jag själv inte kan det osv.


För egen del är jag inte intresserad av att träffa en man med barn sedan innan. Jag vill inte bli styvmamma och jag vill inte heller ha en partner som har kontakt med sitt/sina ex. Är det dessutom så att han är orsaken till skilsmässan/separationen från barnens mamma (antingen direkt genom att det var han som ville skiljas utan väldigt bra anledning, eller indirekt genom att t.ex. bete sig som ett svin) har han bevisat att han inte är att lita på, samt har värderingar som inte är förenliga med mina eller ett seriöst förhållande.
Citera
2019-12-31, 15:15
  #676
Medlem
happilappis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Redoxreaktion
För gener är inte unika på det sätt som du tror. Fast i ett inlägg i Juridik uttrycker du ju förundran över att det är mordbrand att sätta eld på Gävlebocken, så...

Ok, hur ska mina gener spridas vidare om jag inte får barn?
Citera
2019-12-31, 17:11
  #677
Medlem
Bobby Knights avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Krottorn
Det är säkert flera faktorer som spelar in i varför många väljer att inte skaffa barn (alt. skaffa få barn). Skulle jag gissa så...

1. Det är idag mer socialt accepterat att avstå från att skaffa barn än det varit förr. Kanske skaffade många förr barn trots att de inte ville för det var så man skulle göra, det ifrågasattes inte och det sågs som ytterst udda och negativt att inte göra det. Kanske fanns även större press från föräldrarna om att producera barnbarn.

2. Generationerna som nu och snart är i ålder att skaffa barn har i stor utsträckning vuxit upp på dagis och haft föräldrar som heltidsarbetat med allt vad det innebär. En stor del kommer dessutom från trasiga familjer med skilda föräldrar och ”plastsyskon” och ”låtsasmammor/pappor” hit och dit. Många har helt enkelt inte fått med sig några riktiga familjevärden hemifrån utan allt och alla är utbytbara och det är var man för sig som gäller från 1 års ålder. Det kan väl inte anses som särskilt konstigt att inte vara lockad av att stressa och snåla för att försörja ett barn man knappt ser för det växer upp på dagis (och senare fritids). Det är inte heller särskilt konstigt att vara orolig att hamna i en situation där man blir ensamstående med barn och behöva dras med allt som kommer med det - bonusfamiljer, dålig ekonomi, vårdnadstvister, varannan vecka osv. Det är referensramarna många unga idag har med sig från barndomen. Banden till familjen är många gånger svaga och i vissa fall icke-existerande, då finns ingen känsla av lojalitet och ansvar att föra familjeträdet vidare. Man har även mest fått se negativa saker med föräldraskapet - sönderstressade föräldrar, familj man knappt ser, föräldrar som bråkar om ekonomin, skilsmässa med vårdnadstvister, känsla av att mest vara en börda på sina föräldrar som ofta påpekar (uttryckligen eller genom kroppsspråk) hur jobbigt det är att ha barn osv. Kort sagt, de har från sina föräldrar fått med sig en högst negativ syn på föräldraskapet.

3. Unga idag har från uppfostran med sig att just de är viktigast, bäst och mest speciella och endast deras vilja och välmående spelar någon roll. Att kompromissa finns inte. Att kämpa för något finns inte. Det ska vara lätt, bekvämt och kännas bra hela tiden - annars kan det vara. Att då skapa en riktig, stabil, livslång och hållbar monogam relation går inte. Det kräver för mycket jobb och obekvämlighet. Det är lättare att bara göra slut eller vara otrogen när det inte är kul längre. Vidare är det även enklare och i stunden bekvämare att inte skaffa barn - då kan man ju fortsätta vara ego, ansvaralös och leka runt.

4. Idag tar det för många lång tid att få klart sin utbildning och skaffa ett stadigt jobb. Det krävs utbildning till det mesta och tar man studenten vid 19, reser runt och/eller tar några ströjobb 1-2 år efter studenten, så som många gör och uppmanas göra, så är man runt 25 när man tar examen. Därefter ska man skaffa jobb, spara ihop lite pengar, träffa en partner om man inte redan gjort det, eventuellt köpa bostad (vilket kräver stadig ekonomi och en större summa sparad) och om inte köpa så hyra i första hand i någorlunda säkert område (svårt att få). Tidslinjen förskjuts. Kanske får man då första barnet vid 30-32. Då hinns det inte med så mycket mer än 2 barn innan man blivit för gammal (ur fertilitetssynpunkt).

5. Folk uppmanas att vänta med barn. Det är inget ovanligt att kvinnor på 36, 37 år får massa kommentarer från andra om att de fortfarande är unga och har tid att skaffa barn om några år och ”min mormor fick min mamma när hon var 48, så du har fortfarande gott om tid” osv. Unga får ofta rådet att vänta och ”leva livet” innan de skaffar barn. Inte sällan från kvinnor 35-40+ som påstår att ”jag hade aaaldrig varit redo för barn i den åldern” (och det är helt omöjligt att någon annan kan vara det så alla bör vänta tills de är 38+). En tjej på 21-22 någonting berättade att hon och hennes partner ville ha barn. De hade varit tillsammans i 5-6 år, hade båda två fasta jobb de trivdes med och en bostadsrätt. Att se hur hon fullständigt attackerades och idiotförklarades (i stort sett endast av äldre personer) för att hon (och hennes kille) ens tänkte på barn i den åldern var chockerande. Vet inte om folk lever i någon sorts förnekelse som inte får rubbas eller om de faktiskt är så totalt okunniga om fertilitet och ålderns påverkan på denne som det verkar. Det skulle behövas mer utbildning kring detta - både för kvinnor och män.

6. Folk som vill ha barn vill bara ha 1-2 stycken. Dels för att de inte tror/anser sig orka med fler än så, dels för att de inte tror/anser sig ha råd med fler än så då ungarna ska ha allt (eget rum, alla leksaker de pekar på, märkeskläder, nyaste mobilen, resa utomlands minst 1-2 gånger om året, dyraste fritidsaktiviteterna, körkort, kontantinsats osv osv), dels för att de inte tror/anser sig ha tid med fler än så men också för att det är normen. De flesta, eller rent av alla, de känner och de flesta de ser på tv, i filmer och på stan har även de 0-3 barn. Man ska nog inte underskatta normens kraft. Normen är vad folk känner till. Det är det som är tryggt, accepterat och inte drar tills sig obehagliga kommentarer, blickar och åsikter från andra. Det är till stor del normen som formar vår bild av världen och hur saker och ting bör vara. Tanken slår inte ens alltid folk att man ”kan” leva på annat sätt och att det också kan vara bra, eller till och med bättre och ett val som skulle göra en själv lyckligare. Om normen är att ha få barn eller inga alls, så är det det de flesta kommer välja - folk följer strömmen. Ingen vet varför eller vem som började men ändå går alla åt samma håll.

7. Folk har det ”för bra”. Att få barn innebär i Sverige (och västvärlden/rika länder generellt) på många sätt ofta en försämring i livsstandard. Mer utgifter, mindre tid till dig själv och din karriär och dina intressen, mer stress, större ansvar, högre krav. För folk förr i tiden, och även idag i vissa länder, innebär barn på många sätt ett förbättring och underlättnad av livet rent praktiskt - en till som kan hjälpa till med jordbruket, en till som kan arbeta och bidra till hushållsinkomsten, någon som kan försörja och ta hand om mig den dagen jag själv inte kan det osv.


För egen del är jag inte intresserad av att träffa en man med barn sedan innan. Jag vill inte bli styvmamma och jag vill inte heller ha en partner som har kontakt med sitt/sina ex. Är det dessutom så att han är orsaken till skilsmässan/separationen från barnens mamma (antingen direkt genom att det var han som ville skiljas utan väldigt bra anledning, eller indirekt genom att t.ex. bete sig som ett svin) har han bevisat att han inte är att lita på, samt har värderingar som inte är förenliga med mina eller ett seriöst förhållande.

Bra skrivet, huvudet på spiken i mångt och mycket. Sen tror jag också folk har blivit mer kräsna som en biprodukt att få det itutat att man är så jävla speciell sedan barnsben, samt att gräset alltid är grönare med Tinder etc. Ytterligare en grej är att man "träffar" inte folk på samma sätt och lär sig förförelsekonsten.
Citera
2019-12-31, 17:21
  #678
Medlem
hippilis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WallOfAdamant
Tänker inte sitta och hålla ensamma gamla gubbar sällskap, dom skulle tänkt på det när dem var yngre och fortplantat sig att ensamma gubbar är patetiskt.
Du behöver inte sitta och hålla gamla gubbar sällskap det finns gammla gubbar som kompisar att tjöta med och det finns dom som vara ensamma och ta det lugnt
Citera
2020-01-01, 11:04
  #679
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lenk
Det är du som väljer att lägga personligt värde i detta. Organismen i sig är inte personlig. Medvetandet är en illusion, en evolutionär biprodukt. Det kan således inte finnas någon personlig tragedi. Det som sker sker, och så är det med det. För att tillskriva något personligt värde behöver man dessutom utgå från den fria viljans existens. För egen del tror jag inte på någon sådan.

Om du har rätt att för egen del tro vad du vill, antar jag att jag har samma rätt? Jag grundar mina argument i faktisk verklighet, ni i bullshit och flum. Antar att jag har en fri vilja att besvara ditt dravel eller inte? Och min organism är högst personlig, det kan jag intyga
Citera
2020-01-01, 12:03
  #680
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ensamkrigaren
Om du har rätt att för egen del tro vad du vill, antar jag att jag har samma rätt? Jag grundar mina argument i faktisk verklighet, ni i bullshit och flum. Antar att jag har en fri vilja att besvara ditt dravel eller inte? Och min organism är högst personlig, det kan jag intyga

Vad är flum i det jag skrev? Svara gärna på det.

Du har inte fri vilja, nej, men det gagnar organismen att bete sig som om.

Ditt flum om att barnlöshet är en "personlig tragedi" är bullshit, om något.
Citera
2020-01-01, 16:45
  #681
Medlem
HC47s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PK-befriad
När du säger sådär så förtjänar du verkligen att bo bland negerkannibaler, så att du får uppleva den fulla konstrasten av vad det innebär att inte ha vita människor omkring dig som serverar dig ett färdigt samhälle. Då kanske du skulle sluta bete dig som en bortskämd, egoistisk snorunge som tar allt för givet.
Jag tar inte allt för givet, men tack för omtanken!
Citera
2020-01-01, 17:10
  #682
Medlem
Vaskrenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ensamkrigaren
Vem är det som försöker trycka ned? "Du verkar störd" .. "Ass" .. bra och sylvassa motargument, det vill säga ni har inga. Vad var argumenten? Jobbigt att byta blöjor? Inte få sova tillräckligt? Du är kvinna, skiner igenom så väl. Liberal. Feminist. Vänster. Visst har jag rätt? Ni verkar inte vilja leva med naturen, ni vill liksom vrida och vända verkligheten så att den passar er sjuka bild av hur allt borde vara. Att inte vilja skaffa barn leder till att vita folkslag dör ut. Fine säger du, varför bryr du dig om det? Och där är det sjuka igen, självhatet. Jag bryr mig, precis som många andra män med mig. Jag kan skratta för mig själv när jag ser kvinnor 35-40+ på dejtingsidor som tänker att de kan tänka sig barn "någon gång i framtiden" .. herre gud, det är så sjukt tragiskt att det blivit så. Att kvinnor hetsas till karriär, kastar in barnen på dagis från 1 års ålder. Inte vill skaffa barn överhuvudtaget. Det är ett sjukt samhälle vi lever i. Sen hamnar de i en medelålderskris när de inser att den biologiska klockan snart tickat färdigt och det är försent. Men samtidigt är det å andra sidan ett genetiskt stålbad då den typen av arvsanlag filtreras bort, det tar stopp där liksom. Liberala individualister bye bye, good riddance. Men ärligt talat tror jag det mest är någon kaxig attityd och inställning som tillhör de yngre åren. Driften att vilja ha barn kommer ikapp, bara att det sker senare i livet.

Sorry för sent svar, om du nu bryr dig om det.
Utryckte mig kanske dumt också, som du påpekade. Ber om ursäkt för det med.
Men du skrev på ett sätt som fick det att framstå att alla som inte skaffar barn är idioter, och därför inte heller så nogrann med hur tongången skulle vara.

Jag är en medelålders man, 30+, verksam i byggbranschen. Jag har inte mycket till övers för fanatiker, av någon form. Jag har heller aldrig röstat på något annat än SD.
Så du är way-off.

Jag har valt att inte skaffa barn av flera olika orsaker. Inte fan är där någon som skall trycka ner mig för det.
Jag gör vad jag skall (arbetar och betalar en jävla massa skatt) för att bidra till samhället, och för att bekosta dina ungar! Så lite ödmjukhet, tack!

Argumenten du la i min mun är inte några av de jag främst tänker på, men visst.
Nä, att byta blöjor är inte min grej, tycker det är skitäckligt att hantera andra individers avföring.
Ja, jag älskar att sova länge! Njuter i fulla drag av att vakna kl 06 en lördag, inse att kl är 06, för att sen somna om.

Kan finna det lite komiskt att du först konstaterar att det är ett sjukt samhälle vi lever i, för att sedan uppmana folk att skaffa barn i det.

Nädu... Jag är fullkomligt nöjd med min tillvaro.
Jag tjatar inte på andra människor om hurvida de skall skaffa barn eller ej.
Du benade trots allt svammel, ner det ganska bra själv.
Gillar man att byta blöjor och få lite sömn, så skaffar man barn.
Gör man det inte, så låter man bli....
Citera
2020-01-01, 17:15
  #683
Medlem
Vaskrenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Smullis
Spot on! Och du, det låter härligt med barnfria spontana weekendresor och goda middagar. Fortsätt njut av livet! 😎

När drar vi? Vet några bra "child-free" resorts och resmål. 😊
Kostar lite mer, men det är det värt för att slippa skrikiga och gapiga ungar och deras lika skrikiga föräldrar.
Detsamma till dig!
Citera
2020-01-01, 18:50
  #684
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ProMatriark
Vi rör oss nog inte i samma kretsar som sagt. Därför är det inte så konstigt att vi har väldigt olika erfarenheter.


Det jag vill hävda är att de är likadana oavsett om de har högskolepoäng eller inte. De har en fientlig inställning till folk utanför klanen och emot kvinnor.

Men tar man på sig batikglasögonen är allt bara bra såklart. Man väljer vad man vill se.

Ett bra sätt att döda ett bra företag är att ta in babbar med goda meriter. Det blir alltid pannkaka. Har sätt flera bra företag konka pga att det blir ohållbar nepotism och bristande rutiner. Det är inte en slump att de inte får något att fungera i sina hemländer ens under långvarit fred. Allt ska fuskas och myglas till max.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in