Provade att gå på nattklubb igen.. såhär gick det.

Du tolerera heller inte kö till kassan på Ica/coop?
Det är naturligtvis bara för WTn och socialfall?
Du beställer självklart hem från Linas Matkassa, och på studentfirande så flygs det in kockar från Frankrike, visst? När du ringer till kundtjänst för att lösa problem x, så kräver du genast omedelbar tillgänglighet?

"Kö är för rookies."
Troll tråd.

Snyggt jobbat, du komponerade ihop ett inlägg som är totalt obegripligt, jag försöker, men förstår verkligen inte vad du vill få att.

Ditt problem är att du inte tål alkohol. Du kommer aldrig att göra heller för den delen. Bara att acceptera att du är den typen. Drick inte alkohol med andra

när jag var 18 år så var det verkligen höjdpunkten på veckan när det var fredag, skolan var slut, man åkte hem och gjorde sig redo för att förfesta hemma hos nån kompis. För att sedan bege sig ut mot klubben för att dansa. Jag var något av en mästare på fuldans, det tyckte jag var roligt och det uppskattades av dom flesta på dansgolvet, det blev lite av min grej.

Jag kommer inte riktigt ihåg när intresset för klubben började dala, har för mig att det gick rätt så fort. Det blev tjatigt att gå till samma ställe vecka efter vecka. Jag tyckte det var mycket roligare på förfesterna och det blev riktigt antiklimax när alla andra ville dra ut.

Jag var nog runt 19 när jag slutade gå till klubben, och sedan dess har det inte blivit många besök för min del. Jag är 24 idag och en del av mina gamla vänner går fortfarande och klubbar och tycker det år genuint roligt.

Jag hade absolut ingenting att göra nu i helgen så bestämde mig för att gå ut ensam för att se om jag kanske kunde hitta någon att prata med. Något som absolut inte är likt mig då jag extremt blyg och introvert. Men jag tänkte att jag skulle ge det en chans, det kanske blir kul.

Jag ”drack lite mod” innan jag begav mig. Jag blev tull och med lite taggad. Jag ställde Mig i den långs kön som kryllande utav gapiga grabbar, som förmodligen ville hävda sig på nåt bis. Aja, stämningen kanske blir bättre där inne tänkte jag.

Det första som slog mig när jag kom in för hur otroligt jävla ashögt musiken spelade. Såhär var det fan inte ”på min tid” då kunde man åtminstone höra sig hörd om man ville.

Jag köpte en öl och såg mig pessimistiskt ut över folket för att se om det fanns någon att interagera med. Svar nej, inte som jag kände mig bekväm nog att ta initiativ till att prata med. Jag tänkte att min plan att prata med någon här inne är ganska körd så jag drog på mig dansstövlarna och begav mig mot dansgolvet, tanken slog mig att jag skulle göra min fulaste jävla fuldans men jag kunde tygla mina impulser. Det hela resulterade istället i några sjukt stela dance moves och det kändes som alla stirrade på mig. Men i själva verkar var såklart alla inne i sitt eget. Det var en stor skillnad från hur jag minns klubben, när vi gick ut så dansade liksom alla med alla, man kunde få ögonkontakt med främlingar och man skrattade tillsammans. Här dansade alla var för sig, möjligtvis två o två, men det fanns liksom ingen känsla hos nån kändes det som.

Jag övergav dansgolvet och letade mig ut till terassen för att röka en cigg. Nu kanske jag får chansen att prata med någon. Men mina sociala färdigheter är inte så stora tröts att jag druckit mig aningen berusad innan jag huk ut.
Det var trångt på terassen och jag fick ta emot både en och annan armbåga i ryggen. Sånt gör mig galen folk som bara plöjer sig fram.

Jag insåg ganska snabbt att ingen kommer komma fram till mig för att prata, alla var upptagna med att gorma o vråla, folk betedde sig som djur, speciellt killarna som alla försökte hävda sig på diverse djuriska sätt. Det var ingen som skrattade eller såg ut att ha speciellt roligt. Det kanske bara är mig det är fel på tänkte jag. Jag tänkte att jag var han den där underliga killen stod ensam i ett hörn och går ut på klubben själv. Kunde inte påta bli att skratta.

Nånstans här så bestämde jag mig för att jag skaffat mig tillräckligt med intryck för att bilda mig en uppfattning kring hur klubbmiljön ser ut idag, jag blev förvånad faktiskt över hur lite som stämde överens med hur jag minns det. sen förstår jag ju också att det inte är rättvist att jämföra en kväll utan några vänner, mot en en kväll tillsammans med folk man redan känner. Men jag tror faktiskt inte det hade blivit mycket roligare ändå, det var trust stämning och dålig musik.

Där fick ni följa med mig på mitt lilla äventyr, påminn mig om att aldrig va sådär spontan igen för det här jag aldrig om. Jag håller mig till att gå på rave, där tar folk hänsyn, sprider glädje och kärlek till alla, och bra musik är det också.

Men för att föra något diskussionsunderlag till tråden:
I vilken ålder börjar det bli lite konstigt att gå ut på dansklubb? Jag har förstått att i storstäder som Stockholm så är det väl mestadels 25-30+åringar ute o ränner på klubbarna om nätterna? Är det inte till o med typ 25 årsgräns på många ställen? Personligen har jag svårt tänka mig vuxna människor i den åldern festa järnet på en nattklubb? Lite omoget kan jag tycka. Men hey, andra kanske anser att det är omoget att knarka och rejva skogen ett dygn i sträck, alla är vi olika.

Är du mellan 25-30 och tycker det år det roligaste som finns? Motivera gärna vad som är så roligt. Jag är nyfiken på att höra andras input än bara min egen.

Okej, så du är 27 och gillar fortfarande att klubba, och det ska du förstås fortsätta att göra så länge du får ut nånting bra av det.

Men vissa frågetecken ställs jag ändå inför.

Vad är det för ålder på människorna som vistas på din föredragna klubb?

Om det till största delen är 18-20 åringar så kan jag inte låta bli att tänka på vad du får ut av at hänga bland folk som är väsentligt yngre än sig själv? Visst båda åldersgrupperna räknas väl till ”vuxna”, men i min värld är folk som är 27 år vuxna på riktigt medan 18 till typ 22åringar är fortfarande ungdomar. I mitt huvud blir det bara fel och konstigt när ”riktiga” vuxna leker bland ungdomarna .

Jag har gått på nattklubb upp mot 45 eller nåt men jag hade yngre vänner. Kändes inte konstigt direkt förutom att musiken var ganska kass på vissa ställen.

Inte så att jag blivit "gammal gubbe" då jag faktiskt kan höra på modern musik. Musikurvalet där var dock ofta särdeles kasst.

Fast gick även på klubbar med speciell musik som ibland tilltalade mig mer. Ganska mysig stämning ibland. Lite mystiskt, drömskt... Närhet mellan främlingar etc...

Så överlag inte så illa. Ok, volymen egentligen för hög och det var så redan då när jag gick ut och det var 4-5 år sedan...

Asså, med tanke på att du i dina andra trådar kommit ut som en tokpundare som sitter på andras uteplatser och snor el samt funderar på om du ska skjuta dig i huvudet eller ej så undrar jag om krogen verkligen är rätt miljö för dig. Jag skulle spontant säga nej. Jag dömer ingen, whatever floats your boat liksom men jag skulle nog tippa på att det nog är betydligt bättre att fortsätta tugga svamp och rejva i skogen än att klänga på småvilt på dansgolvet.

Sånt här får mig att fundera vad som är i O-fas,, jag eller världen?
Själv närmar man sig det 50 och älskar fortfarande att dansa loss till den senaste dansmusiken
för övrigt så är fotfarande tex Sven Väth 55, en legend och fadern av Ibiza

Vad har ni blivit för stofiler egentligen?

Herre gud,, 30-åringar som gnäller::
"spelar för högt"
aj aj aj, det skräller i hörapparaten!!

Som varandes snart 50 uppskattar jag fortfarande ett riktigt disco i Ex Ibiza, eller obskyra ryska grott-rave
Där kan man åtnjuta musik som fyller en från topp till tå med bas som slår dig gul och blå samt gör dig bakfull fast ni ej druckit.

Vill man ragga eller snacka så går man till pub, vill man dansa runt i musikens tecken utan en massa tjafs
så besöker man klubb med volym och ljus

Jag vet inte riktigt om jag skulle kalla mig för ”tokpundare” längre. Möjligtvis att min syn på vissa saker kan uppfattas som för liberala ovh därmed kan tolkas spm pundiga åsikter, och det köper jag att folk kan tycka:

Utåt sett så är jag ialllafall ingen tokpundare längre. Jag har tagit amfetamin 4 gånger senare 6 månaderna. Från att ha använt på tok för mycket dagligen under flera år. Jag ser fet ändå som en bedrift jag kan vara hyfsat nöjd med. Eller?

Ja, jag satt på GRANNENS uteplats, som jag visserligen aldrig pratat med tidigare, men som bor i samma hus en våning ner. Och pm set räknas som att ”sno el” om man lånar ett eluttag till telefon så är jag väl en eltjuv, men då står jag för det också.

Jag har svårt att kunna ta det du skriver seriöst när du i en menig påstår att du inte dömmer någon för att sedan föra dig med en rad egna tolkningar på hur du uppfattar mig efter att ha läste lite inlägg jag publicerat i hopp om att få nå slags hjälp på en problematik som begränsar mig i mitt liv.

Om mina problem tar ifrån mig min rätt att uttrycka mig över hur jag upplevde klubben så OKEj mr perfekt ska i fortsättningen sluta uttrycka mina åsikter om klubben vu mina personliga problem.