Citat:
Undersköterska, nu pluggar jag till socionom istället.
Jobbar väldigt effektivt, tänker ekonomiskt när jag agerar i olika situationer, är väldigt trevlig mot boende och deras anhöriga. Kommer ledningen med ett beslut som de tror är bra så kan jag säga till att det verkligen inte är bra för företaget då jag är ute på avdelningen och ser sakerna som det är. Exempelvis anlitade VD ett företag för matvaror etc. vilket blev dyrare. Mina kollegor kommer till jobbet bara för lönen, hur det går för företaget, boendenas situation och annat struntar de fullständigt i.
Boenden kan ha anhöriga på besök och de anhöriga kan larma på hjälp bokstavligen i en timme utan att många mina kollegor ens bryr sig. Man måste ju kunna prioritera, anhöriga kan larma och kollegan kan stå i tvättstugan för att hon tycker att anhöriga är jobbiga. Inte kul för mig heller att träffa anhöriga som många gånger kan vara misstänksamma eller otrevliga, men jag förstår något så enkelt att det ingår i jobbet. På med ett leende och behandla dem trevligt ändå.
Jobbar väldigt effektivt, tänker ekonomiskt när jag agerar i olika situationer, är väldigt trevlig mot boende och deras anhöriga. Kommer ledningen med ett beslut som de tror är bra så kan jag säga till att det verkligen inte är bra för företaget då jag är ute på avdelningen och ser sakerna som det är. Exempelvis anlitade VD ett företag för matvaror etc. vilket blev dyrare. Mina kollegor kommer till jobbet bara för lönen, hur det går för företaget, boendenas situation och annat struntar de fullständigt i.
Boenden kan ha anhöriga på besök och de anhöriga kan larma på hjälp bokstavligen i en timme utan att många mina kollegor ens bryr sig. Man måste ju kunna prioritera, anhöriga kan larma och kollegan kan stå i tvättstugan för att hon tycker att anhöriga är jobbiga. Inte kul för mig heller att träffa anhöriga som många gånger kan vara misstänksamma eller otrevliga, men jag förstår något så enkelt att det ingår i jobbet. På med ett leende och behandla dem trevligt ändå.
Jag är också undersköterska och har alltid haft mycket driv. Jag jobbar på sjukhus och är väldigt vetgirig. Mina kollegor vänder sig oftast till mig när det är något de inte kan. Jag kan det mesta som sjuksköterskorna gör och har en del delegeringar. Men jag kan säga att min arbetsgivare har NOLL KOLL på vem jag är som undersköterska och hur jag arbetar. När vi hade medarbetarsamtal så märkte jag att hon inte visste hur jag jobbar överhuvudtaget. Hon beskrev sin uppfattning om mig som typ raka motsatsen till hur jag är. Jag blir ofta berömd av patienter och deras anhöriga för mitt bemötande. Jag sätter alltid patienten i första hand och är aldrig otrevlig oavsett hur trött, hungrig eller hur ont jag har i kroppen. Men Min arbetsgivare gav mig ett fullkomligt mediokert omdöme på samtalet och jag var så jäkla sur när jag gick ut från kontoret. Samtidigt har hon gett andra, som är otrevliga och knappt gör något, massor av beröm och höjt dem till skyarna. Så oviktig och utbytbar r man som undersköterska tyvärr. Jag har alltid tänkt plugga vidare så det här är inte något jobb jag kommer fortsätta med, MEN det är synd att uskor är så underskattade för de finns så många bra och duktiga. Man borde ta till vara mer på dem.
