Misstänkt mord (dödshjälp) i Kramfors 2019-03-07

Men så bra. Det är ju nästan som en dialog? Jag tyckte ju att R:s dråp med dödsinjektion (i förhållande till sin dödshjälpkampanj) mer liknade Beneluxmodellen och i en ny artikel skriver han:

Beneluxmodellen (som inte har fokus på svårt sjuka med dödlig sjukdom) sätter subjektivt lidande i centrum.

Benelux (till skillnad från Oregonmodellen) är således modellen (med marginell skillnad mellan länderna) där deprimerade, personer med psykisk sjukdom och självmordslängtan, dementa, barn och snart kanske friska personer från 60-70 års ålder med livsleda, om vissa av ministrarna får som de vill, kan få eutanasi efter bedömning osv.

Tanken var ju att nedre åldersgränsen var 12 år men för ett par år sen dödades en 9 och en 11-åring i Belgien.
En läkare vid namn Verhagen vill skapa ett eutanadicenter för barn under 12 år i NL. Han är den som gått i bräschen för att bebisar upp till ett år får dödas med en injektion (The Groningen Protocol).
Han tycker att barn under 12 år är beslutskompetenta och vill sänka åldersgränsen i NL.

Att förstå vidden av beslut och inte vara deprimerad, psykiskt sjuk, minderårig eller dement är annars nåt som anses av största vikt i den allvarliga frågan - och det berör suicidprevention likaväl.

Förutom detta så är det väl frågan om att vården behöver förbättras snarare. Läste nånstans att debatten brukar förstärkas när sjukvården är i kris och att man inte ska underskatta den ekonomiska aspekten som ständigt rör sig subtilt under ytan.
Tänker ånyo på mannen som nu processar mot sjukhuset i Kanada. All styrka till honom!
Han fick som sagt inte assistans för att bo hemma och leva med värdighet utan förvarades istället på sjukhus i tre år och erbjöds sen dödshjälp.

Hur frekvent förekommande är detta? Hörs de här rösterna? Är de för svaga, sjuka och inte orkar kämpa eller nappade de rent av på det kränkande erbjudandet som garanterat ger en känsla att vara samhället till belastning, inte värda att få leva värdigt?

Det finns ju en snarlik kamp i det här rättsfallet - å ena sidan å andra sidan - men huvudfokus har blivit dödshjälp istället för livshjälp.

Lite kring bristerna i Oregonmodellen likaväl och som tangerar det jag skriver om och den gränslösa sluttningen som sker över tid:
December 2016, The American Psychiatric Association:
26 oktober 2019, The World Medical Association:
19 nov 2019, Sveriges läkarförbund:

Tycker att om det är Brist på Adekvat Vård för de sjuka som är det som skapar önskan om att frivilligt förkorta sitt liv. DÅ måste den enda rimliga åtgärden vara att skapa förutsättningar så att denna vård kan erbjudas!!!

Inte att inrätta Dödskliniker! (för att dölja Sjukvårdens misslyckande).

Eller hur?
Det är just detta jag värjer mig emot samt att man de facto vet via de andra länderna att gränserna vidgas in absurdum - om man nu inbillade sig att det är fyrkantiga solklara kriterier, enkla att följa.
Förutom risken med att vissa läkare och politiker väljer ut där det kan bli besparingar i förklädd omsorg.
Gissa tre ggr varför Roger inte beviljades att få vara hemma, vilket han hade laglig rätt till, förrän sjukhuset åkte på stämning.
Betänk även att Kanada är annars framstående och relativt likt Sverige på många sätt.

Det jag skulle vilja veta via aktuellt rättsfall är följande:
Det påvisas väldigt dåligt stöd och bristande hjälpinsatser.
Hade dödhjälpsdebatt varit lika primär om det hade skötts betydligt bättre?

Och jag menar allt från att inte behöva bränna ljuset i bägge ändar som anhörig, förståelse, stöd, professionell hjälp som finns på ME-mottagningarna till hjälpmedel, viss ombyggnation och/eller assistans i hemmet.
Likt som Roger efterfrågade, men med startblocken i livet snarare...

Du som gillar att förkovra dig. Läs rapport 1:2017 (32 sidor) av läkaren Mikaela Luthman och
Anne-Berit Ekström. Hon var i tv4 nyss.

"Hotet mot värdigheten
En genomgång av konsekvenserna av läkarassisterat självmord, med särskilt fokus på Oregonmodellen."

Kan inte länka till denna PDF men sök via Google, den kommer upp som träff direkt.

Du kan lita på att jag kommer att förkovra mig!

Ja, det är överskådligt och intressant. Ska vid tillfälle fördjupa mig mer i källorna då det hänvisas till undersökningar.
Det hänger uppenbart på att det verkligen är kvalité på läkare som bedömer, att rutiner noggrant följs. Det pratas om vikten av kontakt över tid, att erbjuda livsbejakande insatser, förmåga att öht bedöma den enskilde. Nån fick dödsreceptet på tre dagar om jag inte minns fel. Det tas även upp doctor shopping samt några rättsfall i riskbedömningen.

Tänker på R:s ord i sammanhanget:

"Jag tror att en människa generellt inte vill ta sitt liv om hen är åtminstone hyfsat frisk och utan allvarliga krämpor."

Det finns mycket bortom fysiska krämpor som gör människan suicidal och likaväl rädsla att vara samhället eller anhörig till belastning.
Sistnämnda ska man fundera på om människor ens ska behöva känna när man blir gammal eller sjuk.
Det åligger omgivningen en hel del ansvar i den upplevelsen. Jag menar rent generellt och likaväl i situationer med hjälpbehov inom vård och omsorg.

"Hyfsat frisk" är intressant i sig relaterat till just beslutskompetent.

Försökte extrahera vad R tänkt sig som dödshjälp.

Om Oregon (dödlig dos tabletter skrivs ut på recept att inta själv):
"Problemet med denna modell är, som jag ser det, att patienter som inte har en sjukdom som är direkt dödlig men ger ett svårt och långvarigt lidande exkluderas från möjligheten eller rätten att förkorta sitt svåra lidande.
Det är även problematiskt att en person som inte är fysiskt kapabel att själv ta läkemedlet exkluderas från möjligheten att avsluta sitt lidande."

Om Benelux ( en läkare ger en dödlig injektion):
"Bland annat innebär modellen att patienten inte har tillgång till det dödande läkemedlet och därigenom inte i samma utsträckning som med Oregonmodellen har möjlighet att välja tidpunkten då hen vill avsluta sitt liv."
"För mig personligen skulle det kännas ovärdigt att behöva boka tid för min egen avlivning."

Det tycks koka ner i krav på icke dödlig fysisk sjukdom och att inte behöva boka tid.
För avlivning.

Hans eget agerande torde passa in på alla inklusionskriterier. Han kanske vill sätta sig själv på kartan som prototyp och pionjär?

Allt om mord och dråp tas bort ur lagen, fritt fram att dö på recept hemma där den som är villig att döda andra får injicera.

Skulle ju passa Bodström som inte tycker att det är nån skillnad på att döda med injektioner (aktiv gärning ensam) versus att nån sväljer tabletter (samverkar/medverkar) - och som kan vägras att inta eller spottas ut. Eller om vederbörande ångrar sig tvärt under intag.
Det är däremot väldigt kört om nån sederas till medvetslöshet inom 90 sek via en ännu snabbare injektion.
Finns inte mycket att protestera mot där inte. För övrigt bortom all medicinsk räddning tidsmässigt och om det inte finns antidot.

Bodström vill nog bli juridisk pionjär och glänsa med prövningstillstånd i HD. Verkar vara snudd på sport inom advokatskrået att ta sig dit.
Andra samlar på frimärken.

Hovrätten sänker straffet till ett års fängelse.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...-for-dodshjalp

SVT (Överklagar dödshjälpsdom till HD): "I överklagandet till HD yrkar mannens försvarare Thomas Bodström på att den dömde i första hand ska frias då hans gärning bör betraktas som medhjälp till självmord."