Antidemokratisk konservatism

Jag har blivit ganska fascinerad av bloggaren Mencius Moldbug (Curtis Yarvin) samt hans återkommande referenser till Thomas Carlyle. Tidigare såg jag den primära motsättningen i samhället som den mellan frihet och tvång, jag var libertarian, men efter Moldbug ser jag den som mellan ordning och kaos. (Även Jordan Petersons favorit som politisk axel.) Är man för ordning och även realist så mynnar det ut i att staten både behövs och behöver vara stark för att hålla ordning. Alltså är jag konservativ.

Tidigare såg jag socialismen som det största samhällsproblemet, nu ser jag den som ett symptom. Elefanten i rummet är inte socialismen utan själva demokratin och socialismen är något som demokratin för med sig och sprider ut till större och större delar av samhället ju längre tid den verkar. Vad anser ni om antidemokratisk konservatism och ni som är konservativa men för demokrati tycker ni att ideologin har varit framgångsrik under den demokratiska eran? Hoppas ni på en vändning?

Det är skillnad på socialism och socialism, och på direktdemokrati och på skendemokrati:

Låt oss ta exemplet med socialdemokrati (socialism enligt propaganda och gängse uppfattning) och Nationalsocialism (inte socialism enligt propaganda och gängse uppfattning)

Kommunism och socialdemokrati är varianter av den judiska marxismen. Ytterst handlar dessa läror om att avskaffa den enskildes ägande och rätt till sitt eget liv till förmån för ett liten klick människor som i praktiken äger och kontrollerar allt (intelligentian).
Staten bestämmer över folket, den statsbärande intelligentian lyder under särlagstiftning som gör att den inte kan ställas till ansvar under samma lagar som gäller för dom breda folklagren (i sverige är det tydligaste beviset på att socialdemokratin och kommunism är samma sak, att stattjänstemän inte kan ställas till ansvar för sina handlingar i tjänsten på samma sätt som personer utanför offentlig sektor. Sessutom råder det skillnad i rättstilllämpning beroende på politisk hemvist osv. tjänstepostion osv.

Nationalsocialism är socialism som bygger på arbete och sparande och ett till breda folklager spritt ägande av fastigheter och jord. Det fria självägande folket bestämmer över staten i ett nationalsocialistiskt land.
Nationalsocialismens ledarskap bygger på personligt ansvar, meriter och rättsstatspincipen och på att majoritetsbefolkningen styr sin nation genom en decentraliserad maktapparat och i viktiga frågor direkta bestämmande folkomröstningar.

Detta hamnar ju långt ifrån ämnet men några frågor: vilken nationalsocialism är det? För den i Tyskland var ju allt annat än rättsstat utan den typiskt instabila diktaturkonstruktionen där ledarna ständigt är hotade och måste eliminera utmanare till makten. Och majoritetsbefolkningen som styr genom att de tilldelas avgörande i viktiga frågor, vilka avgör hur det ska gå till, hur röstningsalternativ ska formuleras, vilka frågor som är viktiga och vilka driver opinion och på vilka villkor osv? Efter att alla detaljer är utarbetade kanske det inte är befolkningen som styr?

Vi har nu representativ demokrati och det funkar ganska bra. Vi varken vill eller orkar ha direktdemokrati där alla ska ta ställning. Sverige har lyfts från ett fattigt bondesamhälle som vi hade på 1950-talet till dagens nivå. Socialism eller kommunism har vi inte haft i Sverige. Vi har haft en blandekonomi och oftast en socialdemokratisk regering med undantag för 17 år då vi hade borgerlig regering.

Släpper man pöbeln loss kan det bli som i Göteborgskravallerna år 2001.

Ja, socialismen kan ses som ett resultat av demokrati. När folk upptäcker att de kan rösta sig till pengar och förmåner från den s.k gemensamma kassan så kommer det att resultera i socialistisk stat så småningom. Stor, allomfattande och förtryckande. Ungefär som i Sverige. Nu är farorna med demokrati förstås välkända sedan länge. Genom Platon, Tocqueville och Alexander Tyler. Och inte minst förstod USAs grundare problematiken och skapade därför en konstitutionell republik istället.

En central punkt i kritiken mot demokrati som den levereras av Moldbug och Carlyle ligger i demokratins maktdelning. USAs grundare hade inte samma syn eftersom de var påverkade av Montesquieus upplysningsidé om maktdelning. De var dåtidens vänsterradikaler. Jag vet för lite exakt ur vilket perspektiv Washington och company ogillade demokrati, kanske kan du hjälpa mig? Hur medvetna var de om demokratins faror och på vilka grunder? Men klart är att det i så fall var kritik från en annan riktning.

Hade vi verkligen ett bondesamhälle på 50-talet? Jag tycker det är osannolikt att direktdemokrati skulle leda till pöbelvälde. Makten skulle tillhöra administratörerna av direktdemokratin, den offentliga tjänstemannakåren samt de som jobbar med åsiktsproduktion. Det skulle vara snarlikt idag vad gäller samhällets maktuppdelning.

USAs grundare var också starkt influerade av antikens filosofer så de var ytterst medvetna om demokratins faror. Främst risken för ”majoritetens diktatur” och konstitutionen är ett uttryck för de farhågorna. Konstitutionen begränsar helt enkelt det politiska manöverutrymmet för demokratin. Och även om testet för att få rösta numer har vattnats ur så var det också tänkt som ett nödvändigt ”hurdle” ursprungligen.

Gissar att du sov på historielektionerna. Och säkert andra lektioner också. Sverige var ett av världens 10 rikaste länder redan på 1930-talet. Det är vi inte längre. Överhuvudtaget var det frånvaron av socialism som lade grunden för Sveriges välståndsutveckling. Den starkaste perioden kom på 1950-talet när skattetrycket i Sverige låg på ca 20%. Sverige hade ett lägre skattetryck och en mindre offentlig sektor än vad USA hade då. I slutet av 1960-talet tog dock socialiseringen fart i Sverige när Palme tog över. Sen dess har det mesta gått snett.

Demokrati kan fungera lokalt om väljare och förtroendevalda själva direkt påverkas av de politiska besluten så som i Aten. Nationell demokrati, så som den romerska, blir alltid förr eller senare korrumperad då valda och en stor del av väljarna inte behöver möta konsekvenserna av fattade beslut.

Ja ok, det ringer en klocka att de var influerade av antiken. Vad gäller konstitutionen, tycker du att den fungerar? Tycker du att det politiska manöverutrymmet är starkt begränsat? Kanske bromsades den politiska färden vänsterut jämfört med Europa. Kanske vann de lite tid. Men mer än så? Och kanske är USA mer konservativt än Europa delvis av andra anledningar än sin konstitution.

Den väsentliga frågan är kanske om det kan fungera bättre än alternativen. Kan det fungera bättre än ett rakt hierarkiskt styre? I stort sett ingen konkurrensutsatt organisation är demokratisk.