• 1
  • 2
2019-09-29, 11:53
  #1
Medlem
cumberis avatar
Jag har under flera år kämpat på med träning av olika slag, mest löpning. Det har inte gått så snabbt men har ändå harvat på, som sagt. Har känt mig ganska duktig ändå, att jag öht kommer ut på mina joggingrundor m.m. fast det ofta känts tungt.

För drygt ett år sedan blev jag tillsammans med en man som då var lite överviktig, något jag faktiskt uppskattade efter att ha varit med en skitsmal man innan. Äntligen fick jag känna mig mer "omhändertagen", någon sorts primitiva känslor antar jag, att mannen är större och starkare och kapabel att ta hand om och "skydda" mig. En stor famn att få krypa in i, få känna trygghet på något vis, rent fysiskt, något jag verkligen saknat.

Nu har jag fått problem med mina känslor på två sätt som ändå hänger ihop.
1. Plötsligt fick min partner nog av sin övervikt och från en dag till en annan började han ett nytt liv med oerhört strikt, kalorifattig kost och massor av träning. Han har fram tills nu gått ned 25 kg och känns/ser jättesmal ut. Plötsligt har jag inte längre den där trygga famnen att "gömma" mig i, det som tidigare var en del av den person jag blev intresserad och attraherad av. Han har sakta blivit en annan, inte bara viktmässigt utan även när det gäller hela livsstilen. Förut kunde vi lite på skoj t.ex. ha champagne- och ölprovning på helgerna och göra (ofta god och onyttig) mat tillsammans. Vi hade det liksom "trivsamt".
Nu känns det som att mycket handlar om att äta nyttigt, och det förekommer ingen alkohol längre (det förhöjde ändå våra helger att trivseldricka lite, roligt att köpa olika champagner och testa, ja, vi hade roligt tillsammans helt enkelt)

2. Han har verkligen kommit igång med träningen och har på kort tid blivit jätteduktig, både hur ofta han tränar (ibland två ggr/dag) och resultatmässigt. Själv har jag tidigare känt mig duktig som gjort mitt bästa och harvat på med mina löprundor under åren, varit lite stolt över att jag lyckats hålla i det trots att det känts motigt. Plötsligt kommer han och "går om" mig på bara ett par månader, och det som jag tidigare kände att jag gjorde bra är nu ingenting jämfört med vad han presterar. På bara ett par månader springer han milen på under en timme, styrketränar nästan varje dag, cyklar ibland två mil till jobbet m.m. Jag känner mig som sagt "ifrånåkt". Detta skulle nog en del ta som något peppande, att tävlingslusten väcks, men tyvärr känner jag mig bara väldigt dålig :-(

Där är han nu, smal, kaloriräknande och hårt tränande. (Jag beundrar honom verkligen och han har gjort det jävligt bra, ska tilläggas, det tycker jag verkligen.)
Här är jag utan den där fysiskt stora, trygga famnen jag blev äntligen funnit och blivit attraherad av, utan våra helger med "trivselmat-/dryck" m.m. Framförallt har det här med träningen istället för att hjälpa (trigga min träningslust) istället stjälpt mig och skapat en känsla av... avundsjuka kanske? Här har jag kämpat på i många år, och så kommer han och blir svinbra direkt... Tappat träningslusten nästan helt. :-(

Har någon annan liknande erfarenheter? En partner som plötsligt "skärpt till sig" och liksom blivit någon annan än vad han/hon var då ni blev tillsammans?
Det känns jättetråkigt att jag inte kan förmå mig glädjas åt hans resultat/målinriktning utan att alltihop istället drar ned mig mentalt och får mig att känna mig dålig och dessutom har minskat min attraktion för honom. Det gör mig verkligen uppriktigt ledsen. :-(
Citera
2019-09-29, 12:09
  #2
Moderator
pbos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cumberi
Jag har under flera år kämpat på med träning av olika slag, mest löpning. Det har inte gått så snabbt men har ändå harvat på, som sagt. Har känt mig ganska duktig ändå, att jag öht kommer ut på mina joggingrundor m.m. fast det ofta känts tungt.

För drygt ett år sedan blev jag tillsammans med en man som då var lite överviktig, något jag faktiskt uppskattade efter att ha varit med en skitsmal man innan. Äntligen fick jag känna mig mer "omhändertagen", någon sorts primitiva känslor antar jag, att mannen är större och starkare och kapabel att ta hand om och "skydda" mig. En stor famn att få krypa in i, få känna trygghet på något vis, rent fysiskt, något jag verkligen saknat.

Nu har jag fått problem med mina känslor på två sätt som ändå hänger ihop.
1. Plötsligt fick min partner nog av sin övervikt och från en dag till en annan började han ett nytt liv med oerhört strikt, kalorifattig kost och massor av träning. Han har fram tills nu gått ned 25 kg och känns/ser jättesmal ut. Plötsligt har jag inte längre den där trygga famnen att "gömma" mig i, det som tidigare var en del av den person jag blev intresserad och attraherad av. Han har sakta blivit en annan, inte bara viktmässigt utan även när det gäller hela livsstilen. Förut kunde vi lite på skoj t.ex. ha champagne- och ölprovning på helgerna och göra (ofta god och onyttig) mat tillsammans. Vi hade det liksom "trivsamt".
Nu känns det som att mycket handlar om att äta nyttigt, och det förekommer ingen alkohol längre (det förhöjde ändå våra helger att trivseldricka lite, roligt att köpa olika champagner och testa, ja, vi hade roligt tillsammans helt enkelt)

2. Han har verkligen kommit igång med träningen och har på kort tid blivit jätteduktig, både hur ofta han tränar (ibland två ggr/dag) och resultatmässigt. Själv har jag tidigare känt mig duktig som gjort mitt bästa och harvat på med mina löprundor under åren, varit lite stolt över att jag lyckats hålla i det trots att det känts motigt. Plötsligt kommer han och "går om" mig på bara ett par månader, och det som jag tidigare kände att jag gjorde bra är nu ingenting jämfört med vad han presterar. På bara ett par månader springer han milen på under en timme, styrketränar nästan varje dag, cyklar ibland två mil till jobbet m.m. Jag känner mig som sagt "ifrånåkt". Detta skulle nog en del ta som något peppande, att tävlingslusten väcks, men tyvärr känner jag mig bara väldigt dålig :-(

Där är han nu, smal, kaloriräknande och hårt tränande. (Jag beundrar honom verkligen och han har gjort det jävligt bra, ska tilläggas, det tycker jag verkligen.)
Här är jag utan den där fysiskt stora, trygga famnen jag blev äntligen funnit och blivit attraherad av, utan våra helger med "trivselmat-/dryck" m.m. Framförallt har det här med träningen istället för att hjälpa (trigga min träningslust) istället stjälpt mig och skapat en känsla av... avundsjuka kanske? Här har jag kämpat på i många år, och så kommer han och blir svinbra direkt... Tappat träningslusten nästan helt. :-(

Har någon annan liknande erfarenheter? En partner som plötsligt "skärpt till sig" och liksom blivit någon annan än vad han/hon var då ni blev tillsammans?
Det känns jättetråkigt att jag inte kan förmå mig glädjas åt hans resultat/målinriktning utan att alltihop istället drar ned mig mentalt och får mig att känna mig dålig och dessutom har minskat min attraktion för honom. Det gör mig verkligen uppriktigt ledsen. :-(
Jag tycker det finns några olika saker att fundera över. Till att börja med bör du fundera över varför du fäster så stor vikt vid att hans kroppshydda minskat? Det ligger helt hos dig och är något du borde jobba med. Han borde kunna ge dig exakt samma trygghet utan att ha en ohälsosam kropp. Du borde endast vara stolt över honom! Ganska troligt är det pga att du finns i hans liv som han plötsligt orkat ta tag i träning och startat en hälsosammare livsstil. Han vill bli attraktiv för dig!

Men sedan har det gått till överdrift när priset för den hälsosammare livsstilen är att ni inte längre gör saker tillsammans som du uppskattade. Det borde ni prata om! Har du berättat att du saknar måttligt sälkskapsdrickande och champagneprovning? Om du samtidigt berättar hur stolt du är över hans träningsresultat och hur attraktiv han blivit är det helt naturligt att säga att du också vill få tillbaka lagom av det gamla även om det kostar något kilo i extra vikt.
Citera
2019-09-29, 12:12
  #3
Medlem
Kniv-Yxas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pbo
Jag tycker det finns några olika saker att fundera över. Till att börja med bör du fundera över varför du fäster så stor vikt vid att hans kroppshydda minskat? Det ligger helt hos dig och är något du borde jobba med. Han borde kunna ge dig exakt samma trygghet utan att ha en ohälsosam kropp. Du borde endast vara stolt över honom! Ganska troligt är det pga att du finns i hans liv som han plötsligt orkat ta tag i träning och startat en hälsosammare livsstil. Han vill bli attraktiv för dig!

Men sedan har det gått till överdrift när priset för den hälsosammare livsstilen är att ni inte längre gör saker tillsammans som du uppskattade. Det borde ni prata om! Har du berättat att du saknar måttligt sälkskapsdrickande och champagneprovning? Om du samtidigt berättar hur stolt du är över hans träningsresultat och hur attraktiv han blivit är det helt naturligt att säga att du också vill få tillbaka lagom av det gamla även om det kostar något kilo i extra vikt.

Bra skrivit, håller med!
Citera
2019-09-29, 12:26
  #4
Avstängd
Lacerdas avatar
Sexlivet måste ju ha blivit bättre, om han har gått ner 25 kg så borde ni testa nya ställningar i sänge etc etc. I stället för champagnekvällarna så idkar ni porr som på film, låt viagran flöda!
Citera
2019-09-29, 12:35
  #5
Medlem
cumberis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pbo
Jag tycker det finns några olika saker att fundera över. Till att börja med bör du fundera över varför du fäster så stor vikt vid att hans kroppshydda minskat? Det ligger helt hos dig och är något du borde jobba med. Han borde kunna ge dig exakt samma trygghet utan att ha en ohälsosam kropp. Du borde endast vara stolt över honom! Ganska troligt är det pga att du finns i hans liv som han plötsligt orkat ta tag i träning och startat en hälsosammare livsstil. Han vill bli attraktiv för dig!

Men sedan har det gått till överdrift när priset för den hälsosammare livsstilen är att ni inte längre gör saker tillsammans som du uppskattade. Det borde ni prata om! Har du berättat att du saknar måttligt sälkskapsdrickande och champagneprovning? Om du samtidigt berättar hur stolt du är över hans träningsresultat och hur attraktiv han blivit är det helt naturligt att säga att du också vill få tillbaka lagom av det gamla även om det kostar något kilo i extra vikt.

Tack för kloka ord...

Jo, självklart ska inte trygghet hänga på hans övervikt... (hör ju själv hur det låter, det gör jag...) Han säger att han mår bättre än någonsin, vilket skapar en god spiral (ur hans synvinkel) - han blir motiverad att träna ännu mer, äta ännu nyttigare... Jag hade under så många år längtat efter just en sån där stor, trygg famn. Vad man än tycker om det, så - det går inte att komma undan att just den där famnen var en del av "kit:et" jag föll för, den bidrog på något vis ändå mycket till att jag attraherades av honom. Usch vad ytligt det låter, jag hör det, men - det fysiska hos en person är ju en del av attraktionen :-(

Jag vet inte hur jag ska hantera det här med hans nyvunna "sundhetsbesatthet". Känner mig så jävla dålig som inte fullt ut kan glädjas åt hans träningsresultat och se dem som peppande för mig själv i mitt träningsharvande, kunna dras med positivt i hans träningsiver. Han är verkligen peppande gentemot mig, vill att vi ska träna tillsammans m.m.

Och så förmår jag inte vända det till något positivt.

Jag känner mig verkligen missunnsam när hans framsteg bara trycker ned mig (något som alltså ligger uteslutande hos mig själv), har t.o.m. gråtit åt det men likförbannat så...

Uppskattar verkligen ditt seriösa svar, som sagt :-)
Citera
2019-09-29, 12:39
  #6
Medlem
cumberis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lacerda
Sexlivet måste ju ha blivit bättre, om han har gått ner 25 kg så borde ni testa nya ställningar i sänge etc etc. I stället för champagnekvällarna så idkar ni porr som på film, låt viagran flöda!

Jag attraherades av just en större man och har saknat det när jag varit med smala partners. Om det nu skulle vara något jag tänder på när det kommer till sex är det isf att vara den underlägsna, rent fysiskt. Tyvärr, i detta fall...
Citera
2019-09-29, 12:44
  #7
Medlem
ShallowInfidels avatar
Hear, hear, här har vi en snubbe som fått sitt "shit together".
Och vad är resultatet? Hans kvinna klagar... oväntat.
Hahahaha.

You just can't win and no matter what you do, you'll never get it right.
- Random snubbe om relationer med kvinnor
Citera
2019-09-29, 12:44
  #8
Medlem
fuskas avatar
Hej du.

Enligt mig så har du nu världens chans, han röjer ju en öppen bana för dig genom att bli "besatt" av träning.
Du behöver enbart göra som han gör eller säger. Inte själv harva tråkiga kost rekommendationer eller se på gyminstruktions filmer på Youtube. Utan bara följa din älskade till succé.

Lycka till.


Sen tror jag faktist att en vältränad famn är tryckare än en tjockis famn.
Citera
2019-09-29, 12:48
  #9
Medlem
Säg till han att du gillar mer biffigare typer än marathon löpare. Måste vara tryggare att svepas om av gigantiska armar och bredare axlar än en tjock mage.

Han kan fortsätta träna som en galning, du får din trygga farm. Dessutom när man har mer muskler kan man förtära mer kalorier, vilket gör att han inte behöver lika strikt kost.
Citera
2019-09-29, 12:51
  #10
Moderator
pbos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cumberi
Tack för kloka ord...

Jo, självklart ska inte trygghet hänga på hans övervikt... (hör ju själv hur det låter, det gör jag...) Han säger att han mår bättre än någonsin, vilket skapar en god spiral (ur hans synvinkel) - han blir motiverad att träna ännu mer, äta ännu nyttigare... Jag hade under så många år längtat efter just en sån där stor, trygg famn. Vad man än tycker om det, så - det går inte att komma undan att just den där famnen var en del av "kit:et" jag föll för, den bidrog på något vis ändå mycket till att jag attraherades av honom. Usch vad ytligt det låter, jag hör det, men - det fysiska hos en person är ju en del av attraktionen :-(

Jag vet inte hur jag ska hantera det här med hans nyvunna "sundhetsbesatthet". Känner mig så jävla dålig som inte fullt ut kan glädjas åt hans träningsresultat och se dem som peppande för mig själv i mitt träningsharvande, kunna dras med positivt i hans träningsiver. Han är verkligen peppande gentemot mig, vill att vi ska träna tillsammans m.m.

Och så förmår jag inte vända det till något positivt.

Jag känner mig verkligen missunnsam när hans framsteg bara trycker ned mig (något som alltså ligger uteslutande hos mig själv), har t.o.m. gråtit åt det men likförbannat så...

Uppskattar verkligen ditt seriösa svar, som sagt :-)
Vet du jag tror egentligen inte alls det handlar om att du föll för hans trygga famn. Tänk om det handlar om att du är rädd att mista honom om han är attraktiv? Jag vet att det låter provocerande, men det är sådant du måste gräva i hos dig själv.

Sedan ska du inte strunta i att ta upp att ni inte längre gör saker du uppskattade och som du valde honom för. Du har rätt att tycka att det är viktigt med god mat och dryck ibland!
Citera
2019-09-29, 12:57
  #11
Medlem
cumberis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ShallowInfidel
You just can't win and no matter what you do, you'll never get it right.
- Random snubbe om relationer med kvinnor

He got it faktiskt right the way he was before...

Om jag nu ska fortsätta på min (högst ofrivilliga!!! ) missunnsamhetsstig, så - "This is not what I signed up for". Han har blivit en person på gränsen till ortorexi känns det som. Jag signade inte up for en person som räknar kalorier och tränar dagligen. Vill verkligen inte att detta ska utgöra slutet på vår relation. Kanske jag borde gå till psykolog. Inser att felet till 99% ligger hos mig själv ändå. (såvida han inte på riktigt blir ortorektisk (el vad det kan heta))
Önskar inget hellre än att kunna byta mindset och vända hans sundhetsgrej till min fördel. Det vore ju det bästa.
Citera
2019-09-29, 12:58
  #12
Medlem
Kanske testa att säga detta till honom så han vet att du gillade när han var "lite större"??

Om han fortsätter med träningen stenhårt så ökar hans potential på marknaden.

Det är väldigt vanligt att killen tränar till sig och tjejen har svårare att få resultat. Män är ändå mer byggd för att utveckla muskelmassa osv.

I de flesta fall detta hänt i relationer runt mig slutar det med att snyggare och bättre kvinnor börjar intressera sig för mannen. Och du hamnar i stark konkurens.

Så prata med honom om det är enda utvägen så det är tydligt hur du känner i detta.

Annars kommer han med stor sannolikhet inom 2 år vara med någon som är bättre än dig helt enkelt.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in