1 eller 2 barn

Det beror på ålder. Du Dixie är väl runt 33...typ? Skaffa två tätt om du vill ha två barn. Ja det blir lite jobbigare, men vadfan åldern smyger sig på.

Jag har en liten under ett. Jag har alltid sagt att jag vill ha två, men jag tror inte att jag vill det längre.
Frun har sagt tre men då har jag sagt, aldrig i livet.

Lyssna på din man.
Att skaffa barn tätt har givetvis sina fördelar -- men också nackdelar. Den största nackdelen jag kommer på är att det/de äldre barnen inte får samma uppmärksamhet utan måste stå tillbaka redan som koltbarn.

Jag har själv fem barn...

9 år mellan äldsta och yngsta
4 år mellan äldsta och nästa, samt fyra år till första lillungen.
3 småbarn med 11-12 månader emellan. (Tripp, trapp och trull)

Bland de små borde det varit lite längre uppehåll så att både den nyfödda och de äldre syskonen hade fått mer "tid".
Jag ångrar givetvis inte alls att jag fått dem med det intervallet -- däremot skulle jag nog för barnens skull planerat lite annorlunda om jag hade fått göra om det.

Kan man få om man har en skada eller har förlossningsskräck.

Det känns annorlunda när de är äldre. Bebisar är inte så roliga...

Herrejävlar. Du är ju knappt ens gravid och börjar planera för nummer TVÅ?? Rekommenderar dig att ta dagarna som de kommer. Släpp all planering. När ungar kommer får man släppa allt vad planering heter och allt man tänkt skulle ske blir alldeles bakochfram

Skit i planeringen. Rätt som det är sitter ni plötsligt med tvillingar.

Svårt att svara på, då vissa förespråkar stor åldersskillnad och andra tycker det är bättre med tätt mellan barnen. Vi har två år både mellan första och andra och mellan andra och tredje och ser mest fördelar. Det blev ingen syskonsvartsjuka alls, utan den nya bebisen accepterades direkt och blev en naturlig del av familjen (ingen inkräktare); de kunde börja leka med varandra typ när bebisen var 6 månader; de delar intressen, så vi kan göra allt tillsammans som familj. Nackdelen var så klart att det blev mer jobb än om man har ett självgående barn samtidigt som man har en bebis. Men jämför jag våra barn med syskonpar som har stor åldersskillnad, så är våra mycket tajtare och har roligare tillsammans.

Det handlar om statistik och medelvärden, inte att du faktiskt dör just ett par år tidigare än du annars hade gjort. Det finns kanske femtio saker att tänka på innan man börjar fundera på det där

2 barn med ett par års mellanrum är optimalt!

Det finns psykologiska studier kring hur barn mår av att ha syskon i olika åldrar. Pseudotvillingar (<18 månaders ålderskillnad) mår sämst av barnen som har syskon.

Jag skulle inte velat ha två barn tätt inpå varandra, men så tillhör jag heller inte typen som lämnade min unge till barnvakt (nej, inte ens släktingar) före han var 2,5 år, eftersom min personliga åsikt är att så små barn alltid ska vara med en förälder. Du verkar ha andra åsikter (var öppen för att det förändras om du börjar läsa om barn och inte bara lyssnar på farmor/mormor för råd) och då är det väl lugnt att skaffa barn närmare inpå. Läs på om vad olika familjekonstellationer gör med barn psykologiskt och gör en egen bedömning av vilka personliga egenskaper du tycker är viktiga att barn får utveckla. Det är liksom helt olika val du behöver göra i ditt föräldraskap beroende på vilka egenskaper du anser är viktiga att utveckla hos människor, och det finns inget riktigt rätt eller fel svar här.

Vissa vill inte ha ensambarn, eftersom de är notoriskt krävande eftersom de aldrig behöver vänta in syskon eller dela med sig av föräldrarnas uppmärksamhet. Vissa vill ha ensambarn, eftersom de är lika notoriskt självsäkra, övertygade om att de klarar vad som helst och ofta blir självständiga.
Vissa vill ha syskon tätt inpå varandra så att barnen lär sig att samsas med jämnåriga, att dela med sig och slipper uppleva ensamhet. Andra vill inte ha syskon nära inpå varandra eftersom de barnen lär sig att de alltid måste samsas med andra, dela med sig och aldrig får vara ifred.
Vissa vill ha syskon med långa mellanrum så att de får gott om tid att ge till varje barn och äldre syskon lär sig ta hand om yngre (vilket mer eller mindre skapar självständighet och självsäkerhet i stil med ensambarn, plus en del extra ansvarstagande). Andra vill undvika det just för att de inte vill att barnen ska få ensambarndrag och inte heller vill lasta barn med ansvar för syskon. Vissa undviker den här kombinationen för att inte riskera att det äldre barnet, som kan ha blivit gammalt nog för att vänja sig vid att vara själv, ska bli för illa medtaget av att få ett syskon.

Att få syskon är både en stor glädje och en smärta för äldre barn. Syskonet i sig är en kamrat som ofta finns med resten av livet, och att få vara storasyskon kan vara väldigt fint. Men oavsett när ett syskon kommer så tar ett yngre syskon så gott som alltid monopol på föräldrarnas uppmärksamhet, och viss rivalitet skapas mellan syskonen. Alla konstellationer förstärker olika personlighetsdrag hos alla barnen (och hos föräldrarna) och ingen kan ge dig svaret på vad som är det optimala för just dig.

(Jag är förälder till ett ensambarn på drygt 7 år.)

Har två barn rätt tätt och känns som vi gjorde det smartare valet för oss.
De leker mycket med varandra då de är rätt nära varandra i ålder.
Blev bara 1 lite längre blöjperiod istället för två.

Nu när de är några år vet jag inte om jag vill ha en liten till. Visst, de är ju riktigt mysigt med en liten, men man glömmer allt bajs, skrik, spya, dåligt med sömn..

För mig känns det bättre att ha tagit allt på en gång.