Citat:
Ursprungligen postat av
Geomeister
Grejen med Elvis Presley, The Beatles, Bob Dylan och kanske någon till är den ultimata gud-statusen dessa fått genom åren. Samtliga hade bra timing och samtliga har minst sagt varit aktiva, men hur många har hört alla låtar med någon av dessa? Speciellt Bob Dylan som släppt så mycket musik att det nästan är löjligt.
Det är inte artisterna jag pekar på utan deras status. För mig är det givet att alla som gjort ett visst antal album slängt in en del filler, pretentiöst, halvkasst eller skämtsamt. Något i sista sekund för att fylla på ett album. Misslyckade intron osv. Det är inte slutet på världen, men påpekar man det för vissa gällande dessa artister blir man dumförklarad. Det är mänskligt att göra fel. Hade jag släppt 35 album hade jag också gjort ett antal dåliga låtar - Garanterat.
Personligen gillar jag verkligen Dire Straits, men är albumen perfekta? Är alla låtar lika bra som dom 5-10 bästa? Är Mark Knopfler som soloartist verkligen SÅ intressant eller mer halvtråkig gubbe som fortfarande kan spela gitarr, men fastnat i något låtskrivarträsk där det mesta låter likadant? Jag kan uppskatta hans soloalbum, men dessa skulle glömmas bort rätt snart om det inte vore för hans år i Dire Straits. Tror inte skivbolagen skulle backat upp honom särskilt länge heller om han bara dykt upp som äldre och börjat ifrån sin solokarriär. Det kan jag erkänna - Varför är det så svårt för vissa och erkänna att någon över dom övre nämnda gjorde en del snedsteg eller låtar som inte är så överdrivet bra?
Av en slump hörde jag låten
Brothers in arms häromdagen. Trodde verkligen att den var sönderspelad fast kände något annorlunda denna gång. Lev och lär.
Det är intressant det du skriver angående Dire Straits:
halvtråkig gubbe summerar och med all min respekt för alla dessa artister vars plattor jag har köpt så kanske kan Dire Straits klassas med Phil Collins, Simply Red mm. i all välmening som borgliga artister och borgliga konserter: där publiken består av verkligen tjusiga personer som känner trygghet, dansar och har riktigt kul (då en Motöhead- konsert är lika behaglig och trygg fast de går inte dit).
Citat:
Ursprungligen postat av
realFEZ
Vad finns det för bra svensk country egentligen? Alf Robertsson är väl det enda jag kommer på. Det är väl inte True Country det här kanske, men ändå.
Alf Robertson – Hundar & Ungar Och Hembryggt Äppelvin (1977)
https://www.youtube.com/watch?v=1x4_9pkDxW0
Känner inga svenska country artister och nämnde svenskar som folk som har stämmor och sjungandet i blodet på grund av denna vana av dikter, sjungadet vid middagar, kyrka osv.
Bland de svenska röster som berör mig, typ vilken stämma, finns Mauro Scocco och Lisa Nilsson.
