Friidrottssäsongen 2019

Det var väldigt...eeh...diplomatiskt uttryckt. Men visst är det kul att han kämpar på.

Tycker det är spännande med skoutvecklingen.
Löpning är ju annars ingen materialsport, men visst är det lite surt för de som är bundna till andra sponsorer än Nike.
Snabbare osponsrade löpare kan ju köpa Vaporfly utan problem.

Sett till svenska topp-10 placeringar så är VM i Doha faktiskt det näst bästa globala friidrottsmästerskapet i modern tid (ute), tillsammans med VM i Osaka 2007. Endast VM i Tokyo 1991 var vassare och lämpligt nog är det ju där som OS avgörs om tio månader. Mästerskap i Japan är ju en given succé vad det verkar.

Vi har ju dessutom några aktiva som missade, eller inte startade i, årets VM av olika orsaker, men som potentiellt skulle kunna placera sig topp-10 i stora mästerskap om de får vara skadefria: Meraf Bahta (1500-10000m), Sarah Lahti (10000m), Fabian Delryd (höjd), Khaddi Sagnia (längd), Melker Svärd (stav), Lisa Gunnarsson (stav), Sofi Flinck (spjut)

Perseus Karlström har för övrigt fortfarande inte förärats ett brons på 20 km gång på friidrott.se VM-sida. (Det börjar bli dags nu, Juhlin) http://www.friidrott.se/historik/internationellt/VM.aspx

---
Flest svenska topp-10 placeringar i ett och samma globala utomhusmästerskap (fr o m OS 1956):

9 — VM 1991 Tokyo: Peter Widén (5:a, stav), Tord Henriksson (5:a, tresteg), Kent Larsson (6:a, kula), Patrik Sjöberg (7:a, höjd), Dag Wennlund (7:a, spjut), Niklas Wallenlind (8:a, 400m häck), Patrik Bodén (8:a, spjut), Sven Nylander (10:a, 400m häck), Frida Johansson (10:a, 400m häck)

8 — VM 2019 Doha: Daniel Ståhl (guld, diskus), Armand Duplantis (silver, stav), Perseus Karlström (brons, 20 km gång), Angelica Bengtsson (6:a, stav), Kim Amb (8:a, spjut), Kalle Berglund (9:a, 1500m), Thobias Montler (9:a, längd), Simon Pettersson (9:a, diskus)

8 — VM 2007 Osaka: Carolina Klüft (guld, sjukamp), Mustafa Mohamed (4:a, 3000m hinder), Stefan Holm (4:a, höjd), Susanna Kallur (4:a, 100m häck), Johan Wissman (7:a, 400m), Kajsa Bergqvist (7:a, höjd), Emma Green (7:a, höjd), Magnus Arvidsson (10:a, spjut)

7 — VM 2005 Helsingfors: Kajsa Bergqvist (guld, höjd), Carolina Klüft (guld, sjukamp), Emma Green (brons, höjd), Jenny Kallur (6:a, 100m häck), Stefan Holm (7:a, höjd), Patrik Kristiansson (9:a, stav), Mustafa Mohamed (10:a, 3000m hinder)

7 — OS 1976 Montreal: Anders Gärderud (guld, 3000m hinder), Raimo Pihl (4:a, tiokamp), Dan Glans (7:a, 3000m hinder), Annette Tånnander (7:a, höjd), Hans Höglund (8:a, kula), Lennart Hedmark (8:a, tiokamp), Rune Almén (10:a, höjd)

7 — OS 1984 Los Angeles: Patrik Sjöberg (silver, höjd), Kenth Eldebrink (brons, spjut), Sven Nylander (4:a, 400m häck), Ann-Louise Skoglund (5:a, 400m häck), Sören Tallhem (7:a, kula), Stefan Fernholm (8:a, diskus), Jill McCabe (10:a, 800m)

7 — OS 1956 Melbourne: Stig Pettersson (4:a, höjd), Gun Larking (4:a, höjd), Ragnar Lundberg (5:a, stav), Ingrid Almqvist (5:a, spjut), Erik Uddebom (6:a, kula), Evert Nyberg (8:a, marathon), Thomas Nilsson (9:a, marathon)

Juhlin skriver väl bara om det som berör svenska friidrottsförbundet.

Jag håller med Stefan4 här. Det bli lite konstigt när den svenska VM-historiken på friidrott.se inte harmoniserar med de officiella medalj- och poängtabellerna. När Torneklint igår kväll blev intervjuad av radiosporten och skulle sammanfatta det för svensk del så tyckte reportern att Karlströms brons nog inte borde tas med så tyckte Torneklint visst att den borde göras det. Gångarna hade verkligen varit en del av det svenska laget under VM enligt Torneklint och därför förhöll sig Torneklint även till gångarnas prestationer. Kanske en liten generationsskillnad inom svensk friidrott som lyser igenom här. Man hade ju kunnat lösa det genom att ta med gångarnas prestationer med en dubbelasterix i den svenska VM-historiken.

När gångarna tar medalj så är de minsann en del av svensk friidrott. Men när de fastnar i dopingtest så har de inget med svensk friidrott att göra.

Jag har nu uppdaterat min ursprungliga lista, som nu även inkluderar gångresultat i tidigare mästerskap. Nu slår även OS i Rom 1960 och OS i Melbourne 1956 sig in före årets VM i Doha, men efter 1960 är det fortfarande bara VM i Tokyo 1991 som har fler topp-10 placeringar - nu tio stycken med Madelein Svenssons silver på 10 km gång inräknat.

De tio främsta globala friidrottsmästerskapen utomhus fr o m OS 1956, sett till svenska topp-10 placeringar (inkl gång):

Dags för den årliga Topp10-rankingen av svenska friidrottare. I vanlig ordning är det utomhussäsongen och seniorresultat som rankas. VM väger tungt men är inte allt.

2017:

2018:

1. Daniel Ståhl, diskus (+1 placering)
En snudd på helt perfekt säsong för Ståhl. Han vann alla stora tävlingar utom en, dessutom först i efterhand. VM-guld, DL-mästare, svenskt rekord, upp som fyra genom tiderna och några av historiens bästa serier därtill. Kan nog slinka in några priser på idrottsgalan efter detta.

2. Armand Duplantis, stavhopp (-1)
En väldigt bra säsong, bättre säsong än året innan, men utan den otroliga EM-toppen 2018. VM-silver, seger i EUR/USA, ett antal stora galasegrar och ett par 6m-hopp. Det är bara att någon annan var lite bättre i år.

3. Angelica Bengtsson, stavhopp (+1)
Inomhussäsongen läggs det som sagt ingen större vikt på här, men det var startskottet för en allmän nivåhöjning i år. Hon har visserligen blandat och gett längs vägen, men topparna med en DL-seger, tredjeplats på lag-EM, ett par svenska rekord och en sjätteplats på VM räcker till pallen här.

4. Kalle Berglund, medeldistans (ny)
Vilken säsong till sist för Kalle. Det började med lite stolpe ut men andra halvan av säsongen lossnade det rejält med tre putsningar av det antika svenska rekordet på 1500m(slutfacit nästan en putsning på 3 sekunder) och även ett svenskt rekord på 1 mile hanns med. VM-final på en av dom mest konkurrensutsatta övelserna och en andraplats på lag-EM(3000m) är resultaten som sticker ut, men han vann även ett antal GP-lopp av medelstor karaktär.

5. Fanny Roos, kula (+4)
En snudd på perfekt säsong för Roos på alla sätt och vis, fram till VM. Kostar ett par placeringar på den här listan. Men hon kan se tillbaka på en rakt igenom förbättrad nivå där hon etablerat sig i världstoppen. Svenskt rekord inkl. 19m-gränsen, andraplats på lag-EM, andraplats i EUR/USA och några DL-pallplatser.

6. Thobias Montler, längdhopp (+1)
Kunde ha hamnat betydligt högre upp på listan men i slutändan gjorde han bara en halv säsong p.g.a. sin skada. Började med att vinna en DL-tävling och slutade med VM-final, gott så, men däremellan hade han nästan ingenting.

7. Erika Kinsey, höjdhopp (ny)
I år får hon vara med. Första halvan var riktigt vass, den andra och diskutabelt viktigare halvan var medioker. Tre pallplatser i DL och en andraplats på lag-EM är resultaten som tar in henne som sjua här.

8. Yolanda Ngarambe, medeldistans (ny)
Inte från ingenstans, men väl det största genombrottet. Likt Bengtsson lades grunden inomhus, sedan fortsatte det utomhus. Upp som trea genom tiderna på 1500m, bäst av löpare födda i Sverige. Seger på lag-EM(3000m) och 14:e plats på VM tar hon med sig.

9. Kim Amb, spjut (ny)
Efter flera tyngre år kom Amb tillbaka bättre än någonsin. Klättrade upp som tvåa genom tiderna och var topp-8 på VM. Saknar lite stora internationella resultat i övrigt för att hamna högre än så, trots att han var en av dom bästa svenskarna på VM.

10. Simon Pettersson, diskus (-4)
En i stora delar anonym säsong för Simon, fram till sista månaden där han klättrade in som topp-5 genom tiderna och avslutade med en VM-final. Annars har han haft nästan ingenting i resultatväg(om än att det drunknar lite i Ståhls bakvatten också), men VM-finalen räcker ändå för att hålla övrigt motstånd efter sig.

Bubblare: Tilde Johansson, Michaela Meijer, Melker Svärd, Henrik Larsson, Wictor Petersson.

Känns som en vettig ranking och jag har inga förslag till förändringar, givet att man bara värderar utomhussäsongen. Det skall bli intressant att se hur friidrott.se resonerar vid sin ranking. Där inkluderar man även inomhussäsongen. Jag kan tänka mig att det höjer Montler något (IEM-silver) och att Svärd (IEM-brons) tar sig in på listan. Frågan är dock vem av de tre sista på din lista som försvinner?

Melker hade också ett starkt lag-EM och var den tillsammans med Tilde(ett par stadiga GP-segrar och 17:e på VM) som var närmast att peta ut Pettersson men det gick inte att förbise en niondeplats på VM.

Moa Lundgren fortsätter med terräng, är anmäld till seniormilen på terräng-SM nu i helgen. Hemmaklubben IFK Umeå arrangerar men det verkar inte attrahera så många fler skidåkare än hon och syrran.. Synd bara att det är ett lopp nästan helt befriat från landslagslöpare, Mengsteab är en hygglig värdemätare dock.

Nike lägger ner sitt Oregonprojekt.
https://www.sueddeutsche.de/sport/nike-oregon-project-salazar-klosterhalfen-1.4636345