Posta era mest kontroversiella musikåsikter

Vad finns det för bra svensk country egentligen? Alf Robertsson är väl det enda jag kommer på. Det är väl inte True Country det här kanske, men ändå.

Alf Robertson ‎– Hundar & Ungar Och Hembryggt Äppelvin (1977)
https://www.youtube.com/watch?v=1x4_9pkDxW0

Vad finns det för bra svensk country egentligen? Alf Robertsson är väl det enda jag kommer på. Det är väl inte True Country det här kanske, men ändå.

Alf Robertson ‎– Hundar & Ungar Och Hembryggt Äppelvin (1977)
https://www.youtube.com/watch?v=1x4_9pkDxW0

Att Bob Dylan är fullständig förkrossande överlägsen musiker jämfört med alla andra.

Om vi skulle sätta in allt på en skala så spelar BD naturligtvis ensam i högsta ligan, sedan kommer ingenting, sedan kommer ingenting, sedan kommer Leonard Cohen i division 3, sedan kommer Morrissey i division 4, sedan kommer ingenting, sedan kommer alla andra i gärdsgårdsserien - division 6.

Detta brukar folk störa sig på, "Jävls musiksnobb" - brukar de säga, av någon oförklarlig anledning. Det finns inget snobbigt alls i detta. Dylan är en folksångare. Hans texter och musik appellerar till den vanliga människan, den lilla människan som ofta befinner sig på botten av samhället pga sitt sunda förnuft.

De snobbiga är ju posörerna, de som hycklar och godhetssignalerar. Karriärister med köpta pk-åsikter – de är snobbarna.

Fattar inre varför min musikåsikt är kontroversiell, men det är den, varför jag postar inlägget just i denna tråd.

Någon som håller med mig?

Musikaliskt har jag hört bättre från pubtrubadurer som har druckit ikapp med publiken. Texterna är inte dåliga men jag blir lite illamående av att höra någon ur borgerligheten sko sig på sånger för proletariatet. Dylan och Lennon skulle båda ha ställts på knä i sina respektive pengahögar och fått en kula var i skallen för att ha skrivit texter dom inte själva förstår i syftet att lura arbetarklassen på pengar.

Musikaliskt har jag hört bättre från pubtrubadurer som har druckit ikapp med publiken. Texterna är inte dåliga men jag blir lite illamående av att höra någon ur borgerligheten sko sig på sånger för proletariatet. Dylan och Lennon skulle båda ha ställts på knä i sina respektive pengahögar och fått en kula var i skallen för att ha skrivit texter dom inte själva förstår i syftet att lura arbetarklassen på pengar.

Dylan är mycket mer än klasskamp. Jag är ett fan, och han är bland dom bästa på den typ av grej han gör, men jag anser samtidigt att det finns dom som är milsvida överlägsna honom rent tekniskt musikaliskt på gitarr etc.

Det var bara i början av 60-talet Dylan var en "protestsångare" - efter det blev han en mer djup, rik, nyanserad och intressant textförfattare.

Haha, Dylan är ingen Descartes, ge er nu. Han är en semimusikalisk klassförrädare som blev lite snurrigare med åren pga allt skit han snortade. Men så är det ju med Dylans fans, han blir en husgud med betoning på Gud, Bob Sokrates Den Vise Dylan. Trams.

Vad finns det för bra svensk country egentligen? Alf Robertsson är väl det enda jag kommer på. Det är väl inte True Country det här kanske, men ändå.

Alf Robertson ‎– Hundar & Ungar Och Hembryggt Äppelvin (1977)
https://www.youtube.com/watch?v=1x4_9pkDxW0

Christian Kjellvander är väl självklar.

Det skulle väl vara den här då, från 1964:

Jailbird Singers -- Rulla på, rulla på

För övrigt med text av en ung Cornelis Vreeswijk, som släppte sin debut-LP senare samma år, och med Anders Burman som producent.

Ska väl tilläggas att snubben på banjo är amerikanen Tom Paley...

Country Med Cacka: https://www.youtube.com/playlist?list=OLAK5uy_msLRWt2Qmw4Ovl7VZ6gEaUK60dmw TI1l4

Ja, det där var inte illa det. Någon slags Easy Listening-Country? I alla fall den därninga "En solig söndagmorgon".