Ruinerad ekonomi, hjälp att ta mig ur

Det kanske kom för dig att att 10000 kr av de 12000 står för hyran och avbetalning för lån om han nu bor i bostadsrätt?

Som du märker svarade jag först av alla i tråden och jag svarade därför på trådstarten. I den stod inget om bostadsrätt och avbetalning på den. Inte i något inlägg senare av TS står det att han bor i bostadsrätt. Han skriver bara hyra.

Så här stod det i trådstarten:


12 000 kr till hyra, räkningar och mat. Plus 10 000 - 15 000 kr till amorteringar.

Så det enda sättet TS kan sänka sina levnadskostnader (ha mer att leva på) medan han snabbt betalar av skulderna, är att dra ner på posten 12 000 kr.

Tack för så många svar!

Jag håller med er som är kritiska till titeln. Den är lite överdriven, men samtidigt är det relativt.

Min ekonomi var bra. Den försvann. Jag sitter nu med 200k i lån istället för 700k på banken.

Det får ändå ses som om att ekonomin kraschat, därav ruinerad. Men ja, det finns värre sitsar.

Det jag brottas med mest är mina egna tankar. Jag hade 400k i handen. Varför slarvade jag bort den förutsättningen? Idag hade det varit 700k på banken, lätt. Extremt mycket pengar!
Istället sitter jag på ett lån på 200k.

Det stressar mig som fan att jag hamnade här.... samt att jag skäms som bara satan.

Att tillägga är att jag inte längre bor i Malmö utan i Gbg.

Gjort är gjort, det tjänar ingenting till att gå och gräma sig. Jag har också slarvat bort pengar på dåliga val jag gjorde innan jag började fatta privatekonomi. Det enda du kan göra är att leva framåt.

Skam är inte rätt känsla. Den kan inte hjälpa dig. Det är ingen annan som ser ner på dig för det här (det hoppas jag inte i alla fall; om du har sådana människor i ditt liv så behöver du nya vänner). Kan du prata med andra om det här? I min erfarenhet så blir de flesta problem lättare bara av att prata om dem. Du säger att du skäms och då kanske det inte är så lätt att prata om det. Men pröva, träffa någon du står nära och ta upp hur du känner kring det här. Om du tänker logiskt på det hela så finns det ju ingen anledning för den personen att se ner på dig.

Tack för alla svar!

Jag försöker se framåt, men det gnager något överjävligt i mig att jag ligger 200k back istället för att, som tidigare sagt, kunnat ligga ~700k plus.

Blir lite begränsad över det faktum att jag känner att jag ligger back. Blir därför snål, vilket stör mig.

Hur tycker ni jag ska göra när jag är fri från lånen? Ska jag spara ihop en buffert på 100k och efter det lägga överskott på fonder?

Vill köpa hus om 3 år, vilket kräver att jag har besparingar kring 300k.

Är det någon idé att lägga pengar på fonder för så kortsiktigt sparande?

Ett privatlån på så mycket pengar kan vara ganska tråkigt, jag ser varför du vill bli av med det. Så länge du har god kontakt med långivaren så är de ju lugnt, speciellt om ni lagt upp en avbetalningsplan. Nu vet jag inte om "han" sätter på lite ränta men annars, med din lön bör de inte vara ett problem att ta ett lån från banken och slippa besväret med långivaren.

Jag vet det är en minus-affär men om långivaren är knas så är det kanske bästa väg?

På tre år ska du alltså ha ett överskott på 500 tkr? Tufft mål. Jag önskar dig lycka till och hoppas du klarar det. Vad gäller sparande efter efter lånen hade jag inte lagt något i fonder idag med så kort tidshorisont. Min bedömning är att marknaden idag är dyr och jag tror på en stor sättning inom tre år.

// CC

Tack för svar! Ja, det är ett nästan omöjligt mål. Här siktar lägre och hoppas att ha 200 000 kr om 3 år.

Jag har fortfarande stunder där jag mår fruktansvärt dåligt. Inser vad som faktiskt har hänt, vilket får mig att börja svettas, tunnelseende mm.

Här någon av er flashbackare någon o er närhet, eller på egen hand, tagit sig ur en liknande sits och mår bra idag?

Hej Fotbad

Har ingen erfarenhet av att vara i din situation men det finns säkerligen många här på FB som har. Tråkigt att höra att du fortfarande mår dåligt. Du kanske ska gå och tala med någon som "lär" dig att leva med ditt misstag. Det finns bra tekniker idag. Googla om du inte vill träffa en terapeut. Finns säkert en hel del på nätet med tips o trix på hur man ska bryta tråkiga mönster och tankegångar.

Själv är mitt råd som lekman att inse att leva innebär att begå misstag. Så är det. Vad du måste inse är även allt annat som du har och som du ska vara glad över. T ex din fysiska hälsa. Vad spelar 10 mnkr på kontot för roll den dagen cancerbeskedet kommer? Den rike önskar sig 1000 saker. Den sjuke bara en, för att citera någon klok person. (Kines, har jag för mig).

När du mår dåligt över ditt misstag. Fokusera på vad du har som är bra. Att titta på de som har det värre, kan också hjälpa (typ lyxfällan).

Vad är förresten ditt alternativ till att må bra? Att må dåligt resten av ditt liv? Skulle inte tro det. Därav av kan du börja med att må bra redan idag. Finns ingen vinst i att vänta.

// CC

[quote=Fotbad|67933805]Tack för alla svar!

Jag försöker se framåt, men det gnager något överjävligt i mig att jag ligger 200k back istället för att, som tidigare sagt, kunnat ligga ~700k plus.

Blir lite begränsad över det faktum att jag känner att jag ligger back. Blir därför snål, vilket stör mig.

Hur tycker ni jag ska göra när jag är fri från lånen? Ska jag spara ihop en buffert på 100k och efter det lägga överskott på fonder?

Vill köpa hus om 3 år, vilket kräver att jag har besparingar kring 300k.

Är det någon idé att lägga pengar på fonder för så kortsiktigt sparande?[/QUOTE]

Nej, fonder ska enkom användes på sparhorisonter på minst 5 år och helst 10-15 år. Om du ska spara till en insats inom 3 år är du väldigt beroende av att dessa pengar faktiskt inte backat när du är i köpläge. Du ska placera dessa på ett räntekonto med insättningsgaranti (dålig ränta, men bättre än bankerna 0). Du kan hitta dessa banker på compricer.