Citat:
Ursprungligen postat av
dialektiker
Såg att mamman sagt sin version i Sydsvenskan och Aftonbladet +. Någon som läst?
https://www.expressen.se/kultur/ide/...ga-medborgare/
En bra krönika. Barnen behöver bli behandlade som fullvärdiga medborgare, med rätt att själva få tycka och bilda sig en uppfattning om världen. Är man instängd så kan man inte det.
Jag tror att detta fall är som i Bjärred. Två vältaliga föräldrar, insatta i juridik och vana vid att skriva inlagor och överklaganden. De talar som myndigheterna gör. De har valt att bosätta sig insynsskyddat. I Bjärredfallet kunde de inte dra till med distansundervisning, de var tvungna att ha lärare på besök, ändå kunde man inte rädda barnen därför att socialen inte kopplades in i tid.
Här har barnen överlevt. Det ska man vara väldigt noga med att poängtera. Jag är dock oroad över att det äldsta barnet släppts vind för våg. Syskon står varandra mycket nära, men kan också användas och utnyttjas för kontroll.
Vad man kan konstatera är att barn till akademiskt skolade är ännu mer utsatta än andra barn, om föräldrarna är narcissister eller har andra psykiska problem som går ut över barnen. Det som hänt är
ofattbart. Ordvalet känns bekant för alla som läst tråden om Bjärred.
Föräldrarna har sagt till nära släktingar att de inte får höra av sig till familjen. Så klart betraktas myndigheternas ingripande som en djup kränkning och agerandet beskrivs genomgående av mamman som "överdrivet". Deras behov av kontroll uppfattas av dem själva som deras rätt till egenmakt. De har blandat ihop de både rättigheterna på ett sätt som skadat barnen.
Om jag var förälder till dessa barn skulle jag inte läsa denna tråd och jag skulle söka stöd hos psykolog. Någonstans inom dessa föräldrar finns ett stort svart hål av övergivenhet som inget barn kan reparera. Barn går i skolan för att så småningom lämna boet. Precis som i Bjärred upphörde kontakterna med omvärlden när barnen var i mellanstadieåldern, en ålder då barn börjar sin frigörelse från föräldrarna. För narcissister är detta ingen glädefylld tid, då kan kontrollbehoven växa sig över huvudet på både föräldrar och barn. Onda cirklar ritas upp. Detta sker i varierande grad, men här har isoleringen varit så tung att barnen antagligen fått begå känslomässigt våld på sig själva för att stå ut med att inte få knyta band utanför familjen. Något som är så djupt grundläggande för alla individer att det borde vara fängelsestraff för alla som försöker isolera någon annan. Här finns alla bevisen för det.
Sen är ju frågan varför man låter föräldrarna gå fria, när de hade haft nytta av psykstöd. Om de inte orkat hålla ordning i villan när barnen fanns där, hur ska de orka nu? Det är ju inte så att problemen försvann för att barnen gjorde det. Här har förstås myndiga rätt att själva välja vad de vill göra, så det enda man kan vädja om är att båda föräldrarna faktiskt ber om en behandlingsplan. Nu sägs det att narcissism, som jag tror det handlar om är svårt eller omöjligt att bota, men lidandet, det kan man alltid få hjälp för. Dessa båda föräldrar
lider. Om en är medberoende vet jag inte, men dessa två kan också behöva lämna varandra. Vem orkar vara ensam i svåra stunder? Vem
vågar stötta föräldrarna? Det råder ju osäkerhet kring vilka de är. Det finns bra organisationer därute som inte dömer utan sträcker ut en hand till människor som har det svårt. De kanske orkar kontakta de som stöter bort.