Så jävla less på att vara en "medel-Svensson" och aldrig kunna unna mig nåt själv

Förstår inte det där med att "bo billigare". Så länge man inte har dumbelånat sig upp till öronen så är det otroligt billigt att bo i hus i Sverige idag.

Min villa är värderad till 6.2M, jag köpte den för 4.8 till en ränta på 1.69%. Den rena "hyran" är således ca 2660kr/mån på belåning 3025000.
Vårt lånebelopp är högre än snittet i Sverige och har enbart en hyra på 2660kr, hur kan man bo billigare än så?

Visst tillkommer el,vatten och övriga driftkostnader, men kostnaden för min 192kvm villa i ett skapligt fint område i en storstad är fortfarande billigare än en smutsig tvåa i random byhåla.

Är det lyxfällan som gjort folks villor så dyra? Lån via skräpbolag till kontanrinsats på 10% samt bolån via en skitbank på 5% förstår jag ger en väldigt hög månadskostnad, men folk är väl inte så dumma att man sätter sig i den fällan?

Jag är 47 år. Bara att erkänna att man börjar bli gammal även om man i huvudet alltid är 25.
När jag skilde mig för ett par år sedan så hade jag ingen aning om hur mycket det skulle påverka min privata ekonomi. Jag tjänar "ok". Bor i en småstad i mellersta sverige och tjänar runt 39000 kr i månaden. Ska väl egentligen inte klaga.
Mitt X tjänade mycket bättre, runt 45 och hade förmånsbil. Tillsammans hade vi ett liv som hade det gott ställt men som många andra levde vi över våra tillgångar men dyra viner och många middagsbjudningar och helgresor hit och dit

Sen kom skilsmässan med tre barn varannan vecka. Jag tog över kåken och var tvungen att köpa ut henne och köpa en äldre billig bil som drar soppa som bara fan.
Det blev en ny dyster verklighet.


jag pensionspar 1000 kr i månaden, dyra viner köper jag aldrig längre. Det är väldigt sällan man går ut och äter och tänker varje månad att nu ska jag försöka lägga undan lite.
Alltid händer det nåt. Bilen måste på verkstad, nåt måste fixas till kåken. Nån jävla oförutsedd räkning på 500 kr hit och dit och ungarna behöver och måste ha det och det.

Kontentan är att man är black varje månad innan lönen kommer. Ingen buffert. Bara hoppas på att inget allvarligt går sönder i huset eller att bilen lägger ned. Köper man sig en ny t-shirt eller ett par brallor till sig själv så får man dåligt samvete.
Jag fucking hatar det här.

Nu blir det jul! Julklappar och dyr jävla julmat och dyra räkningar för värme.
Känns som att livet bara är en sträcka för att hålla sig vid liv och att ge barnen så bra förutsättningar som möjligt.
Mitt X lever bra! Var otrogen med chefen och bor nu med honom i en stor villa med ett lika stort garage. Två förmånsbilar modell -18 och reser i europa var och varannan vecka.

men jag är inte bitter...

Lägg tiden på barnen och kämpa för att få ha kvar huset=barnen kommer finnas för dig där hela livet och ta hand om dig. medan frun slänger dem in på ålderdomshemmet när chefen Har hittat sin nya yngre älskarinna. Sitter hon där ensam med bältros på något hem borttappad och får uppleva helvetet i förtid. Karma kallas det.