Sverige, det nya U-landet med elbrist.

Elnätsutbyggnaden går trögt – gröna satsningar utan el

En elchock bromsar den gröna nyindustrialiseringen i norr. Elnäten där hinner inte byggas ut snabbt nog, enligt ett förhandsbesked från Svenska Kraftnät. Bara hälften av behovet kan klaras i första etappen, och nya gröna industrisatsningar får vänta.

För lite och för sent

Industrierna har bett om mer kapacitet redan till 2026, men den elnätsutbyggnad som nu presenteras kommer att vara klar först mellan 2028 och 2030. Möjligen kan vissa delar släppas på innan dess, förklarar han, men i huvudsak innebär beskedet att det både blir begränsningar i elnätskapaciteten och i tid.

Det innebär att en hel del av industrierna i den nya gröna industrisatsningen längs Norrlandskusten nu får nobben, eller i alla fall får vänta längre på att sätta igång. Några blir utan, enligt Gustafsson.

Exakt vilka det blir avgörs av regionnätsföretagen Vattenfall och Skellefteåkraft, enligt Daniel Gustafsson. Men Skellefteåkraft, som batterifabriken Northvolt ska få sin el ifrån, har fått en stor del av sina behov beviljade i denna första etapp. Vattenfall, som ska försörja de gröna stålindustrierna Hybrit och H2Green Steel i bland annat Boden och Luleå står fortfarande en bra bit ifrån sina totala behov, förklarar han.

Daniel Gustafsson förstår att beskedet nu kan att slå ned som en bomb hos företagen. Men han försäkrar att han och Svenska Kraftnät har gjort allt som går för att få fram elen i tid.

Gröna industrier kan flyttas utomlands

Snabba på. Om inte elnäten och elproduktionen byggs ut tillräckligt i norra Sverige så kan investeringarna hamna utomlands i stället, varnar både Svenskt Näringsliv och H2Green Steel.

---

Hon förklarar att företaget behöver sin el redan till årsskiftet 2024-2025, och att de inte vill ge upp sin tidplan.

– Vi ska föra diskussioner om att öka effektuttagen, det finns konkreta tekniska lösningar för det. Men det är också viktigt att myndigheter stöttar med att förenkla tillståndsprocesserna.

Fast om det inte skulle gå att få fram elen snabbare så måste H2 Green Steel börja titta på andra lösningar, förklarar hon.

– Det är klart att vi vill göra det här i Sverige, av flera skäl. Men om vi inte kan så får vi titta på andra platser, säger Jenny Molvin.

Varnar för flytt
Jan Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, varnar också för att nya gröna satsningar i industriomställningen kan hamna utanför Sverige om inte elen kommer fram fort nog.

– Klarar vi inte det här så kommer nog investeringarna att bli av, men det blir av någon annanstans. Vi måste ha ett otroligt stort fokus på ledtider, och tillståndsprocesserna måste effektiviseras, säger han.

– Jag vill att investeringarna ska hamna i Sverige.

Energiminister Khashayar Farmanbar lovar att göra precis allt vad han kan för att snabba på elnätsutbyggnaden och förenkla tillståndsprocesserna.

Grejer på gång

Han påpekar att en hel del redan är på gång. Tillståndsprocessen ska halveras inom bara tre år, till 2025. Dessutom har en ny investeringsstrategi tagits fram, som innehåller konkreta punkter för att snabba på elförsörjningen.

Det är många intressen som måste vägas mot varandra, exempelvis samernas intressen, markägares intressen, naturhänsyn och annat som kan stå emot behov av mer el. Men det ska finnas bättre metoder för att göra avvägningarna, förklarar han.

– Man har många intressen att ta hänsyn till. Men måste komma ihåg att energi är ett grundläggande intresse för hela energiomställningen.

Kösystemet

Han kan också tänka sig att se över kösystemet för elutbyggnaden, om det behövs. Som det är i dag är det enbart kötiden som avgör, men det kan vara aktuellt med andra kriterier. Som till exempel hur pass stora klimat- och miljövinsterna blir. Elbranschen säger att det krävs regelförändringar i lag för att ändra köordningen.

– Jag är inte säker på att det behövs lagändringar, men om det behövs så är vi beredda att se över det.

Han poängterar att det pågår en massa arbete för att snabba på elutbyggnaden.

– Vi har processer på gång, men en tydlig signal är att det måste gå fort, säger Khashayar Farmanbar.

Dubblat elpris på två dagar

För andra dagen i rad stiger elpriset. Flera faktorer, mindre vind och en tillfälligt avstängd kärnkraftsreaktor, spelar in men att gaspriset nu drar iväg i spåren av kriget i Ukraina har betydelse.

Elpriset rusar i Sydsverige

Elpriset rusar i Sydsverige. På onsdagen stiger priset till 227 öre per kWh i södra Götaland (elområde 4), upp från 134 öre på tisdagen, enligt prissättningen på elbörsen Nordpool.

Uppgången hänger ihop med kraftigt stigande pris på elektricitet i bland annat Tyskland, vilket i sin tur hänger ihop med högre gaspriser och högtrycksväder med lite vind vilket gör att vindkraftsproduktionen går på lågvarv.

Skattehöjning riskerar elproduktionen i södra Sverige

Regeringen beslutade den 24 mars om en lagrådsremiss om att införa en så kallad BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten som innebär en kraftigt höjd avfallsförbränningsskatt över tid. Vi är starkt kritiska till förslaget, kommenterar Erik Thorntröm på Energiföretagen. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare en kraftig skattehöjning över tid där det uttalade syftet verkar vara att lägga ned planerbar elproduktion i bland annat södra Sverige.

I regeringens lagrådsremiss föreslås att en så kallad BNP-indexering införs för avfallsförbränningsskatten från och med 2023, utöver den årliga justering som ska ske enligt konsumentprisindex (KPI). Avfallsförbränningsskatten har redan höjts kraftigt sedan den infördes våren 2020 från 75 kronor per ton till 125 kronor per ton från och med 2022.

– Vi är starkt kritiska till regeringens förslag om höjd avfallsförbränningsskatt. Det är verkligen anmärkningsvärt att regeringen går vidare en kraftig skattehöjning över tid där det uttalade syftet verkar vara att lägga ned planerbar elproduktion i bland annat södra Sverige. Förslaget går också på tvärs med regeringens nyligen lanserade elektrifieringsstrategi om att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi med fokus på att värna kraftvärmens systemnyttor i elförsörjningen. Att regeringen trots detta fortsätter med ökad beskattning av fjärr- och kraftvärmen är skandalöst och går helt emot målet om ett fossilfritt samhälle och en trygg el- och värmeförsörjning, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

– Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten i höstas visade också att skatten är ineffektiv ur miljöstyrningssynpunkt. Regeringen påstår trots detta att klimatutsläppen skulle minska med en höjd avfallsförbränningsskatt, vilket saknar verklighetsförankring då avfallet oavsett måste behandlas. Utifrån lagrådsremissen verkar regeringens långsiktiga plan för hanteringen av svenskt avfall i stället vara att skicka det utomlands för förbränning eller deponering.