Sverige, det nya U-landet med elbrist.

Larmet: Elbristen kan stoppa jättesatsningar i Göteborg

Northvolts och Volvos etablering i Göteborg är bara början. En industrirenässans är på gång i staden. Men nu larmar Göteborg Energi för att elfrågan inte är löst. ”Det är extremt bråttom”, säger Lars Edström på Göteborg Energi.

Elbrist hotar projekten
Men för att alla investeringar ska bära frukt behövs en kraftig utbyggnad av elnätet i staden, förklarar Lars Edström, vd på Göteborg Energi Elnät AB.

– De närmaste 15 åren behöver Göteborg stärka elnätskapaciteten med lika mycket som behövdes de 100 senaste åren dessförinnan. Med satsningarna på Northvolt, Volvo Cars, AB Volvo och Stena Line kommer hälften av kapaciteten att behövas i närtid. Det är bråttom, säger han.

---

– Det är extremt bråttom. Vi kan inte säga till industrin att investera utan att samtidigt garantera att det finns tillräckligt med nätkapacitet. Det är oerhört viktigt för Göteborg men även Sverige, säger han.

Den outnyttjade resursen för planerbar energi

Kraftvärmeverken i Sverige är en viktig resurs för planerbar elproduktion och kan i framtiden fungera som kolsänka. Men elproduktionen är svår att räkna hem i dag.

– Kraftvärmeverken producerar el och fjärrvärme från förnybart bränsle och finns i eller nära våra tätorter, men nya skatter blir kontraproduktiva och sätter käppar i hjulet, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

---

"Den installerade kapaciteten utnyttjas inte fullt ut under många av årets timmar"

El från kraftvärmeverk står för cirka tio procent av Sveriges totala elproduktion, vilket gör elproduktionen från kraftvärme till en viktig leverantör till det svenska kraftnätet. Den installerade kapaciteten utnyttjas inte fullt ut under många av årets timmar. Svenska Kraftnäts senaste rapport visar att under den timme då det behövdes mest el 2020, den så kallade topplast-timmen, producerade den svenska kraftvärmen el för trettiotvå procent av kraftvärmeverkens nu installerade kapacitet. Men det finns skäl till att produktionen inte är högre.

"Om incitament fanns så skulle man förstås kunna designa sin anläggningspark för att möjliggöra maximal elproduktion i alla lägen".

När kraftvärmeverkens fulla kapacitet för elproduktion ska tas tillvara används ofta andra pannor, så kallade spetspannor, som kräver andra bränslen än de som används vid normal belastning för värmeproduktion, den så kallade baslasten.

– När det blir höga skatter för de bränslen som används för att ta tillvara verkets fulla kapacitet, som den nyligen införda skatten på bioolja, blir det dyrt att köra igång spetspannor. Då kan anläggningsägaren istället minska elproduktionen på baslastanläggningen till förmån för fjärrvärmeproduktion.

---

– En annan fördel med just kraftvärmen är att den är lokaliserad där elanvändningen är stor. Kraftvärmeverken finns ju nära våra tätorter, det bidar till att produktionen ligger nära användningen. Något som är otroligt bra för effektiviteten och minskar behovet av stamnät, säger Lina Enskog Broman som är kritisk mot de försämrade villkoren för kraftvärmen på grund av beskattning av avfallsförbränning och bioolja.

"Avfallsförbränningsskatten har helt enkelt inte avsedd styreffekt, vilket precis konstaterades i Skatteverkets egen utvärdering".

– Istället för att underlätta sätter de nya skatterna käppar i hjulet för utvecklingen mot en fossilfri produktion. Avfallsförbränningsskatten har helt enkelt inte avsedd styreffekt, vilket precis konstaterades i Skatteverkets egen utvärdering, fortsätter Lina Enskog Broman.

Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten kom i början av oktober och konstaterar att införandet av skatten inte har haft avsedd effekt.