1 eller 2 barn

Våra två första barn har två år mellan för att få ut maximalt av SGI samt att vår teori var att de skulle leka med varandra. Mycket bråk i flera år men nu har de stor nytta av varandra. Övriga två barn har varit fyra år efter 2:an och tre år efter 3:an. Det var som att börja om igen.

Tror mer på att ha dem tätt och sedan vara färdig med blöjor, välling, mm.

Strunta i de där kommentarerna, det är skönt att veta att man får avlastning om man behöver.
Sen är det omöjligt att säga om /hur mycket osv, men jag förstår känslan av att vilja planera eftersom man vill ha "kontroll" när man känner sig osäker.
Men det ger sig, ni kommer, om och när ni får barn, vara tvingade att ta en dag i taget och anpassa er efter situationen.
Man får också lite andra prioriteringar, och andra saker känns viktiga. Huvudsaken tycker jag är att ni har folk omkring er som ställer upp, och att ni båda har en vilja att se till att den andra parten ska må bra och få chans att återhämta sig + att ni förstår att det är viktigt att vårda er egen relation.
Sen kan det... kan.. hehe... bli så att er plan på romantisk middag på restaurang ett antal gånger slutar med att ni sitter i soffan med magsjukekräk rinnande i ansiktet och dricker kaffe istället och drar lott om vem av er som ska få duscha bort spyorna först.
Men finns viljan så löser det sig

Det är första barnbarnet i hans familj. Så alla i hans familj har verkligen sett fram emot det. I min familj så har min syster fått 2 barn. En son och tvillingar.

Jag är dock den yngsta och aldrig ens tagit hand om ett barn men mamma är van och min syster är van. Hans mamma är van i alla fall. Pappan är van.

Det här är något vi sett fram emot ganska länge och planerat för sedan vi var i tjugo.

Min man ser fram emot det och jag är 3 veckor över mensen. Har bara inte berättat det för någon av våra familjer. Provet visade positivt

Vi har planerat alltifrån kläder till resor för barnet. Planen är att jag blir mammaledig och därefter tar han över

Stort grattis!!!♥️
Det kommer gå finfint, man lär sig allt eftersom.

Det finns inga garantier att man överhuvudtaget kan få barn och det är svårt att planera innan och veta hur stor ålderskillnad man vill ha. Det kanske blir på ett helt annat sätt än man tänkt sig. Jag fick tvillingar när äldsta barnet var drygt 2 år och det var såklart jobbigt ibland men jag ser också många fördelar med att få barn tätt i ålder. Man får helt enkelt ta det som det kommer.

Värt att tänka på är att det sliter på kroppen att få barn tätt. Får man andra inom ett år kan man räkna med att ens eget liv förkortas med ett par år. Amerikanska myndigheter rekommenderar att man väntar 18 månader efter förlossning innan man blir gravid igen.

Det beror nog mycket på vilken sorts barn man får hur nära inpå man orkar med ett nytt barn.

Det typiska är väl annars att spädbarn blir väldigt snälla och lättskötta i ettårsåldern, de traskar runt och undersöker saker, roar sig själva, behöver inte övervakas exakt hela tiden och gör dessutom roliga ljud och annan underhållning. Då känner många föräldrar att detta går geschwint och bestämmer sig raskt för att skaffa ännu ett barn. Då kommer de visserligen sitta där ett drygt år senare med en kolikbäbis och ett barn i trotsåldern, men de flesta överlever även den saken.

För att komma till poängen är det nog bara du själv som kan avgöra hur du vill lägga upp din familj. Jag har haft flera barn med ungefär två års mellanrum och tycker att det fungerar bra. Barnen brukar kunna leka konstruktivt med varandra när de är ungefär två och fyra. En annan fördel är att man ofta kan flytta urvuxna kläder och urlekta leksaker från ett rum till ett annat. Men det är petitesser i sammanhanget.

Vi har ett barn och kommer inte skaffa fler barn. Största skälet till det är att förlossningen var väldigt dramatisk och min fru nästan höll på att stryka med. Ett till barn behöver inte bli lika dramatiskt men ingen av oss är beredd att ta risken. Annars hade vi troligtvis skaffat ett till.

Det finns för o nackdelar med båda delarna.
Jag o mina syskon är lite större skillnad mellan o vi jobbar hårt för att hålla syskonkontakten.
Mina egna barn är det två år mellan o de är bästa vänner.

Vi har 4,5 år mellan våra. Det är ju på två sätt. Har man tätare så har barnen mer glädje av varandra när de är små. Men det är också jobbigare. Att skaffa barn tätt är som att rycka av sig plåstret. Jobbig som fan men under en kortare period.

Ärligt talat så var det på vippen att vår första knäckte vårt äktenskap så det är väl lite därför det tog tid också.

Vårt andra barn är mycket lugnare och har inte alls varit samma påfrestning. Samtidigt är man ju mer van också. Var en sjujäkla omställning i början när man helt plötsligt inte fick sova eller göra nånting som man ville...

Det kan vara en slump också. Min mamma var sjukt nära sina bröder och de var 10 och 12 år äldre än henne. Mina kusiner där det iofs skiljer 3 år träffas knappt en gång per år.

Planerat kejsarsnitt?