Måste jobba varje dag

Bra problem att ha. Att gilla att jobba. Haha.

Mitt problem är det motsatta. Om jag kunde skulle jag inte jobba en dag till utan bara ägna mig åt mina intressen.

Det är väl en fråga om prioriteringar. Varför sitta hemma när man kan sitta på jobbet och få betalt?

"Hobbies kan inte distrahera mig från känslan att det är någonting fundamentalt fel med mitt liv, min omgivning och hur allting är uppbyggt".

Den tanken slog mig precis och jag kom nog åt roten av problemet. Kan en soldat sitta och lägga pussel när hans kamrater är ute i strid? Nej. När jag föreställer mig vara den soldaten så får jag EXAKT samma känsla.

Finns många sätt att aktivera sig på när ledan kryper i kroppen.

Har du något gammalt intresse du ka ta upp?

Om man har släktingar kan du besöka dem oftare och föreslå nåt projekt som ni kan utveckla tillsammans .

Plugga kurser på distans, om man inte bor nära högskola och universitet.

Hjälp äldre med deras mobiler ock datorer. Gå ut på FB och skapa en områdesgrupp där du erbjuder de tjänster du känner att du kan tänka dig utföra. Skriv att du kollar efterfrågan efter dessa tjänster.

Gå med i en pistolskytteklubb!! Skitkul.

Vad jobbar du med?

Har du vänner och familj?

Nej, hitta vad du tycker är roligt utöver jobbet. Det blir farligt om jobbet är den enda livlina du har.

Kanske gå med i nån ideell förening? Hjälpa till med hemsida, ekonomi, marknadsföring, eller vad du nu gillar. Det kan ge en större mening och ett socialt sammanhang. Finns ju flera alternativ; välgörande organisationer, idrottsföreningar, politiska partier...

Alternativt fortbildning? Det finns en hel del intressanta kurser i studieförbunden man kan gå eller så kan du läsa universitetskurser som har med yrket att göra.

Edit:
Människor i krig mår inte bra och du är ingen soldat. Jag älskar också mitt jobb och mina kollegor men samtidigt så måste jag komma ihåg att det bara är ett jobb. Det är viktigt för hjärnan och kroppen att släppa ibland och göra något helt annat.

När du skriver som du gör låter det lite som arbetsnarkomani eller tidiga tecken på utbrändhet.

Nej, jag vet vad jag måste göra nu och det är allt mer drastiskt. Det går inte att leva en lögn.