Vad kom först? Partikeln eller naturlagarna?

Däremot kan x verka ändra form pga att x tex rör/spinner/befinner sig på annan energinivå. Dvs x har en inneboende tendens att gå mot avancerade strukturer, från något simpelt till, dimensioner, partiklar, celler och civilsationer. Eftersom allt består av x så kan allt integrera med varann. x kan integrera med x. Massa integrerar med rumtiden genom gravitation tex. Man kan se x som ett enkelt a4 papper som får en mer avamcerad struktur genom att vi delar a4 pappret, och ena halvan knugglar vi ihop, delar i bitar, och lindar sen in i den andra orörda a4 delen.

Big Bang-teorin är den vedertagna kosmologiska modellen för universums tillkomst och utveckling. Teorin säger att universum började utvecklas för ca 13,8 miljarder år sedan från ett extremt hett och kompakt ursprungstillstånd. Hela den del av universum som nu kan ses ifrån jorden, det observerbara universum, var då koncentrerat i en mycket liten volym. Eftersom begreppet universum innefattar allt, även rummet och tiden, så är det från denna tidpunkt som kosmologer räknar Universums historia. Rymden har sedan dess expanderat, vilket gjort att universum blivit allt glesare och kallare. Universums expansion pågår fortfarande.

Urtillståndet var mycket hett och närmar man sig den så kallade Planck-tiden närmar man sig också Planck-Wheeler-temperaturen som är 1,4x1032 Kelvin. Rum, tid och materia blev till vid den kraftiga expansionen. Big Bang-teorin utarbetades främst av ryssen Aleksandr Fridman och den belgiske prästen och teoretiske fysikern Georges Lemaître samt holländaren Willem de Sitter utifrån de fältekvationer som Albert Einstein härlett ur sin allmänna relativitetsteori.

Lambda-CDM-modellen är den senaste versionen av Big Bang-kosmologin och brukar därför kallas för den kosmologiska standardmodellen. Den är en vältestad vetenskaplig teori som är allmänt accepterad inom vetenskapssamfundet, eftersom de ger den mest korrekta och fullständiga förklaringen till alla de fenomen som astronomer observerar. Under lång tid hade den dock en stark konkurrent i den klassiska Steady state-teorin som senare övergivits, delvis på grund av forskningsresultat producerade av en av teorins skapare och främsta förespråkare, Fred Hoyle. Enligt Steady state-teorin har universum alltid existerat.

[...] Tidslinje:

1. Planckepoken. Under denna tid skall, om teorierna om supersymmetri är korrekta, de fyra krafterna elektromagnetism, svag kärnkraft, stark kärnkraft och gravitation ha varit lika starka och således enade i en enda fundamental kraft.

2. Allt eftersom universum expanderade och kyldes ned separerades gravitation från de andra tre krafterna. Den enda elementarpartikeln som existerade under denna tid var higgsbosonen.

3. Universums temperatur sjönk till 1028 Kelvin och den elektrosvaga växelverkan separerades från de starka krafterna. Detta gav upphov till en exponentiell expansion av universum kallad kosmisk inflation. Universum gick nu in i en fas där det expanderade homogent och isotropiskt. När denna inflation avstannade var partikelinteraktionen fortfarande energirik nog att skapa exotiska partiklar såsom W-, Z- och Higgsbosoner. Detta ledde till att Universum värmdes upp igen. Efter uppvärmningen skapades kvarkar, elektroner och neutrinos.

4. Medan temperaturen fortfarande är för hög för att tillåta kvarkar att binda sig och bilda hadroner, har de fyra naturkrafterna nu antagit sin nuvarande form. Fundamentalpartiklarna fick genom Higgsmekanismen sin massa.

5. Soppan av kvarkar och gluoner kyldes ner till den punkt att hadroner bildas. Ungefär vid denna tid började neutrinos att självständigt färdas genom rymden som kosmisk neutrinobakgrundsstrålning, som liknar den mycket senare kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen.

6. Den stora massa av hadroner och antihadroner förintade varandra och lämnade leptoner och antileptoner som de övervägande ansvariga för universums massa. Mot slutet av denna epok kyldes universum till den grad att lepton-antileptonpar inte längre bildades och de flesta förintar varandra och lämnar en liten övervägande mängd leptoner.

7. Universum dominerades under denna tid av fotoner. Under denna tid kyldes universum ytterligare och nukleosyntes kan äga rum. Mellan 3 och 20 minuter efter Big Bang[1]
Protoner (vätejoner) och neutroner skapar genom fusion atomkärnor, främst helium-4. Efter ungefär 17 minuter hade temperaturen sjunkit till en nivå, där nukleosyntes inte längre kunde äga rum. Det fanns då fortfarande tre gånger så mycket väte som helium-4.

8. 70 000 år efter Big Bang började materia klumpa ihop sig i strukturer tack vare små ojämnheter i den kosmiska inflationen.